gultkort

Hej...
Jag har druckit 2-3 glas vin cirka vid vecka 15, 25 och 28... Samt tidigt i grav innan jag visste jag var gravid. Mår så dåligt över om mitt barn blir skadat.

Ni som haft återfall under graviditeten finns ni här? Vill ni berätta hur de gått för er.

Min man vet inget...
Mina två tidigare graviditeter klarade jag hålla mig ifrån...

Kramar

DetGårBättre

De mängderna bör du inte lägga fokus på detta. Allt kan gå snett ändå men du borde ha bra chanser att allt gått som det ska. Säger jag utan specialistkunskaper. Ta hand om dig!

Den moderna forskningen skulle säga att ett barn inte tar skada alls av de små mängderna. Kolla tillexempel in boken "Expecting Better" som slår hål på många de myter om vad gravida ska och inte ska göra.

gultkort

Tack för ni svarar... Klart jag är orolig jag ska dricka igen nu innan bebis är ute... Dvs utsätta bebis för mer alkohol..Jag dricker när jag har de psykiskt jobbigt...

Om du är gravid och mår dåligt (så du tar till A) - får du ingen specialhjälp av barnmorska?
Tänker att det är väl där man ska nysta. Du behöver ju få stöd för att inte dricka resten av din graviditet.
Och efter graviditeten med naturligtvis....
Tyvärr har jag aldrig läst om någon härinne tidigare den problematiken. Imorgon är alkoholhjälpens
duktiga medarbetare på plats. De brukar kunna fånga upp och ge goda råd.
De är experter och kan säkert vägleda dig...

Lycka till med bäbis och ditt eget mående.

MM

Skickar lite tröst till dig. Och vill peppa dig allt jag kan att våga be om hjälp.
Jag har inte erfarenhet av att dricka under graviditet, men jag var förlamad av depression under graviditet och drack som värst när bebis var liten. Jag var livrädd att söka hjälp, paralyserad av skam. Efter ett år med totalkaos tog jag mig ur. I efterhand önskar jag såklart att jag ropat på hjälp i tid. Det är ingen som har dömt mig, och det var en sjuk lättnad när jag äntligen vågade prata om det.
<3 <3

Starkt, modigt och klokt av dig att skriva här. Bra gjort!

Du mår inte alls bra just nu och vänder dig därför hit som ett steg att ta hand om dig och ditt barn på bästa sätt. Alkoholen låter som den har blivit en form av ventil när du mår riktigt dåligt stundvis och du vill verkligen klara av att vara helt utan den nu.

Det hörs att du är medveten om alkoholens negativa spiral för dig. Även om det lindrar i stunden så kommer ditt dåliga mående tillbaka och du får dåligt samvete som i sin tur leder till ännu mer negativa tankar om dig själv. Det låter också som att det krockar helt med dina värderingar. Dina tidigare graviditeter har du klarat av utan alkohol. Du vet att du kan göra detta samtidigt som du vill hitta verktygen för att klara det på framöver nu.

När du skriver att du dricker då du har det psykiskt jobbigt funderar jag precis som flera här i din tråd redan nämnt, ditt stöd i övrigt, hur ser det ut?

Vad hjälpte dig om du mådde psykiskt dåligt då du var gravid tidigare?

En idé, som du också redan fått som ett tips här är om du inte redan gjort det är att prata med din barnmorska och se vad de har för stöd, kanske samtal eller liknande. Vad tänker du själv kring mera stöd?

Fortsätt såklart gärna också skriva och läsa här, det ger oss chansen att följa och stötta dig!

Om du vill kan du anmäla dig till vårt program på startsidan. www.alkoholhjälpen.se. Kanske finns lite där som kan vara hjälpsamt om inte nu så efter din graviditet.

Varma hälsningar,

Rosette
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet