fia94

Hej!
Min pojkvän har en tendens att dricka lite för mycket, han har tidigare haft ett drogmissbruk men det har han tagit sig ur och han går även behandling och får medicin för det. Däremot dricker han en del alkohol, jag har försökt prata med honom om det länge och han har nu sedan en månad tillbaks sagt att han ska dra ner på spriten. Han bor fortfarande hemma hos sin pappa och jag är oftast där också, och hans pappa har massa sprit som står på en hylla som då min pojkvän går och tar ifrån, och sen fyller han upp det med vatten för att det inte ska märkas att han tagit något tills han köper nytt sprit som han kan fylla upp det med. Men han har nu sedan en månad tillbaks lovat att han inte ska hålla på så och han säger att våran kärlek går först. Imorse när jag vakna så fick jag se att han stod o luktade på en wiskhey sort, han drack dock ingenting för det såg jag, men han stod o luktade och blev jätte stressad när han upptäckte att jag märkte det. Nu idag var han även ärlig och sa att han gjort samma sak igen med en av de andra spritsorterna, druckit av hans pappas sprit och sen fyllt på med vatten. Jag har sökt hjälp hos psykolog för att jag behöver prata med någon, men idag fick jag nog och sa till honom att det är väldigt orättvist att jag ska vara den enda som söker hjälp. Han verkade då ta det på allvar och sa att han håller med mig och ringde behandlingsenheten (jag stod o hörde på när han gjorde det) och de på behandlingsenheten kommer ringa upp honom. Han säger även att jag får följa med på alla samtal så jag kan vara delaktig. Vi gjorde även ett alkohol test via systembolagets hemsida för att han själv bad om att han ville göra det för o få se hur hans drickande ser ut och det testet visade då att han har alkoholproblem. Man märker att han har skuldkänslor och jag vill gärna tro på att han menar allvar med denna hjälpen, ska man lita på det? För jag vill inget annat än att ha en framtid med honom, det är han jag vill leva mitt liv med och jag har ju även sett att han kan vara utan alkohol, så jag tror det är ett psykiskt beroende han har. För när han väl är utan alkohol så får han ju inte de där fysiska abstinensbesvären. Men ska man lita på att han verkligen menar allvar med detta? För var ju ändå han som tog initiativet till att kontakta behandlingsenheten och han säger ju även att jag får vara delaktig i detta. Det är första gången han tar detta steget att ringa behandlingsenheten för alkohol, han har inte tidigare velat för han har inte tidigare sett det som ett problem. Men idag bara han fick för sig att ringa.

DetGårBättre

Det är omöjligt att svara på. Rent statistiskt så önskar han väl att det stämde men de flesta säger det som behövs för att manipulera sin omgivning. Jag har t ex inte fått dricka hos min syrra etc men kan ändå sköta det snyggt där. Finns ett sug för att dämpa stress, ångest etc så är man inte helt klar i skallen och tänker på vad man lovat för några veckor sen etc. Min far lovade att sluta dricka många gånger! Han var världens snällaste men den där spriten kom alltid tillbaka i bilden. Jag tror inte han ville dricka men det var det han hade för att dämpa något inom sig. SÅ det är omöjligt att svara på dina fråga.

Rådet här brukar vara att du ska fokusera på dig bara! Han får göra sina val och du dina! Håller han det han säger utgår du från det och gör han det inte så utgår du från det i dina val vad du ska göra!

fia94

Okej, jag hoppas verkligen han menade allvar med det där. Han ringde iallafall behandlingsenheten och dem kommer ringa tillbaks. Han sa även att jag får följa med på samtalen, så jag hoppas verkligen med hela mitt hjärta att han menar allvar med att ta emot denna hjälpen. Just nu finns det inte i min värd att lämna honom, för jag älskar honom verkligen så otroligt mycket och han är verkligen världens snällaste kille jag träffat. Så jag hoppas verkligen han menade allvar, han ringde dit iallafall och sa till den som svara att han har problem med alkohol.

DetGårBättre

Han kan ju mycket väl mena allvar med det! Precis som mängder av oss efter en hård kväll sagt. Jag ska fan aldrig dricka mer. Sen går det en vecka och blir fredag igen och "löftet" från förra lördagen/söndagen är bortblåst!

Att han låter dig följda med etc är ingen garanti. Det kan lika gärna om du tänker negativt betyda att han vill visa dig att han menar allvar för att du ska känna dig lugn. Han kan ju säga vad som helst där etc. Skulle han vägrat dig att följa med så unde det betyda båda saker också. Att han verkligen vill ta tag i _sitt_ problem. Eller att han inte vill att du ska veta något och han kan fortsätta.

