Älskade forum-vänner, tack för peppning. Känner mig rätt så stolt och glad.

Somnade till i soffan när jag kom hem, var tydligen helt slut... men nu känner jag mig så himla glad att ha helg och inte ha några måsten... bara lite småfix.

Hoppas alla får en fin och A-fri fredag :)

Sitter framför tvn med ett glas alkoholfritt vin och känner mig just nu nöjd. Har haft en inre dialog hela EM om jag ska dricka vin eller ej. Väljer att inte dricka idag ? ha en fin kväll!!

Jempa123, gudars så bra. Starkt jobbat. Älskar när dialogen kommer och alla vinner :)

Den inre frid man får när beslutet är fattat och dagen efter vinner över alla gånger man tagit ett glas A och mått bra i 20 minuter...

Så var det helg igen. Känner att kroppen har någon infektion (är konstig och känner sånt b.la.) så blir ännu mer trött. Men är så glad ändå och är just nu så hög på nykterheten. Ibland kommer jag på mig att jag skriver i andras trådar och inte förstår hur de inte bara slutar kvickt och inte tillåter sig dricka ibland. Men jag måste få fötterna på marken, vem har gjort mig allsmäktig och gud liksom? Måste se det som att i min värld är det bara så, men det finns ju andras världar också. Jag ska bara stötta!

I dag måste det verkligen städas här hemma, det har inte funnits tid eller energi på alltför länge att göra det, hoppas att något blir gjort i alla fall.

Om en vecka ska jag åka på kryssning med ett par tjejkompisar, det kommer vara mitt första och största test. Kan jag leva som jag lär!? Jag känner mig säker - men dessa brudar gillar att partaja, speciellt en av dem. Men har redan sagt att jag inte kommer dricka pga. medicin.

Jag vet att man inte ska ljuga men min plan är att i början säga att jag äter medicin som inte lämpar sig med A och sen bara säga att jag har slutat då jag märkte att jag faktiskt inte behövde det, att jag vill vara en sån som inte dricker.

I dag väljer jag att inte dricka, istället ska jag ta det lugnt och vara duktig i hemmet.

En sak jag märkte är att när man säger att man ”inte saknade det” eller bara vill fortsätta vara nykter utan att säga något om problembilden, så tar aldrig tjatet slut. Jag gjorde så i några kretsar. Och de slutade inte fråga om jag inte kunde göra ett undantag ”bara idag” eller om jag äntligen börjat igen etc. Antar att de tänker att om ”det bara är nån hälsogrej” så är tjat ingen fara. Men ingen tjatar på en som har problem.
Inga problem på kort sikt men jag pallade inte med det efter ett tag. Sen skiter jag i vad de flesta tycker nu för tiden ändå (men inte alla tex i vissa jobbsammanhang). Jag är en bra dude trots att jag inte kan dricka alkohol.
Tänker inte försöka övertala dig att vara ärlig, bara varnar om att folk gärna tjatar och kritiserar så länge man slutar av icke-problematiska skäl.
Alkohol är den enda drog man måste motivera varför man INTE tar...

Så sant IronWill. Jag vet inte om det är något med min personlighet eller vad jag utstrålar, men folk ställer aldrig följdfrågor. Jag tror det är min attityd som "utstrålar" att nu är det färdigsnackat eller "va fan har du att göra med det". Om nån ex. frågar varför jag inte har barn så brukar jag säga "för jag hatar barn". Jag hatar inte barn (inte alla i alla fall), men hatar frågan och gillar då att chocka lite. Så visst om någon skulle tjata så skulle jag säga att jag kunna säga att jag var alkoholist, för att chocka och få sätta dit den andra. Sen tror jag det är enklare för kvinnor, drickandet är inte lika stigmatiserat som för män, en man måste ju dricka. En kvinna kan komma undan med det mer. tror jag.

Jag är nog stark nog i mig själv för övrigt att ställa en motfråga. Det där med att ducka frågor, har jag gjort hela mitt liv. Skulle någon fråga varför jag inte dricker så skulle jag istället fråga: "varför dricker du?" "tycker du om att inte ha kontroll?"," "känns det jobbigt att jag inte dricker för dig?" "känner du dig lite utsatt och rädd nu när du kan göra bort dig på fyllan och jag kan med klart huvud sitta här med anteckningsboken?". Okej, den sista blev lite extrem, skulle aldrig säga så, eller kanske med glimten i ögat. Kan vara brutalt ärlig. GUDARS vilken jobbig människa jag är!

