Första dagen mot FRIHETEN

118 inlägg / 0 nya
Senaste inlägg
NollTolerans
Grattis

Vill gratulera till dina 10 dagar som nykter! Du närmar dig snart 50 😉 Fortsätt kämpa.

Livet är nu
Hej Miss Hyde

Har läst alla dina inlägg och igenkänningsfaktorn är hög på vissa delar. Jag bestämde mig (igen) att sluta med alkohol 20 juni i år. Vi är alltså typ i fas med varandra.
Jag har nog lyckats dölja rätt väl för andra att jag har problem. Men fick helt enkelt nog av mig själv och mina dryckesvanor. Jag har gjort bort mig både en, två, hundra gånger när jag har druckit. Har depression, ångest och utmattning som jag korkat nog har försökt bota med alkohol ibland. Resultatet? Mer depression, mer ångest och mer utmattad.
Vet inte om det var du eller någon annan som skrev det här om hur alkohol ofta förknippas med något fint och trevligt. Det visas ju alltid som något positivt i reklam ”blå, blå, vindar och vatten...” och i flödet på alla jävla sociala medier. Det är den bilden jag fightas mot nu. Semestern närmar sig och då tänker genast min förbaskade a-hjärna på vin i alla dess former. Vi får hjälpas åt här att påminna varandra om att det inte alls är särskilt fint eller trevligt när man dragit i sig vinet och flippar ur på ett eller annat sätt. Det är heller inte så fint och härligt dagen efter när man har ångest, huvudvärk, funderar på vad fan man gjorde och bara vill spy...
Jag tycker vi ska klappa oss själva på axeln för att vi tog steget hit. Vi är fasen modiga som väljer den nyktra vägen.
Bra jobbat så här långt! Hejar på dig modiga Miss Hyde 🌼

Miss Hyde
Visst är vi korkade

...som trasslade in oss i alkoholens lömska nät - eller är det bara så att fisken är blöt..? Vad jag menar är att beroendet kan vara ofrånkomligt för många av oss människor. Jag ÄLSKAR verkligen att dricka alkohol - blir vild och glad, dansar och tycker om alla i hela världen när jag är full, gillar till och med mig själv. Och det är ju inte fy skam för en med en självkänsla så värdelös att ingen skulle betala en pesetas för den på en bakluckeloppis. Det ÄR en sorg för mig och många andra att inte få varva ner med ett glas vin på fredagskvällen, knäppa den där iskalla ölen på klippan vid havet eller skåla i flott champagne när det bjuds (Låt dig inte frestas här, läs vidare!)
Jag, vi, måste bearbeta den sorgen. Men hur ser verkligheten ut, handen på hjärtat? För mig har det varit en tankeställare att göra en tidslinje över mitt liv, från barndom till nu, och markera ut de händelser som har påverkat mig mest, både toppar och dalar (t.ex föräldrarnas skilsmässa, olyckor, morfar och mamma som dog, våldtäkt, giftermål, föda barn..) SAMTLIGA lågvattenmärken (utom dödsfall och sådant) i mitt liv har en gemensam nämnare - Alkohol. Den har förstört oändligt mycket för mig. Kan kanske vara en idé att testa för andra också - förhoppningsvis ger det perspektiv och insikt. Efteråt kan man skriva ett avskedsbrev till alkoholen; tacka för det som varit bra, förlåta det som varit dåligt och säga FARVÄL för alltid (det har jag kvar på min to-do-list). Tanken med brevet är inte att skicka det till Systembolaget eller så, utan det handlar om att befria sig själv från ångesten, slänga ut de tyngsta stenarna i ryggsäcken. Släppa taget och gå vidare, med lättare steg. Går lika bra att göra med kassa relationer, oavsett om människan lever eller är död (brevet skickar du inte).
Nåväl. Jag kan avslöja att jag i flera år har haft en psykopat efter mig och han känns på pricken som alkohol. Så underbar och avslappnad till en början - egenkär, falsk och skrämmande under ytan. Noll empati, noll kärlek - bara kontrollbehov till tusen. Jag har försökt bli av med människan, utan framgång. Nu har han kontaktat mig igen, vill ses. Det värsta är att jag tycker synd om honom, han har tidigare hotat med att ta livet av sig osv. Men han står på toppen av sin karriär och borde klara sig utan mig nu. När jag är nykter är jag inte ett dugg attraherad av honom (en smula, kanske). Förhoppningsvis lyckas jag säga nej tack till honom, precis som jag har gjort med alkoholen. Han dränerar mig (jo, jag har skrivit avskedsbrev till honom för mig själv, men fallit tillbaka i gamla mönster lik förbannat, grrr).
Tack för all energi här på forumet, inte minst till er som orkar att skriva kommentarer. De värmer. Tusen tack för pepp, Livet är nu, Pellis, NollTolerans & alla andra raringar!!!
P.S Eftersom jag skrev om blöta fisken Der nasse Fisch, så måste jag tipsa om tv-serien Babylon och Berlin på SVT Play (fisken är förlaga) - har njutit av den med glass ikväll. Nykter:) Var rädda om er därute! Gute Nacht:)

