Spinoza

Det är säkert så att han tycker att du är den bästa för honom i hans egotrippade värld, men det är ju inte det samma som att han är den bästa för dig.

När jag och mitt numera X var mitt inne i skilsmässoprocessen så försökte han övertyga mig om att vi skulle fortsätta och sa "Vi kommer aldrig att få en bättre partner än varandra" . På det svarade jag att "Men jag har inte mått bra i vårt förhållande de senaste åren". Då började han gråta och rusade ut.
Det blev ju så tydligt att vi hade totalt olika bild av vårt förhållande och att han säkert tyckte att jag var den bästa partnern, men att han inte alls hade koll på hur jag mådde, trots att jag talat om det många gånger.

Det gäller att stå emot manipulationerna/övertalningsförsöken och komma ihåg varför man vill lämna förhållandet. Så ta ett kliv ut ur känslan och försök distansera dig för att tydligare se vad han gör. Då är det förhoppningsvis lättare för dig att inte påverkas lika mycket.
Kram!

Ja verkligen Spinoza. Jag läste min egen tråd efter att jag skrivit. Kommer ihåg varje känsla i varje inslag jag skrivit. Men jag blir så ledsen att han är så oförstående hur jag känner och har känt. Vilken sjukdom det är, missbruket till alkohol. Han har en kidnappad hjärna.

Spinoza

Jag tror att man får släppa tanken på att få upprättelse för hur de har behandlat oss i sitt missbruk. I alla fall genom en genuin och uppriktig ursäkt från dem, där de visar att de verkligen förstår vad de gjort. Det kanske är för smärtsamt för dem att inse det.
Så jag tror för min egen del att jag behöver ge mig själv upprättelse genom att steg för steg inse vad jag blivit utsatt för och vad jag tillåtit mig själv att genomlida.
I stället för att skämmas för det ska jag bli arg samtidigt som jag på ett kärleksfullt sätt förlåter mig själv och kanske i förlängningen även mitt X.
Ja herregud, det här är verkligen en process!

Amanda

När jag läser ditt inlägg tycker jag mig ana en stor frustration och besvikelse över hur din relation har varit under den senaste tiden och över den brist på förståelse från mannen som du fortfarande upplever. Samtidigt står du stark i din önskan om att ta hand om dig i det här. Du vet var dina gränser går och gör ett utmärkt jobb med att vända fokus från det du har befunnit dig i till det du vill ha framöver.

När jag går tillbaka till det första inlägget du skrev i denna tråd ser jag följande rader:

”Jag har ju börjat lära mig att ta hand om mig själv. Jag kämpar inte längre för oss utan för mig. Jag tänker att det få gå som det vill. Jag kan inte styra honom, bara bestämma över mig själv. Gör sådant jag tycker om.”

Kloka insikter då och nu!

Vad tycker du om att göra? Vad är viktigt för dig i livet? Dela gärna med dig om du vill. Vi finns här.

Varma hälsningar,
Amanda, Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Jag vet ju att jag ska tänka på mig och vad jag vill. Men så svårt när vi måste tillbringa tid tillsammans av praktiska skäl. Jag är en människa som gärna vill prata och reda ut saker när det blir sånt man inte är överens om. Men det har varit svårt med mannen från dag ett. Allt eftersom han druckit mer så har det ju inte blivit bättre.
Jag skulle gärna få ett avslut med mannen. Men det går inte. Där ligger min frustration. Så jag skulle gärna få tips Amanda, hur jag ska tänka där.
Jag tycker mycket om att umgås med mina barn och barnbarn. Och mina vänner. Musiken ger mig jättemycket. Så där har jag också aktiverat mig.
Så jag har ju saker som intresserar mig. Bara så svårt att lägga fokus på det nu.

Jag vill bara skicka dig en riktig bamsekram ?
Du kommer att klara av dessa sista små vägbulorna. Tänk att du snart är i mål och gläds åt all tid du kan lägga på dina barn och barnbarn sen utan att ha ett litet moln av oro eller frustration.
Kram igen?

Amanda

Det låter som en oerhört pressad situation, att det praktiska gör att ni behöver tillbringa tid tillsammans när det du egentligen skulle vilja vara ensam. Förståeligt och inte alls konstigt att det är svårt att fokusera på annat i ett sådant läge. Jag får en tanke om att det ibland kan vara hjälpsamt att tillåta sig att vara ledsen och besviken, att bara låta känslorna finnas där. Vad tänker du? Finns det någon som kan vara ett stöd för dig i det här? Fortsätt gärna skriva och berätta hur du har det. Vi är många som hoppas att det praktiska snart ska ha löst sig, så att du får möjlighet att andas ut och fylla på med energi.

