Har haft ett riskbruk i ca 20 år. Är medveten om alla risker mitt drickande för med sig. Har använt alkohol som bränsle då jag blir pigg och energisk efter några öl. Har nog inte klippt gräsmattan nykter någon gång de senaste 10 år. Brukar även använda alkohol för att varva ned. Jobbar periodvis väldigt mycket och är stressad. Efter några öl och rött vin är jag nere i varv. Dricker aldrig starksprit men däremot öl och vin. Har skrivit många konstiga inlägg på Facebook när jag varit full. Har ångest i flera dagar efter mina fyller. Var i princip nykter halva september. Umgicks med vänner sista helgen och då blev det en fylla redan på torsdag så jag skulle orka städa hela huset (gjorde även ren avloppen på toa). Igår var jag också full för att orka göra vinter i trädgården. Idag har ångesten varit för djävligt. Nu sitter jag och dricker bubbel vatten utan alkohol. Har en underbar fru som stått ut med mig i 30 år. Jag vill älska mig själv men det är svårt.

Har gått igenom min dryckes logg för år 2019. Det ser väldigt bra ut fram till slutet av mars. Då började mitt intag öka sakt men säkert. Jag kan bara konstatera att min konsumtion gick upp när det blev för mycket på jobbet. Har registrerat väldigt mycket övertid som vanligt ända fram till semestern. Vill ju vara produktiv och oumbärlig på jobbet. Jag har ju lovat både mig själv och frun att inte prioritera jobbet. Varför gör jag fel hela tiden. Vilket ansvar har min chefer? Jag har typ haft samma konsultation av chefer i 10 år. Har alltid ställt upp för företaget på bekostnad av min hälsa. Jag tror de bara tar för givet att jag ska ställa upp. Vi har ju en bra dialog med varandra. De kanske bara tycker jag gnäller och överdriver problematiken. Jag har i alla fall både muntligt och skriftligt medelat min åsikter till dem. Har dock inte berättat om mitt missbruk. Fundera på om jag törs det. Kanske jag hamnar i dålig dager om de få veta om mitt missbruk
/Mrx

Att felsöka är alltid bra, att leta mönster i beteenden.
Jag känner så väl igen mig i det du skriver om jobbstress och dryckesvana. För mig är det likadant.
Jag såg ett tydligt mönster och samband mellan sug/stress här om sistens (man kan läsa det inlägget i min logg, det är det senaste jag postat)
För min egen del kan jag inte påverka den situationen som råder kring min arbetsplats eftersom jag inte kan nå ledningen, jag är så kallat golvfolk som står längst ner. Det är bara att tugga och svälja på sommaren.
Här har jag nu tre val i min egna situation:
1. Jag kan antingen acceptera situationen och jobba mig igenom de stressiga perioderna under särskilt sommarhalvåret då jag är 2 personer till i min position.
2. Byta arbetsplats.
3. Sjukskriva mig.

Alternativ 1 är ju det allra rimligaste. Jag kommer att leva som kroniskt sjuk i min sjukdom alkoholism resten av livet, och stress på jobbet eller privat kommer jag aldrig kunna linda in mig själv i bubbelplast för att slippa. Så det gäller att se beteendena i tid och hitta vägar att hantera stressen på. Och att hitta ett sätt att ta timeout från prestationsångesten som bara växer sig starkare ju stressigare det är för min egen del.
Alternativ 2 är ju absolut ett alternativ, men jag undrar om det finns någon stressfri arbetsplats?
3 är ju ohållbart men en markering.

