av Partypinglan747

Partypinglan747
fre, 2019-08-09 - 10:25

Hej. Har under några år haft problem med alkoholen när jag dricker. Dricker inte varje dag eller så men gillar att festa. Vaknar ofta dagen efter och kommer inte ihåg de sista av kvällen. Jag gör konstiga saker och blir helt förändrad i min personlighet. Jag skäms och mår väldigt psykiskt dåligt efteråt. Jag har flera gånger sagt till mig själv och andra att jag ska sluta dricka men så går det ett tag och man tänker att det går nog bra att dricka. Nu så känner jag att jag vill komma i kontakt med andra med samma problem.
Jag vill bli en "bättre" människa nu!

Mirabelle G-S
fre, 2019-08-09 - 10:54

Välkommen! Du är nog en alldeles tillräckligt bra människa redan ? Att vara bra betyder inte att man aldrig gör fel. Det är skillnad på att vara och att göra. Här är vi många som gör/gjorde som du gör. Mitt tips är, att du förutom att läsa och skriva på forumet, går igenom alkoholhjälpens självhjälpsprogram. Genom att svara på reflektionsfrågor blir man medveten om hur och varför det blir som det blir med alkoholen. Då är man bättre rustad för framtiden, oavsett om man bestämmer sig för att minska sitt drickande till vad som är måttligt, eller helt sluta dricka under en period eller permanent.

Partypinglan747
fre, 2019-08-09 - 12:16

Tack för ditt svar ❤️ känns otroligt bra att få svar och även känna att man inte är ensam. Jag vill verkligen detta, sluta dricka. Hur ser din historia ut? ☺️

Miss Hyde
fre, 2019-08-09 - 13:44

Jag var en tvättäkta partypingla förr i världen som kunde dricka hur mycket som helst, känner igen mig i din historia. Alkoholen gjorde mig personlighetsförändrad också, ibland gjorde jag riktigt dumma saker som gav enorm ångest efteråt. Men tiden läker alla sår, inbillar man sig, man glömmer & förlåter - och vips gör man om samma misstag. Om och om och om igen...
När/om du hamnar i en riktig livskris finns risken att du inleder ett allvarligare förhållande till alkoholen, t.ex. börjar ta ett glas i ensamhet för att lätta på trycket. Som blir fler och fler glas... Det gjorde jag (som aldrig trodde att jag hade större problem än andra som festade rejält då och då).
Du är definitivt inte ensam! Här är vi många som insett att det har gått för långt och vill ha förändring. Vi kämpar tillsammans.
Du är på rätt väg som vill förändra ditt drickande och har börjat skriva på forumet. Jag hoppas att du slipper fler karatefyllor och ångest!
Lycka till!!

Mirabelle G-S
fre, 2019-08-09 - 18:27

Min historia litet kortfattat: Jag är en kvinna som just passerar 40. Har man, fler barn än genomsnittet, högskoleutbildning, jobb... och ett problematiskt förhållande till alkohol. Det gick tokigt redan vid första fyllan i yngre tonåren. Det var kärlek vid första mötet mellan ruset och mig. Större delen av ungdomsåren är höljda i fylledimma, inser jag nu faktiskt. Sedan började barnen komma, så det var slut på festandet och karatefyllorna. För ca 7 år sedan hamnade hela familjen i en riktigt djup livskris. Det var då jag började självmedicinera stressen med vin hemma i soffhörnet. Och nu tycks jag inte kunna dricka alkohol alls länge utan att slutligen hamna där i soffan med min vinflaska. Ensam. Berusad. Bedövad. Oftare och oftare. Som att jag helt tappat förmågan att hantera livets dalgångar utan att använda vinflaskan som snuttefilt. Och finns det inga stressorer eller sorger att hälla vin över så kan man ju alltid dricka för att ta udden över nervositeten medans man väntar på nästa katastrof eller stresstillstånd ? Därför bestämde jag mig för att bli ”en sån som inte dricker alkohol”. Det är svårt att ha alkoholproblem om man inte dricker alls, typ ?