Anledningen att jag helst inte vill gå ut med det är just pga. mitt jobb, och jag har många av mina vänner på mitt jobb också. Jobbar med ungdomar och den kombinationen går inte ihop.

Annars känner jag inte att jag skäms över det, om det skulle kunna gynna någon annan att jag berättade det, ex. jag såg någon runt mig som behöver hjälp, riskbruk osv. så skulle jag inte ha några problem att använda mig själv som exempel. Det är svårt det där faktiskt.

Men visst är det sjukt att vissa ändå vill ha en motivering till varför man inte dricker, folk är så jävla på ytan så man vill spy ibland.

Det blev inte mycket gjort i går, får förlåta mig själv. Är inte 100% i kroppen, gissningsvis så är det stress som sätter igång olika symptom som extrem trötthet, ond nacke, dåligt immunförsvar, feberkänslor osv. Sedan funkar ju inte mina energireserver riktigt likt de flesta andra, det är inte bara lathet tyvärr.

Veckan som kommer på jobbet är i vilket fall inte lika stressigt, och jobbar bara sent en av dagarna, och då är det inte jättesent, bara lite sent.

Nästa vecka ska dock bli bra har jag gett mig tusan på, på fredag ska jag fixa håret, det är välbehövligt och man känner sig alltid så snygg efter tycker jag. Blir det gamla vanliga tror jag, men ska till ny frisör, men blir säkert bra.

I dag ska jag tvätta, det är ett måste. Bor på fjärde våningen just nu utan hiss och tvättstugan är i källaren :( Det överlever jag men det jobbiga är att man inte kan gå ner och se ut precis hur som helst. Tänk om man träffar på någon liksom *hihi*.

I dag väljer jag att inte dricka, som de senaste 75 dagarna, istället ska jag försöka städa här hemma (igen)

Still going strong :) Trist med tömt energibatteri. Jag känner ungefär lika. Nacken säger mig att jag måste stressa ner. Och jag blir påmind om löftet jag gav mig själv när jag bytte arbetsplats. Min tid att axla andras bördor är över. En uslare än uslast vikarie är chefens problem. Säkerhetsaspekterna som kan leda till katastrof är chefens problem. Dementa snigelns försök att projicera sin oduglighet på mig är chefens problem. Det är ett jobb. Jag går dit och gör det jag har betalt för. Inte mer. Inte mindre. Det ingår inte i mina arbetsuppgifter att hålla snigeln under armarna i hens roll. Riktigt känner hur stressen rinner av när jag iskallt håller mig ”matter of fact”. Hmmm nu tog jag över din tråd här... Undrar vad det var för point jag ville komma fram till... Jo just. Du sneglade mot systemet och insåg att du faktiskt inte ville ha något vin. Otroligt skön känsla. Jag insåg det samma igår kväll under ett restaurangbesök. Alla runt omkring hällde i sig glas efter glas med vin. Kyparna kom regelbundet och frågade. Mitt i allt insåg jag att vin luktar äckligt och hur sunkigt det skulle kännas att dricka sig berusad. Plötsligt ville jag verkligen inte ha. Det kändes så befriande :)

Sitter på jobbet och har lyckats få en paus.

Jag är en sån jädra stressmänniska. Det är helt sjukt, jag stressar och oroar mig i onödan, samtidigt är jag utåt relativt chill.

Just nu känner jag mest för att ta mitt pick o pack o dra hem, få vila, men måste vara tillgänglig på jobbet med ju.

Väljer att inte dricka i dag, istället är jag stolt för att jag gått ner 6kg på 2,5 vecka. ? välbehövligt och mycket kvar.

Heja dig som kommit så långt :) Undrar hur det kommer vara för mig om/när jag kommer dit. Stress och oro känner jag igen. Undrar om det inte är ganska vanligt vid beroendeproblematik? Att man har haft behov av att lugna sig med yttre substanser?

Jempa123, ja stress och beroende hänger definitivt samman, tog jag inte till A förut så åkte snacksen fram och hamstrandet var ett faktum.