Stress kan man absolut ha i perioder i sitt liv, men det måste också ges tid för återhämtning, en balansgång, för att man över huvudtaget ska kunna reflektera och felsöka problemet när det väl dyker upp.
Men det allra viktigaste är mitt egna beslut om att vara nykter. Att aldrig ta första glaset. Bara för att man har det stressigt på jobbet betyder inte det att det är okej att falla ur och ta ett glas i ren självömkan (usch va jag låter hård nu) utan det är hela tiden ett aktivt val jag själv måste göra (jag har gjort det en gång idag, förra veckan under dagen min stress pikade på, valde jag 10 gånger aktivt att inte ta det första glaset)
Det är så lätt att vi tar på oss den där offerkoftan, ja vi alkoholister är sjukt duktiga på självömkan tyvärr, men ingenting blir ju bättre av att dricka alkohol, få ångest, vara bakfull, bli slow i huvudet, förstöra sin kropp, förstöra relationer, göra bort sig etc pga att jag inte kan spinna ur den nedåtgående spiralen av stress på jobbet.
Det är ju min hjärnas beslut. Helt egna beslut.

Beträffande att outa sig för ledning/chefer om sina problem - tänk noga igenom det om du ska göra det. Jag röstar för ett nej helt solklart. Tänk steget längre, vad säger dom till framtida arbetsgivare? Kommer de ta dig ur tjänst? Anse att du inte är kapabel att jobba på den positionen du har nu?
Jag tror istället på att du, precis som jag, lätt kan spä på de där stressade situationerna genom våra ambitioner att prestera till ytterligheterna.
Vem tackar oss egentligen för det?
Vad skulle hända om du säger att du inte hinner/det får vänta tills du hinner?

Härlig kväll önskar jag dig,
Dee

Har läst ditt inlägg och känner oxå igen mig i det du skriver. Alternativ 1 är det vettigaste val vi kan göra. Jag har valt den strategin och den har funkat bra tidigare. Tyvärr tog stress helvete tag i mig igen. Vilket fick till följd att jag började dricka för mycket igen. Nu ser jag ett tydligt mönster. Det är svårt för oss alkisar att tro de kan bli normal drickare. Nu blir det nya tag och totalt nykterhet för min del. Jag håller med dig om att inte berätta för min arbetsgivare. Det kan få dåliga konsekvenser för mig.
/Mrx

Inne på min tredje vita dag och mår bra. Just nu är frun och jag ute på camping semester. Visst saknar jag mina "stödbens öl" som intas när vagnen är på plats. Det måste jag erkänna. Min A hjärna ska inte få en droppe alkohol av mig. Det har jag bestämt och så får det bli. En dag i taget...

Hej MrX!
Va noga med att fundera ut kortsiktiga och långsiktiga alternativa belöningar och glöm inte bort att verkligen tänka på andra former av belöningar!
En motivation kan vara att lägga undan pengarna du skulle ha använt - jag har hittills på 8 månader sparat 20 000 kr som skulle gått till alkohol, lågt räknat. Varje lördagsmorgon lägger jag undan den slant jag skulle lagt under veckan på alkohol och öronmärker dessa med vecka 1,2,3 osv.
När man ser det svart på vitt är det en belöning i sig!
Och unna dig andra saker - skulle aldrig fallit mig in att köpa en kaffe och en kondisbit ute på konditori tidigare till exempel pga att jag tycker det är onödiga pengar, nu är det nått jag unnar mig.

??/Dee

Hej Dee!
Jag har räknat ut att jag söp bort mellan 2000 - 3000 kr varje månad när det var som värst. Jag tog tag i min konsumtion efter semestern förra året. Det är konstigt men det har alltid funnits pengar till alkohol. Sedan jag drog ned på konsumtion har vi köpt en till bil så vi har varsin. Det är min största belöning. Ni kan jag dessutom köra bil utan risk på helgerna.

I drygt 3 år låg min konsumtion på 2500 kr ungefär per månad (alltså sjukt mycket, du har ju träffat mig på riktigt tror jag, jag är två äpplen hög - hur klarade min kropp detta?! Då snackar vi budgetvin med ”bra” procentsats)
Håller med, jag hade alltid pengar till alkohol men var barskrapad varje månad, så pinsamt att aldrig ha pengar.
Den här sommaren kan jag resa, jag har ordnat med en buffert för ev plötsliga händelser och ekonomin känns trygg! Skön känsla!

Pengar och en frisk kropp - what else do you need? ??