Mirabelle G-S
Ja fisken är blöt

Och kossor gillar gräs... Jag känner igen mig i din text. Jag älskar att bli berusad. Från mitt första möte med folkölens rus i 15-års-åldern har jag älskat ruset. Tillfället då bomullskönslan lägger sig i huvudet, allt runtom blir litet suddigt i kanterna och ostadigt... Det vill jag återkomma till igen, och igen, och igen. Det kan nog inte bli på något annat sätt än så här för oss som är lagda åt det hållet, att vi till sist måste ”göra slut” med den delen av livet, eller bli slukade med hull och hår.

Miss Hyde
Precis Glasögon-Smurfen

Vi härinne älskar att bli berusade men priset är alldeles för högt för oss. Vi är inga lagom-människor, på både gott och ont. Styrkan är att vi vågar se sanningen i vitögat och aktivt väljer nykterheten, det gör inte alla alkisar. En måste till slut lyfta sig själv i håret fastän det gör jäkligt ont. Jag lär antagligen snubbla, falla och ramla i diket flera gånger om längs den här vägen (också)... Men jag har i alla fall med mig både karta och kompass just nu och har avverkat en vit sträcka på 11 dagar. Det är rekordbra för mig om jag tittar i backspegeln över det senaste året.

Livet är nu
Uppdaterat inlägget

Var tvungen att läsa vad jag skrev. Ordet ”monster” fick jag redigera. Jag blir ju inte ond eller elak, utan blir speedad och överdrivet flamsig.
Väljer att vara nykter idag också.
Ha de fint!

Livet är nu
☀️

☀️

Miss Hyde
Alkisröd av solen... Kolsvarta tankar...

Det är ju härligt med sommar och sol, men attans vad jag blir rödbrun det första - påminner starkt om kulören på mitt dagen-efter-ansikte. Har funderat flera gånger på att handla en flaska gott vin denna lördag, strunta i hela skiten och bara ge efter för begäret. Hoppa av det här forumet, kasta in handduken. Så slängde jag ett getöga på mig själv i spegeln - avskräckande effekt, haha!!
Ska spendera några dagar på en ö, åker i morgon - slutar med ciggen dagen därpå, 1 juli. Kan säga att det sitter en irriterande djävul på axeln som skriker i örat: Du är värd en sista rejäl fylla!!! Drick allt du orkar & kedjerök 2 paket cigaretter innan du sätter punkt för hela härligheten.
Ja, vad svarar en på sådant..?
Känner att jag är på väg ner i källaren igen, tappar allt fokus i värmen. Jag önskar att det går bättre för er andra och att ni njuter till fullo av livet istället för att längta efter en psykopat-vän som alkoholen är.

Strulan65
Hoppas du bromsade

Låter ju förfärligt att åka iväg bakis och sluta röka, skulle nu skjutit på det snedsteget väldigt långt fram😉// kram Strulan

Miss Hyde
Nära ögat, men det blev nej tack

Jag orkar absolut inte hamna i a-träsket igen...
Så jag avstår ett återfall i dag. Men jädrar i min lilla låda så nära det var..!
Tack Strulan.
KRAM

Strulan65
👏👏💪💪💪

Styrka 👏💪🙏❤️❤️🙏💪👏//kram

Pellis
Förstår dina tankar...

...helt! Tänkte detsamma igår, ikväll och kommer att träna samma imorgon! Herregud imorgon skulle jag ju egentligen bolma å dricka rött hela kvällen eftersom det är 1:a juli på måndag MEEEN det går inte! På måndag måste jag var pigg, alert och glad!

Pellis
Förstår dina tankar...

...helt! Tänkte detsamma igår, ikväll och kommer att träna samma imorgon! Herregud imorgon skulle jag ju egentligen bolma å dricka rött hela kvällen eftersom det är 1:a juli på måndag MEEEN det går inte! På måndag måste jag var pigg, alert och glad!

