Hej alla!
Jag är tillbaka. Jag har varit nykter i två dagar. Detta ska bli den tredje. I tisdags gick jag på mitt första AA-möte. Jag var så tveksam in i det sista. Men sen beslutade jag mig i sista stund för att åka. Vilken tur att jag gjorde det. Det var väl ca 12-15 personer där och alla såg helt normala ut. Man skulle aldrig kunna tro att någon utav dessa män/kvinnor haft problem med alkohol/narkotika. Jag blev så varmt välkomnad! Mötet kändes så bra att jag ser fram mot nästa tisdag och då vill jag kunna säga att jag firar en veckas nykterhet. Det har väl aldrig hänt i mitt vuxna liv... Innan jag åkte till mötet sa jag till familjen att jag skulle till kyrkan på meditation. Men efteråt kände jag att jag ska ju vara stolt, inte skämmas, för att jag varit där så jag berättade var jag varit dagen efter.
Igår var jag på onsdagsmässa i samma kyrka. Jag kände att jag behövde lite andlig spis.
Allt gott till er alla!

Femina

Nyss hemkommen från möte. Känns bra. Strax ska jag iväg igen och hämta dottern. Jag går ju vanligen på möten tis, ons och torsdag men sen blir det ju ett långt uppehåll från torsdag till tisdag. Funderar på att hitta fler möten. Kanske på fredag? Så jag inte tappar fart, liksom. Det har ju varit lite uppförsbacke här senaste veckan. Jag får fundera på saken. Känner mig glad och stark just nu. ?

Femina

Möte igen. Tre möten på lika många dagar men olika grupper. Nu ligger ju alla tre möten i närheten utav varandra geografiskt så det är många fler än jag som varierar sig. Det är trevligt för då blir vi lite som en "storfamilj" här omkring.
Fortfarande nykter! ??

Femina

De nyktra dagarna bara rullar på... Dock ska jag erkänna att jag delvis börjar fundera på när jag ska dricka nåt igen. Det känns helt overkligt att jag inte druckit A på så lång tid! Men det går ju att låta bli! Jag misstänker att jag kommer att vilja dricka ganska många glas om jag bestämmer mig för det. Är det värt det? Nja, jag vet inte ännu. Plus att jag trivs med att gå på möten. Jag tror att jag ska avstå tills efter röntgen och sen får vi se. Det känns iallafall mindre problematiskt när jag inte förbjuder mig själv något utan har faktiskt min fria vilja att välja. Och inte tänka så långt i förväg utan bara tänka en dag i taget. Fast det går inte heller så bra för vi har bokat en vecka i Grekland i höst och då dricker vi ju vanligtvis hela tiden! Puh! Som sagt, jag behöver inte bestämma något alls ännu. Det kanske ger sig självt när det blir dags. ?

Tänk vad långt du kommit. Extra bra att du klarar det trots att det emellanåt är riktigt jobbigt. Så länge det flyter är det ju inga problem, det är ofta när tungsinnet tar över som det blir en kamp. Som du vunnit.

Du är bra. ? Kram

Femina

Det tar ca tre veckor att etablera en ny vana har man ju läst/hört. Nu har det ju blivit just en vana för mig att dricka A-fritt. Det känns naturligt och inget jag tänker särskilt mycket på. Tidigare var det precis tvärtom. Jag drack vin varje dag utan att reflektera alltför mycket över det. Det var en vana, ett invant beteende. Det tar lite tid att bryta en vana och framför allt ha ett alternativ, en ersättning, till den gamla vanan. Jag har ju även brutit vanan att tugga nikotintuggummin mot flourtuggummi. Jättebra. Men nu behöver jag bryta den vanan också för även om den vanan är billigare och ofarlig så är tuggandet i sig en slags mani jag utvecklat under åren. Det känns som jag kommer ha lika svårt att avstå flourtuggummi som nikotintuggummin! Då är det ju något i mitt belöningssystem som triggas utan beroendeframkallande substanser! ?

Femina

För ett par år sedan var jag under en tid sms-beroende. Jag fick små "kickar" varje gång det plingade till i telefonen. Till saken hör väl att personen i andra änden var en person jag fick uppskattning och bekräftelse utav. Men till slut insåg jag att sms konversationen gick lite överstyr och det var roligare att leva i fantasin än att träffa personen IRL. Jag bara reflekterar över mitt eget beteende. Det blev lite abstinens att avsluta de här sms-kickarna och väldigt tomt, ensamt och tråkigt efteråt - men nödvändigt.

Nykter idag med. ?

