av Förlorad själ

Förlorad själ
sön, 2019-08-11 - 10:29

Hur kan det kännas så? Efter så mkt han har sårat mig. Varför känner jag att det är jag som sviker om jag går? Att lämna min kille som har ett drogmissbruk, är 50% sjukskriven och 50% akassa. Ja det ger inte mkt pengar. Han får väll ca 11.000 i månaden någonting. Varför känner jag skuld för att jag väljer att lämna han kvar med ännu tyngre bekymmer.?

Jag skulle ju aldrig lämnat om han bara inte missbrukat, ljugit mig rakt i ansiktet, förstört sitt/mitt liv. Krossat våra drömmar mm.

Idag ska jag gå och kolla på en lägenhet. En lägenhet jag tänkt att vi skulle flytta till tillsammans då han var "bra" under en tid. Inte alls lång tid men man vill ju tro så mkt att det ska bli bra igen. Det lät så bra. Han pratade så bra och klokt. Varför kastar han bort det genom att helt plötsligt ha tabletter liggandes på bordet som jag såg. Varför kastar han bort det genom att ta en tripp och bli påverkad av dessa tabletter? ETT misstag säger han, ska du läma mig för ett misstag efter 15 år? Men sanningen är ju att det är ett misstag för mkt. Bara ett misstag i ledet.

Han får mig att känna mig som en svikare. Men vem fan brydde sig när han svek mig? Gång på gång på gång. Ush vad trött jag blir.

Jag vill lämna missbrukaren.
Men jag vill inte lämna min kille.

Alla trådar jag läst gör mig mörkrädd. Att se hur många vi är som inte lever våra egna liv utan dansar efter andras pipor. Kärlek är vacker. Men vad är igentligen kärlek? Det här kan ju inte vara kärlek. Känns mer som ytterligare ett beroende av en person. Vi har svårt att lämna precis som dom har svårt att sluta droga/supa.

Jag önskar er alla eldsjälar där ute ett bra, friskt och sunt liv.

Måste komma vidare.....................

Azalea
sön, 2019-08-11 - 16:25

Det är riktigt jäkla svårt att lämna den man en gång var så lycklig med.
Jag har varit gift i 30 år och de senaste 10 har varit en enda lång prövning. I sommar, igen, så jobbig att jag bestämde mig för en lägenhet för att få ett eget liv igen.
Är så trött på att vänta på någon som aldrig erkänner helt för sig själv att han behöver hjälp. " ska fixa det själv"
Nu efter 7,5 veckor konstant vrålsupande och min lägenhet 2 veckor bort är han spritfri plötsligt och då börjar jag dom vsnligt att vackla i mina beslut.
Precis som du säger så känns det som man sviker när man lämnat.
Men det är bara för jobbigt att vänta på nästa omgång sprit, för den vet jag att den kommer.
Men herregud så svårt det är. Här konstant ont i magen inför dagen då jag släpper bomben och flyttar.
Känner med dig men tror nog ändå att det bästa för vår egen skull är att lämna. De är vuxna och får ta eget ansvar i sina problem.
Kram

Förlorad själ
sön, 2019-08-11 - 16:48

Så länge? Kärleken är stark. Och en medberoende är blind. Jag har hängt med detta i 3 år och håller på att stupa själv. Måste varit/är otroligt tufft för dig att stå kvar vid hans sida. Vet han om att du snart tänker lämna? Och vad säger han? Skuldbelägger han dig med? Är det du som är svikaren?

Som jag ser det om man älskar nån gör man allt för den personen. Man vill aldrig såra eller bedra den man älskar. Min kille säger att han DÖR för mig. Han dör för mig men kan inte sluta med droger för mig?! Hur går det ihop.? Känns ju bara som rent bullshit. Och funderar på om han har nån typ av peronlighetstörning. För ena stunden är jag hans allt och han höjer mig till skyarna till att nästa stund när jag konfronterar han eller liknande så är man inte värd ett skit.

Det är inte kärlek...

Azalea
sön, 2019-08-11 - 23:01

Men drogerna eller spriten är värd mera när den kallar.
Jag känner mig inte så stark men är väl det ändå på något sätt. Fast så här i backspegeln har jag nog varit mest dum......mot mig själv.
Men jag har ju hela tiden trött att nu så!! Denna gången var nog sista men icke sa Nicke.
Det har bara eskalerar för varje år och nu är det maxat tror jag.
Kraschad bil
Fotboja
Alkolås i 2 år för grov rattfylla
Avsked från jobbet pga spriten
2 LVM omhändertagande i sommar
Så med det facitet så undrar jag vad nästa drama blir.
Jag våndas varje minut över att jag kommer att svika som lämnar men herregud vad jag har gått igenom under åren.
Som svar på din fråga:
Jag sa till i höstas, våras att fortsätter detta så kommer jag vilja skiljas.
I somras på jag fram skilsmässopapper och bad han skriva under, men nej, ville inte. Anser att det ska gå att lappa ihop igen och allt ska bli som vanligt igen.
Men jag sa att jag vill skiljas ändå.
Fast nu har jag inte kommit längre för ångesten har satt klorna i mig och han har varit sprifri i nästan 1 vecka och anser tydligen åter igen att allt ska sopas under mattan och ska vara normalt igen.
Fadt jag vet att det kommer en ny omgång helt plötsligt.
Ååååhhhhh, måste lämna
Sköt om dig?

Spinoza
mån, 2019-08-12 - 07:50

Du kan ju skicka in skilsmässopapperna även om han inte skrivit under, om du vill.
Det som händer då är att det blir 6 månaders betänketid och att du sen måste anmäla att du vill genomföra skilsmässan efter dessa 6 månader om du fortfarande vill det.

En veckas nykterhet utan att han tar emot hjälp skulle jag inte tro ett dugg på. Är han så djupt nere i missbruksträsket att han blir omhändertagen så tror jag inte att han kan klara det själv, även om han tror det själv.
Fortsätt din frigörelseprocess Azalea och låt honom sköta sin egen process!
Styrkekramar!

Azalea
mån, 2019-08-12 - 22:58

Jag veeeet.....Men fasen så svårt det är ändå. Blir så himla trött på mig själv alltså.
Nej, du har helt rätt i det du skriver, 1 vecka är ingenting och framför allt om han inte rar hjälp utifrån alls och sen inte vill diskutera det heller.
Men han anser att hen tagit hjälp nu : Fick ju antabus utskriven på akutpsyk och tyckte inte att han behöver åka till vårdcentralen för att ta dem. Det kan min fru, jag då så klart, kolla att jag gör!!
Så där ja, då fick man en uppgift i knät igen. Jag är så mesig och skulle så klart sagt nej. Men icke?
Jag tror jag ska sätta en deadline att påminna honom och annars skicka in pappren själv nästa vecka.
Kram till dig fina Spinoza och er andra