På tal om stress, jag har kommit på, att jag är så sjukt stressad över att jag stressar så mycket. Jag vet helt ärligt inte om det syns på mig att jag är stressad, men ibland säger mina arbetskamrater till mig att ta det lugnt, det händer dagligen när jag tänker på det. Jag är ingen neurotisk person tror jag, men jag vet faktiskt inte.

Just nu så går mycket stress åt denna lägenhet och hur sjukt jävla dyrt allt blir. Renoveringen kommer gå på hälften av lägenhetens köpeskilling. Visst, det kommer höja värdet då jag fick lägenheten till ett skapligt pris, men ändå. Och då är inte badrummet inräknat som också måste fixas framöver.

Ska till terapeuten om en vecka, ska definitivt ta upp detta, har bara sett det tidigare som positiv stress, men det är ju inte sant. Bara för att jag inte känner stressen och ångesten som jag kände för 10 år sedan då jag blev paralyserad (kunde inte röra mig) så innebär inte det att dessa "light-varianter" inte är jobbiga.

Samtidigt som jag ofta känner mig så chill till så mycket så undrar jag om det bara inte är en fasad jag byggt upp att visa för människor runt omkring att jag verkligen inte är stressad och har kontrollbehovet from hell. Jag undrar om det kan vara så att jag har kompenserat så mycket för att dölja det att jag visar det motsatta? Kan det vara så i flera delar av mitt liv? hmm... definitivt!

Sen ska sägas att jag är väldigt varm och kall, svart/vit, jag har inga mellanlägen. Bara för att jag skriver och känner detta i dag, eller denna timme, innebär inte att det är detsamma i morgon. I morgon kan jag känna mig som en chill person. Jag är inte chill!

Jag blir så trött! Så trött att jag går och lägger mig. Natti på er!

Iväg till jobb och ekorrhjulet. Just i dag känner jag mer för att sitta kvar i soffan här hemma, men det gör jag inte.

Jag har ingen tanke på A just nu, det är som att jag förträngt känslan av vad A gör med mig. Men jag är rädd, när det närmar sig 3 månader/100 dagar att jag trots min vilja nu, bara ger upp, ger hän till A. Att jag helt plötsligt glömmer bort allt det ajg gått igenom och bara... jag vet inte. Är nog i en period av grubbleri och mår inte toppenbra, mår inte superdåligt eller så. Men hittar fel, fastnar i saker, känner mig allmänt arg och stressad :( Ingen kul känsla.

I dag väljer jag att inte dricka. Istället ska jag ÄNTLIGEN beställa köket till nya lägenheten, och så jobba lite såklart ;)

Vad tråkigt att du är i en svacka just nu och inte mår bra. Men försök att se det just så, att det är en svacka, och de kommer ju emellanåt oavsett om man dricker eller inte. Kommer alltså inte att hjälpa dig ett dugg att ta till flaskan!
Om du stannar kvar här så finns det ju också många som kan hjälpa dig med påminnelser om du skulle råka glömma - använd det!

Ha en bra dag och gläd dig över ett nytt kök. Såå kul att få nytt och fräscht!!

Skickar lite omtanke till dig ???
Lyssnade på på podden ”min nyktra resa” och hon pratade just om att livet händer ju även när man är nykter dvs man har bra o dåliga dagar. Skillnaden är bara att man inte dricker för att ta bort det. Och det är ju klart jobbigare än det man är van vid. För mig var detta ett bra sätt att tänka. Vet inte alls om det är så för dig. Hoppas du får en fin tisdag trots allt och heja dig som väljer att vara nykter idag ?❤️

Tack för uppmuntran.

Jag vet att om jag hade druckit i denna svacka så hade jag mått ännu sämre. Mycket sämre till och med!

Att inte dricka är fortfarande det bästa som finns, men när man ignorerat sitt mående så länge och trängt det undan med livsdämpande nektar så blir det ibland för mycket, jag kär slut på mig själv, mentalt.

Jag undrar om A gjorde att jag bromsades i min stress, om det gjorde så jag stängde av allt. Kan knappt komma ihåg hur det var, var bara ännu mer trött, gjorde mindre...

Mår ganska bra i dag ändå, har haft några möten men lugnt på jobbet ändå. Fikade nästan 30 minuter, det har inte hänt på... ever typ ?