Varma hälsningar,
Amanda, Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

pamela

Hej. Jag har samma problem fast han dricker mån-lördag och är som oftast nykter på söndagar. Min sambo har varit inne och startat om hjärtat 2ggr men ändå slutar
han inte att dricka. Han har även legat på sjukhus i ca 6mån då bukspottkötteln "åt upp sig själv". Alkoholen är som en älskarinna!

InteMera

Ett tips Skrållan som kanske kan vara till hjälp: betrakta de nödvändiga sakerna att göra som att städa ur huset som jobb, som arbetssysslor och betrakta mannen som kollega. Ställ dig liksom mentalt utanför den känslomässiga biten och bocka av saker på att göra listan som om det var arbetsuppgifter som måste göras. Som om du var inhyrd personal som blivit tilldelad uppgifter som ska göras och att mannen liksom andra man måste jobba med bara liksom är nån som finns dör och också utför sina uppgifter. Ibland kan det vara bra att lite betrakta det som om man var utomstående, personal, för att kunna släppa det känslomässiga i saker som är jobbiga att göra helt praktiskt. Jag fick dethär tipset av en terapeut och det kanske för stunden kan vara till hjälp när det tar emot att tex stöka i huset tillsammans med mannen. Kul som tanke experiment i alla fall!

Styrkekramar till dig, du har kommit så långt och är snart i mål! Vi hejar på dig!

Goda råd jag får. Tack InteMera Tar till mig och ska testa. Och som tur är har jag många att prata med. Så det är skönt.
I dag kom brevet. Vi är skilda. Nu är det inte längre vi. Han är mitt X. Lite vemodigt men samtidigt betar jag av en sak i taget.
Mäklaren var också här i dag, så det är också på gång. Vi har grejat och grejat. Känner mig helt slut, men nu är det mesta gjort. Nu är det bara att vänta.
Känner mig ganska tom på känslor i dag. Mannen var trevlig och glad när mäklaren var här. När hon gått var han sur. Ingen som inte känner honom förstår hur han kan bli.
Men i helgen åker jag bort. Ska bli så skönt. Att komma bort lite, och tanka ny energi.

Härligt att du kan bocka av några punkter på listan. Den blir kortare för varje steg du tar.
Ta nu helgen och bara njut ov vår under bara sommar och mys. Lämna allt på trappan och tänk onte en tanke hemåt när du är iväg.
Så gjorde jag och min dotter när vi åkte på semestermys ihop. Vi bestämde att ni lämnar allt på kajen när vi klev på färjan. Kändes jätteskönt att bara släppa det och njuta av nuet.
Ha en underbar helg??

Då har jag varit borta i helgen. Så skönt att komma bort lite och tanka ny energi. Visserligen trött i dag men det var det värt.
Borta så skickade mannen gulliga sms. Jag svarar med att jag kan inte leva med dig om du dricker. Och då får jag inga sms mer.
Köns som jag är oftare glad än ledsen nu. Får se hur allt blir när jag flyttat till lägenheten. Mannen har fått sin.
Nu är det husförsäljningen som står på tur. Det kommer ju inte bli lätt. Men en sak i taget.
Vaknar inte längre och känner overklighets känslor. Så jag tycker det går framåt ändå.
Ja jag kämpar vidare.

Lite vemodigt i kväll. Huset ska ut på marknaden. Nu är det klart. Nu ger vi upp vårt gemensamma hem. Det som vi kämpat så för.
Fy vad alkoholen ställer till det. Men jag vet. Jag har inget val. Jag är maktlös inför drogen. Men nog känns det att någon annan ska ha vårt hus nu.

Skicka dig kramar och styrka! Hoppas du får en bra dag! Förstår precis hur du känner! Gör så ont när man måste inse fakta och ge upp en kamp som inte är ens egen men som påverkar en så mycket!

Spinoza

Jag förstår att det känns tufft!
Mitt X behöll ju vårt gemensamma fritidshus som jag älskade. Men jag tänker att det inte hjälper med ett fantastiskt hus när jag stor del av tiden mådde så dåligt i relationen till X:et.

Så rätt Nordäng67 och Spinoza. Man sörjer ju naturligtvis, men finns inte kärleken och lyckan i ett hus så kvittar det ju.
Men jag kommer över detta också. Jag fortsätter framåt i kampen. Tack ?