Mirabelle G-S
Starkt!

Riktigt starkt av dig att stå emot när det var så nära så nära... Bra jobbat!

Pellis
Nu är dagen D här...

...och du har ju galant klarat vinstoppet vilket gör att du rökstoppet och blir enklare :-) Ha en fin dag på ön, vart du än befinner dig!

Liten tjej
Stark du är,

som stod emot! Jag ska gå tillbaka på fredag och läsa detta igen för det är då jag måste vara lika stark som du. Jag tycker också om att bli berusad, dansa och älskar alla inkl mig själv då och så har det alltid varit. Skillnaden nu är att jag tillslut blir för full och inte minns + det har jag börjat dricka på tok för mycket vid vanliga hemmakvällar före, under och efter goda middagar.

Tack för allt du skriver och deltar med dig🌸

Kram
Liten tjej💞

Miss Hyde
Rapport från ön

Lika bra att vara ärlig. Alkohol har jag stått emot trots att vinkylen i huset är full med vin och starköl - ciggen gick det värre med... Vaknade kl fem i morse. - min rökstopp-dag💪Kaffesugen. Ambivalent som satan... Tog den vanliga morgon-ciggen (som är den ”godaste”). Äcklas av mig själv, känner mig som världens största loser när jag röker. Det är ju själva f-n att jag matar nikotinmonstret🥵
Men 1 juli är inte över än..!
När paketet är slut i dag ska jag verkligen försöka att INTE köpa ett nytt.
Tack för er pepp - jag var verkligen urusel som inte ens hann vakna ordentligt innan jag blossade😂

Mirabelle G-S
Min ödmjuka åsikt

Tycker nog att du är litet väl hård mot dig själv... Nikotinberoendet är oerhört starkt. Jag gick från att röka till att snusa för ca 15 år sedan. Har slutat med snus några gånger (under graviditeter tex). Senaste gången jag slutade var fyra år sedan. Och Gud i himmelen, det var ångest. Fysisk ”går att ta på ångest”. När jag började snusa igen för två år sedan beslutade jag mig samtidigt för att aldrig sluta igen. Att du vill sluta röka förstår jag... Lungcancer är nog ett jäkla sätt att dö på... Men var litet självmedkönnande. Nikotinplåster och tuggummin, som hjälper dig över första tiden, och sedan fasa ut dem. Eller nåt. Go cold turkey är omänskligt! Ha en fin måndag!

Miss Hyde
Tack Mirabelle🌹

Vad snusar du för något, om jag får lov att fråga? Vill ju inte gå från rökare till snusare, men om jag nu absolut ska krångla med nikotinet vill jag ha något som är gott... Har testat förr och avskytt snus dock...(Röker själv enbart Marlboro Ice Blast, allt annat smakar bedrövligt efter att jag började med dem. De smakar minttandkräm, med schwung). Grejen är att jag aldrig har haft framgång med nikotinplåster lr tuggummin.
Ska man välja mellan pest o kolera vinner snuset över ciggen, alla dar i veckan.
Just det ja, ingen alko! Drack alkoholfri Ginger Joe istället; sött men gott😊

Mirabelle G-S
Finns sockerfri!

Jag har hittat sockerfri Gingerbeer på ÖB. Kanon! Jag blir så sprattlig av socker... och det behövs definitivt inte mer sprattel. Jag snusar litet olika, men det ska vara torra miniprillor. Catch mini spearmint är en favorit. Offroad lakrits gillar jag också, och dem kan man beställa hyfsat billigt på nätet.

Vinäger
Japp

Jag håller med Mirabelle angående att du är väl hård mot dig själv.

Själv löste jag bara "Alkoholen har jag stått emot trots att vi kylen är full av vin och starköl" och tänkte spontant Wow, det skulle jag haft väldigt svårt att klara.

Alltså, det är ju suveränt gjort. Fokusera på att hålla A borta, nikotinet kan du ta bort när du känner dig redo.

Ha det fortsatt gott!