Femina

Jag läser mycket böcker om A och just nu boken "Känner du någon med alkoholproblem?" av Isabella Iverus. Jag är inte ens halvvägs men inser att detta är en mycket bra bok för mig. Jag blir förstås nedslagen när jag inser hur mycket vi alla i familjen tagit skada under lång tid. Att vi inte kan skruva tillbaka tiden och" gör om, gör rätt". Hur viktigt det är att jag åtminstone nu fortsätter på den här nya, nyktra vägen. Inte bara för min egen skull utan även för barnen. Dock känner jag den här uppdämda ilskan mot min man som "förstört allt" och fortfarande lever i förnekelse och inte vill ändra sig. Så det här självförakt jag har eftersom jag låtit åren gå, svikit mig själv och barnen. Inte orkat/vågat bryta relationen utan levt i medberoende som sedan utmynnade i eget beroende och förnekelse. I detta kaos ska barnen växa upp utan nyktra, friska förebilder och försöka lära sig hantera sina känslor och klara av att navigera sin väg. Hur ska de kunna göra detta? Det är tur att jag är nykter nu för annars skulle det krävas mycket bedövningsmedel... Jag tror jag måste ta professionell hjälp någonstans ifrån... Men även om jag tar hjälp med det psykiska så är den krassa ekonomiska verkligheten att jag inte får en bostad utan fast inkomst och säljer vi huset och delar upp pengarna blir det inte tillräckligt över till två nya bostäder. Det har jag vetat länge och ser ingen utväg. Det viktigaste är att jag håller mig nykter. ?

Det är plågsamt att se tillbaka, med nyktra ögon, på allt man har gjort som har inneburit skada för både en själv och andra.
Problemen går ju tyvärr inte upp i rök bara för att man har slutat att bedöva huvudet med alkohol. Vad skaver mest hos dig?
Utifrån det du skriver verkar du vara en kvinna som tar ansvar medan maken stoppar huvudet i sanden. Älskar du honom fortfarande eller längtar du bara bort från honom? Eller någonting däremellan? Ekonomin brukar trots allt lösa sig om man tar steget att separera, friheten är värd mycket för ens välmående även om man får leva snålt som tusan. Har du testat KBT redan? Annars är väl det en bra start för att fixa "det psykiska", och få lite råg i ryggen.
Du har så otroligt rätt i att det viktigaste är att du håller dig nykter. Var stolt och glad över dina dagar, du är jätteduktig!
Kram & lycka till med allt

Femina

Klockan är ju jättemycket och jag har inte somnat ännu. Det är många tankar som far runt i huvudet. Sådana tankar som jag inte orkat/vågat känna på länge. Det är bra. Det är dags att tänka och känna nyktert nu, för en gångs skull.
Godnatt ?

Hoppas du fick lite sömn till slut....
Vill bara hålla med Rosenhill och Miss Hyde i deras inlägg.
Du har kämpat så himla bra och det viktigaste du har just nu är dig själv och barnen.
När det är dags så kommer du även att ha styrkan att kräva en förändring av din man.
Lycka till!
Kramar ????

Femina

Ni har så rätt, båda två. Jag ska försöka tänka "good enough" om mig själv och titta framåt istället för att gräma mig över det som varit. Ikväll är det möte! ?

Femina

Ett sådant vackert ord. Något vi vill ha, behöver och längtar efter. Hur går det egentligen ihop med vårt beroende av "kickar"?

Nyss hemkommen från ett fint möte. Så tacksam. Fick idag ett meddelande från arbetsförmedlingen och genast kände jag alla jobbiga känslor bubbla upp inom mig och första tanken var att bedöva allt med vin. Men det går ju inte nu. Jag får försöka be till Gud om sinnesro och lägga allt i hens händer. ?

Förstår precis hur det känns att få jobbiga meddelanden från myndigheter, har själv tampats med FK när jag varit som skörast i livet. Hade man en gnutta hopp innan så är det som bortblåst när arbetsförmedlingen, FK eller vad det kan vara rycker undan mattan under fötterna på en. Offerkoftan på - sorgsen och sugen på att bedöva sig och bara försvinna...
Jag fick hjälp av en duktig läkare som fixade mitt problem, en fackrepresentant snackade med cheferna om nödvändiga anpassningar för mig.
Har märkt att jag varit dålig på att be om hjälp när allt känts svart och hopplöst. Det gör inte saker bättre. Ingen är tankeläsare så det gäller att öppna upp och be om hjälp (om det går att få, ofta blir man förvånad när ens "oöverstigliga" problem faktiskt går att lösa). Sätt upp mål, delmål och kolla vad du behöver göra för insatser längs vägen för att förverkliga det du vill uppnå. Visualisera framgång, hur DU vill ha det.
Det var mycket svammel i dag från Miss Hyde, men jag hoppas att du förstår att jag vill ditt bästa, Femina! Hoppas att du blir bönhörd också.
Kram

Femina

Tack, snälla du. Ja, det finns nästan ingenting som gör en så förtvivlat hopplös som de myndigheter vi har idag i vårt land. Fånga mygg och sila kameler..

Femina

Dagens reflektion. I dagens DN, första delen, finns 8 st halvsidesannonser för vin utav totalt 28 sidor. Jag inser att bolagen bakom annonserna är stadd vid kassa... ?