Vaknar pigg och utvilad utan bakrus. Skön och fin känsla på semester. Dee, jag kommer ihåg att vi träffats och minns hur du såg ut. Jag är själv en grov och rätt stor gubbe. Våra kroppar är underverk som vi ska vara rädda om. Vi ska absolut inte förstöra dem med giftet alkohol. En dag i taget...

Vaknar pigg och utvilad redan klockan 7. Vilken fin dag det verkar bli. Solen strålar från en klarblå himmel. Tänker rätt mycket på alla tokigheter jag har varit med om på fyllan. Det är säkert bra för mig med lite egen terapi i skallen. Känner att jag jag aldrig vill uppleva mer saker på fyllan. En dag i taget..
/ Mrx

Är i grunden en morgon pigg människa när jag inte dricker. Det är så skönt att vakna tidigt och få lite ensam tid på morgonkvisten. I går kväll såg vi hela serien "chernobyl" på OBH. Den serien rekommenderas. Bra sysselsättning istället för att umgås med A djävulen.
/Mrx

Svinbra, rekommenderar den också!
På min bucketlist att besöka!

6 dagar blir snart en vecka, fokusera på de bra grejerna!
Kram,
Dee

Sticker in huvudet här eftersom jag kom att tänka på dig och hur det går för dig!
Hoppas sommaren är härlig för dig!

Mod och styrka,
Dee

Jag mår bra och har koll på läget men har valt att dricka alkohol under senare delen av semestern. Nu skulle jag vilja påstå att jag är normal drickare. Har inga fyllekalas men njuter av öl och vin. Vet att öl och vin inte är bra för mig. I min vardag med ett jobb och stress ska jag inte alls nyttja dessa drycker. Jag lever just nu på farligt vatten. Den sociala situationen under semestern gör att jag väljer fel väg. Jag har ju haft som målsättning att bli normal drickare. Ja visst, det funkar när jag har semester och inga krav på mig. Jag har dock en klar målbild av att dra ner rejält på alkoholen när semestern är över. Hur går det för dig?
/Mrx

Det är bra att du är tydlig mot dig själv om vad som gäller.
Jag önskar så att jag kunde vara en normaldrickare, kunna få koppla av med ett glas vin en fredagskväll efter en arbetsvecka med hård träning. Koppla av med ETT enda glas.
Tyvärr är jag ingen normaldrickare som kan ta ett enda glas och sen känna sig nöjd. Om jag inte skulle bli skitförbannad och typ sur på allt och alla, min tillvaro och hata mitt liv för att jag bara fick det där enda glaset och egentligen vill ha mer, så skulle jag definitivt ha en pågående konflikt inombords, känna skuld och skam för att jag "lyckas" dricka normalt, men allt jag egentligen vill är typ att spåra ur.
Jag själv orkar verkligen inte med detta ständiga tjat från min alkis-hjärna - jag beundrar den, om det verkligen är någon som haft/har problem, som fixar den konflikten inombords. Då är man fan king alltså.

Hur det går för mig finns att läsa i min egna tråd, det ska jag inte uppta din tråd med - här inne är du huvudpersonen! Kortfattat så går det bra :-D

Du som tränar och vill komma i form, kan du inte hänga på och springa ett lopp mot psykisk ohälsa och beroendeproblematik den 14/9, googla Flatenloppet. Jag och en tjej som var med på IRL-träffen ska springa det, vore kul att ses igen!
(Värsta träningsmoroten om inte annat)

/Dee

Ska ta en rejäl funderare på att delta i flatenloppet. Har många gånger promenerat runt den fina sjön flaten. Vi bodde i närområdet för väldigt många år sedan.
/Mrx

Shit va roligt, så glad jag blir!!!

Vi kanske kan ta en fika efteråt, säkert vill min vän från alkoholhjälpen också följa med, vi träffades ju alla 3 IRL i början av året hos alkoholhjälpen!

Grymt kul, lets race!!! ?

Ja, det ska bli nice att ses Irl igen. Jag och frun kommer att promenera sträckan utan stress. Det borde ta ca 1 timme att gå runt flaten. Vi är lite skadad båda två lider av atros lite här och där i kroppen. Löpning funkar ej för mina knän.
/Mrx