Kram

Miss Hyde
17 dagar nykter - vänners reaktioner

Jag har alltid varit en rackarns trevlig typ att dricka vin och "feströka" ihop med, har jag förstått.
När jag snackade med två vänner om att jag satsar på en vit sommar (iofs hela livet, men ville inte skrämma ihjäl dem på en gång) sa den ena att "då blir det ju inget vinmys ute i sommar som vi sagt"!. Jag svarade: "Du kan ju dricka vin eller öl, medan jag kör alkoholfri öl". Men det var inte kul, för då blir hon påverkad, men inte jag. Den andra vännen sa att det var bra att veta. Vad det nu innebär.
Det är lite dubbel bestraffning att sluta dricka, tycker jag - dels lider man för att man är beroende och måste avstå, med allt vad det innebär!, dels lider man för att man betraktas som en "tråkig" vän.
Egentligen borde det ju vara tvärtom! Vi som utkämpar en av våra livs värsta strider borde få en klapp på axeln istället.
Visst gör alkoholen att man slappnar av (bortom alla gränser för vissa av oss, right?) men varför ses man som en dysterkvist/tråkmåns om man avstår?
P.S Jag har börjar rensa bland energitjuvar i mitt liv! Nr 1: hoppat av sociala medier, SÅ trött på roséglas i motljus och alla überlyckliga människor som visar upp perfekta semestrar (på bild iaf). Nr 2: Blockerat en psykopat som är ute efter mig igen.
P.S 2: Supernöjd att jag inte druckit alko. Missnöjd att jag har rökt cigaretter. Rökstoppet kommer one of those days.
Kramar och tackar för kommentarer - och lycka till alla kämpar!!

Pellis
Klapp klapp...

...på axeln! Du är ju grym! 17 dagar! Vi som skulle sluta puffa :-) jag har inte heller lyckats...lyckats inte med någonting just nu känns det som. Känner igen mig så väl vad du skriver om att folk tycker man är tråkig för att man inte dricker, alla underbara bilder på FB med bubbel och rosé, snygga solbrillor och ett vitt leende. Blir också galen av det! Lägger aldrig ut bilder på mig själv längre! Det enda man kan trösta sig med att lyckan ligger inte på Fejjan. Kram

miss lyckad
Grattis Miss Hyde🌸

Till din tid..Så var det för mig också med törstiga vänner..Dom gjorde jag mig av med, vissa försvann själva..Det handlar nog oftast om folk som själva inte kan ha kul utan att dricka..Ett par som jag känt typ hela livet, förstod inte mitt problem..Dom har sett värre..Ingen fara osv..Det går att jämföra med tex droger..Klart det alltid finns värre. Men när ens nära reagerar och tankar om alkohol upptar stora delar av ens tid..Mer och mer tid går till återhämtning från alkohol, då har vi problem..Bra jobbat🌺🌺🌺

Miss Hyde
Återfall i huvudet

För några dagar sedan skrev jag nånstans på forumet att jag var inne på dag 25, men det är jag först i dag. Dagarna bara glider förbi just nu, känner mig inte alls i form - har åtminstone inte druckit en droppe a.
Fast jag är bekymrad. I går kväll skrev jag till en god vän som bor på annan ort att jag lovar att göra ett undantag när vi ses igen senare i sommar, "det hör liksom till att vi dricker champagne ihop" (senast blev det ett glas champagne plus en flaska vitt till lunch för oss, sedan fortsatte vi att hälla i oss två flaskor champagne och två flaskor rosé till sent).
Hur tänkte jag där? Jag märker att jag börjar tappa garden. Förbereder mig mentalt i smyg för att "dricka måttligt" igen. Som om jag automatiskt klarar att hantera alkoholen bara för att jag hållit mig vit några veckor.
Jag längtar efter att kunna dricka måttligt, men finns det någon rimlig möjlighet att klara av det egentligen? Skulle jag vara medveten nog att kunna sätta stopp för det destruktiva drickandet, dricka "lagom" i sällskap och aldrig, aldrig, aldrig någonsin dricka ensam igen?
Tidigare var jag bergsäker på att jag är alkis och inte kan röra a alls igen - nu florerar tankar på att jag har utrustat mig med en medveten "säkerhetsspärr" och kanske kan dricka lite framåt augusti.
Det skapar ytterligare kaos i min hjärna när förebilder här på forumet dricker, trots a-problem. Vi har alla våra inre demoner och jag dömer absolut ingen (förutom mig själv, då), men hur ska en låta bli att tänka "kan hon/han så kan jag"? De reser sig ju igen.

Strulan65
Spela hela filmen

Ett bra sätt tycker jag är uttrycket spela hela filmen, gör det ärligt emot dig själv. För visst börjar det snyggt och lockande, men se fortsättningen när ångest, flykt är tillbaka.
Den riktiga sanningen vet ju vi bara själva, därför är det så viktigt att vi tittar på den.
Många kramat och styrka till dig 💪❤️💪❤️

Rosette
Hej Miss Hyde!

