Jag skrev ner hur det kändes. Jobbiga detaljer och försökte få ångesten att leva kvar i skriftlig form. Så att jag kan ha det och återuppleva känslorna när jag känner mig allt för ”stark” igen. Det kommer förr eller senare alltid sådana tillfällen då man lätt skulle kunna ”dricka bara lite” och ”kontrollerat”. Det kan man säkert. En eller några gånger innan man är där igen. Där man inte ville vara.

Du kanske skulle be din sambo skriva några rader om hur det känns/kändes för henne?
Tilliten har man till låns. Det är lätt att bli av med den.
Min fru skulle inte tro mig en sekund om jag sa att jag skulle prova lite för-nu-funkar-det-nog. Men varje dag jag inte gör det så litar hon på mig lite mer.

Okej de är nog en bra idé. Jag försöker lyssna på lite poddar som handlar om missbruk då blir man påmind om hur de känns men jag har ju bara varit vit en vecka så de kommer nog kännas svårare längre fram men jag kan ju bara vara här och nu och än så länge går de ju bra.