Karinupp

Jag är nykter med hjälp av Antabus på dag 45.
Signalsubstanserna i hjärnan är tillbaka och jag kan återigen skratta, njuta av musik och jag har det faktiskt bra!
Men, det som kryper på mig oftare och oftare är att jag tycker så synd om mig själv.
Jag är på stan i nåt ärende och ser folk på uteserveringar och jag blir så avundsjuk, och saknaden är stor.
Jag ser mina kompisar lägga upp bilder på alkohol och en mysig omgivning och blir triggad.
Tankarna kommer...ska jag ta ett uppehåll med medicinen (tar Antabus själv, hemma) och UNNA mig?

Jag är så grymt avundsjuk på de som kan dricka normalt!

Sedan kommer, som ett brev på posten, känslan av uselhet över att jag tycker synd om mig själv, över avundsjukan, över att jag ens funderar på att pausa behandlingen.

Tycker ni synd om er själva över att inte kunna dricka normalt?
Hur bearbetar ni de känslorna?

Femina

Gud, ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden. ?

Jag har haft ett par såna perioder där jag både blir avundsjuk, ledsen och arg på alla som kan njuta - och arg på mig själv som blev alkis. Testa 12-stegsarbete? Enda som funkat för mig.

DetGårBättre

De flesta är avundsjuka på allt "bra" och "kul" alla andra gör. Vänd fokus från vad alla andra gör och jämför med dig själv istället.

För tänk om alla som drack låg och spydde, pissade ner sig, skrek och bara var jävligt otrevliga. Skulle du då om du kunde dricka normalt tänka,varför är jag inte som dom och gör så när jag dricker.

Antagligen tänker du inte så då. Så vad saknar du med alkoholen? Spela upp din video med dina dåliga perioder. Det är som exemplet ovan men där du jämför dig med dig själv och inte de andra.

Fokus på lycka är inte att jämföra sig med andra. Idag ska du vara lite bättre än ditt jag igår! Det kommer du älska för varje dag.

Det med andra är bara en falsk bild dessutom. Folk tror de mår bra när de projicerar sina bästa korta (och ofta falska) bilder av sig själva - just för att andra ska tro de är så lyckliga. En lycklig människa har inte tid med det utan umgås med andra och sprider lycka genom handlingar och inte bilder på nätet!

Femina

Så sant, så sant. Du sätter huvudet på spiken i ditt sista stycke. Helt rätt! ?