Det enda du ska följa är vad människor gör och inte vad de säger. Det var nog det klokaste min mor sa till mig! Alla människor säger saker för att ens omgivning ska bli nöjda etc! Vi ljuger, lurar och bedrar! Human race!

fia94

Okej, ja vi får helt enkelt se vart denna behandlingen leder. Men det är en bra idé att jag är delaktig och följer med honom på alla samtal eller? Vill ju gärna försöka stötta honom så gott som jag kan.

fia94

Idag har han iallafall inte rört varken sprit eller öl, inte heller den stunden jag inte var hemma. Allting är helt orört. Kan det betyda att han då faktiskt försöker? Försöker hålla hoppet uppe om att han kanske tar det där med behandlingsenheten på allvar. Jag tror det rör sig om ett psykiskt beroende, hur lång tid kan det ta innan ett psykiskt beroende avtar? Och vet någon om det finns samtal på behandlingsenheten där man som par kan prata tillsammans med någon?

Hej, hoppas verkligen han vill själv som andra skriver. Annars är det typ omöjligt.
Ursäkta ett kanske flummigt svar på din fråga om psykiska beroenden men försöker utifrån det jag lärt mig av andra experter (och mina erfarenheter)... och jag själv trasslar mig fram så faran är inte över för mig heller :)

Beroendesjukdomen eller vad man ska kalla den brukar delas in i 3 delar:

Fysik allergi - typ kroppen/hjärnan vill bara ha mer o mer när drogen/alkoholen kommer in i systemet. Nåt knas med hjärnans substanser osv så kroppen skriker efter fel saker
Mental besatthet - vet jag inte ens hur man förklarar men hjärnan radiostyr liksom hela en själv. Man fattar knappt själv hur man hamnade på systemet - igen. Till slut tänker hjärnan bara på hur man får sin nästa dos/drink.
Andlig brist - här famlar jag själv men ngn typ av tomhet/ensamhet. Behöver inte vara religiöst.
Hur lång tid det tar är svårt att gissa. Har man fastnat i alkoholberoende och inte bara stordrickande är det ju livslångt. Men låter man bara bli att dricka är det ju lugnt. De flesta som lyckas verkar ha 12-stegen gemensamt. Verkar otroligt svårt att klara det själv men som andra skrivit - se upp för att ta på dig rollen att hjälpa/fixa. Stötta absolut men det är han som måste göra jobbet/vilja.
För mig funkade tipset jag fick av en nykter alkoholist - ”testa 12-stegen.. om du inte gillar/det inte funkar finns ju spriten kvar..”

fia94

Hej! Okej, ja jag har sagt till honom att jag gärna stöttar honom, men att han då när vi får tid till behandlingsenheten måste ta det på allvar och han säger att han vet att han måste det och han säger även att han hellre väljer mig än alkoholen. Så jag hoppas verkligen på det. Jag vill så himla gärna tro på att han klarar detta eftersom han lyckats ta sig ur sitt drogmissbruk för 3 år sedan när han höll på med knark, sånt går han behandling för och får även medicin för och det var han själv som tillslut ville ta sig ur, han bad sin familj tillslut göra en orosanmälan på honom. Så just det tog han tillslut på allvar. Så jag hoppas verkligen även han har viljan till detta med alkoholen också.

fia94

Ikväll ska jag förresten ut och äta med en kompis, men jag är väldigt orolig för att han då kommer dricka en massa sprit. Han gjorde det inte igår när jag inte var hemma, men jag är rädd för att han kanske gör det idag. Ska försöka att inte tänka så mycket på det, för skulle han göra det så kommer jag ju isåfall märka. Men det är jobbigt när oron finns där och jag hoppas verkligen vi så snart som möjligt får tid till behandlingsenheten, för även jag är i behov av att prata. Pratar egentligen inte med någon om detta för jag orkar inte prata med mina anhöriga, så det känns väldigt skönt att denna sidan finns.

fia94

Vill även säga att hans drickande handlar egentligen inte om att supa, utan det handlar mer om att när han väl har börjat dricka sprit så har han svårt att sluta. Han har svårt med själva gränsen eller hur man ska förklara. Han berätta nu precis iallafall att behandlingsenheten ringt, vi har fått en tid där på tisdag eftermiddag.

Låter ju som det som beskrivs som ”fysisk allergi”. För mig var det heller aldrig ”supa” men till slut blir det som att kroppen och huvudet inte funkar utan. Som att bara dricka litegrann hela tiden för att bara vara normal. För mig eskalerade det så jag behövde lite promille i kroppen hela tiden bara för att fungera. Säger inte att det behöver vara så för honom. Har han tagit sig ur drogmissbruk låter det ju som han vet ungefär vad som krävs. Men ofta byts ju ett beroende mot ett annat. Lycka till med allt.