Du fortsätter framåt som du beslutat dig för nu med alkoholen. Du har många funderingar som du lyfter här som du är långt ifrån ensam om att ha. Bra att du lyfter det som snurrar hos dig, ibland är det ett viktigt steg för att reflektera på flera plan med flera sinnen och tillsammans med andra.

Att dricka måttligt är olika svårt för olika personer, vad som fungerar för någon kanske är rent av en risk för någon annan att dricka mer än planerat. En del har längre vita perioder när de känner sig osäkra och märker att det hjälper för att då få ännu mer tid till reflektion och återhämtning.

Det låter som att du vänder och vrider på saker och kanske fortfarande funderar på hur du vill ha det med alkoholen när det är som bäst.

Om du skulle beskriva vad som är största motiven för dig att du vill göra den här förändringen, som du såklart redan gjort här tidigare, men om du skrev det igen eller tänkte det för dig själv just nu, hur skulle det låta?

Du behöver inte svara här. Ibland är det hjälpsamt att bara påminna sig en extra gång om varför man gör något för att höja sin egen motivation ytterligare. Du har kommit långt och fortsätter framåt!

Varma hälsningar,

Rosette
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Mirabelle G-S
Huvudet ja...

Synd att fanskapet sitter fastskruvat, så man inte kan lägga det ifrån sig en stund... alternativt lämna in det på inbyte mot ett obråkigt huvud 😜 Jag fattar precis hur dina tankar snurrar. Jag går i samma loopar när jag tillåter mig tänka. Just nu sätter jag tvärt stopp för varenda tanke som har med A att göra. Enklast att bara rakt av identifiera sig som ”en som inte dricker” och därmed inte behöver lägga vare sig tid eller energi på A-tankar. Men det blir ju klart besvärligare om nyckelpersoner i ens liv inte hänger med i den identifieringen...

Du fattar rätt beslut för dig när den tiden kommer. Oavsett vilket beslutet och resultatet blir så är det en viktig del av din process att fatta det där beslutet och dra lärdomar därav 😊 Kram!

Miss Hyde
Jo, jag anar hur filmen

Jo, jag anar hur filmen slutar, Strulan, tack för påminnelsen. Och tack för din kommentar, Rosette. Och Mirabelle!!
När viss tid har förflutit glömmer man nästan bort det dåliga, det goda väger plötsligt tyngre.
Jag har vänner som har anammat en gyllene regel om att dricka max två glas vin, aldrig någonsin mer vid ett och samma tillfälle. Jag önskar att jag vore en sådan person som kunde ha den relationen till alkohol. Av erfarenhet vet jag att jag aldrig nöjer mig med två glas, möjligen några gånger, men förr eller senare är det kört. Det är ruset jag är ute efter, inget finlir. Mitt största motiv att avstå helt från alkoholen är friheten på "andra" sidan. Jag vill aldrig någonsin tappa kontrollen igen och utsätta mig själv för all bottenlös ångest, skuld och skam som följer med alkoholen. Vågar jag riskera allt för att göra en vän nöjd och dricka champagne med honom, som utlovat? Svaret borde förstås vara nej. Men känsla och förnuft är två vitt skilda saker. Jag är inte ett dugg rationell när det kommer till den här frågan; vill så gärna att det trevliga, sociala "salongsdrickandet" ska få leva vidare och det destruktiva som sker i smyg, i ensamhet, samt det måttlösa supandet, ska självdö. Undrar just om någon alkis någonsin har lyckats med det i längden.
Jag beundrar alla som verkligen har bestämt sig och står fast vid sin nykterhet. I grund och botten är det den vägen jag vill gå - även om jag vacklar emellanåt.
Kramar till alla som kämpar!

Vinäger
Sätta ord på tankar

Det är du bra på. Tror att mycket av det du skriver går de flesta här och tänker på ibland. Tack för det.

Vad gäller förebilder som dricker tänker jag att de istället ska ses som avskräckande exempel. Förstår hur du menar, men när man faller är det så lite romantiskt vinsmuttande i solnedgången över det som det kan bli. Det handlar istället om att dricka vad f-n som helst som innehåller alkohol. Rent primitivt komma åt ruset så snabbt som möjligt. Garanterat inget att eftertrakta. Det är oftast bara förnedrande. Men, som sagt, jag förstås vad du menar...

Det är bra att ta upp dessa tankar, vrida och vända på dem och sedan göra som du: stoppa tillbaka dem. Wow, vad bra du gör det.

Kram

Sidor