av Soffi

Jullan73
sön, 2019-09-15 - 18:58

Grymt jobbat tycker att ett av problemen är att man inte vågar stå för att man inte dricker och att säga nej är tufft Och känns inget bra men när man bryter det där mönstret växer man och man känner sig väldigt bra och självkänslan får en knuff i rätt riktning .
Bra kämpat ?

Soffi
mån, 2019-09-16 - 07:52

Till att börja med: Tack för fina kommentarer och för att ni tycker jag är stark!
Ja, jag känner mig stolt, söndagen var också nykter så två helger avklarade vid det här laget :-).
Men, jag är också rädd, jag börjar förstå att det här handlar om något helt annat än vad jag var inställd på från början.... Och jag vacklar...

Igår eftermiddag var planen att mysa framför brasan med en (eller flera) alkofri öl och en film, det var ju perfekt väder för det. Tog en öl, tände brasan och började leta efter en bra film. Men så var det en lite röst i bakhuvudet som påminde om att flera här skrivit om att bryta beteendemönster. Det enda som jag gjorde var ju att ta bort alkoholen, allt övrigt samma som innan.
Så, jag gjorde en kopp te, satte mig framför brasan, struntade i filmen och lyssnade på alkispodden istället. Minimal förändring, ja, men i alla fall någon förändring.
Jag lyssnade på flera avsnitt och det var flera saker de sa som slog an något inom mig, kände att det startade nån form av tumult i hjärnan med osorterade tankar, tänkte att jag var för trött och gick och lade mig.
I när jag vaknade i morse var min första tanke: -Vänta nu, vad var det de sa om skillnaden mellan spritfri och nykter? Kan jag alltså inte bara byta ut spriten mot (för mycket) jobb, träning, mat, sömn eller något annat??? Helvete! Vad har jag gett mig in på?
Blotta tanken på att börja släppa fram känslor och se dem får något inom mig att blotta tänderna och morra dovt.. Peta i känslorna och ta reda på vad som ligger bakom - varelsen sliter i kedjan och gör utfall. Nej, bäst ändå att döva känslorna på något sätt för att inte släppa loss något som inte går att hantera.. Eller inte...

Vet sedan tidigare att jag är totalt dysfunktionell när det gäller att hantera mina egna känslor, vet också att det härrör från min barndom, redan då förbjöd jag mig att känna vissa känslor, varför är oklart (naturligtvis har jag aldrig petat i det), jag hade en trygg och bra barndom.

Dag tolv börjar inte så bra...
Men det är i alla fall dag tolv!! :-)

Bestämd
mån, 2019-09-16 - 09:51

Jag har ju skrivit lite om att jag känner en liten ångest, fick tom för någon vecka sedan en panikattack (mild, men ändå). Jag tror att det är exakt just detta det handlar om. Något har man ju täckt över med alkoholen. Jag vet att jag har obearbetade trauman som jag inte tagit i utan druckit istället.
Just nu tänker jag dock lite såhär: Prio ett måste få vara att hålla mig nykter. Tids nog får jag tid att arbeta mer med mig själv också. Just nu får det vara ok att jag byter ut alkoholen mot något annat. Att jag t.ex. fredagsmyser med läsk och godis istället för med vin. Ok att jag gör ungefär samma saker, men förändring måste få ta tid. Låt det få ta tid Soffi, använd ditt eget råd (bästa rådet jag fått ?) Hur skulle du ta hand om henne som känner sig lite rädd just nu?
Kram

Soffi
mån, 2019-09-16 - 19:36

Tack, kloka Bestämd! Ja, jag måste ge det här tid, jag har så lätt för att försöka skynda på allt.. samtidigt som det känns som jag stått på ett ben ganska länge nu för att jag inte törs ta hela steget...
Trots allt tumult i skallen och rädslan jag kände i morse så blev det en riktigt bra dag, troligen för att jag åkte och tränade för att få stopp på skallen och lite distans till mig själv. Lite lustigt nästan att jag inte har haft ett uns av sug efter a, så jag nattar nykter även idag :-).

Jempa123
mån, 2019-09-16 - 20:10

...först får man börja med att inte dricka sen får man ta det andra. Tycker du visat att du är stark och beslutsam och då kommer det andra komma tids nog :) Jag dricker också alkoholfri öl men klarar då också att sitta med andra som dricker alkohol (i mindre mängd) utan att känna sug. OM det är "fel" då får det vara det. JAg tänker att prio ett är att inte dricka alkohol och när det är stabilare över tid så kan man börja granska och utvärdera sina vanor...?

Mirabelle G-S
mån, 2019-09-16 - 20:46

Vi ska nog passa oss för att bli dogmatiska. Vad som är rätt och fel är väldigt svårt att säga generellt. Nå, kanske kan vi alla som letat oss hit enas om att det är ”fel” att fortsätta dricka alkohol på ett sätt som vi mår dåligt av? Men vad man mår dåligt av måste man avgöra själv. För den som triggas av alkoholfri öl är det dåligt. För den som lyckas avstå alkohol just genom att suga på alkoholfri öl är det däremot bra. Var och en blir salig på sin egen lycka ?

Sen känner jag igen rädslan för att börja peta i obekväma känslor. Under flera år hade jag inte råd att känna efter alls för egen del. Andras hälsa, till och med liv, hängde på att jag höll ihop istället för att känna. Till slut tappar man bort sig själv helt. Det är inte så ”bara” att börja känna igen när man undvikit det länge. Det kan hända att man upptäcker att känslo-kompassen manar en att göra opraktiska förändringar i livet tex. Men man ska också komma ihåg att känslor är just det. Känslor. De kommer och går. Många är flyktiga, även om de känns nog så starkt i stunden. Andra är mer bestående och kräver handlingskraft av oss. Vilka som är vilka vet man inte förrän man vågat stanna i känslan, accepterat den och gått vidare. Det är rätt spännande att utforska sitt rika inre liv när man väl har börjat ? Det fixar du Soffi!

Soffi
tis, 2019-09-17 - 06:02

Även om jag känner mig skeptisk till att det blir spännande att utforska sitt inre, Mirabelle. Men kanske kommer jag dit? Kanske kan jag i alla fall komma till någon form av skräckblandad förtjusning? Det visar sig.
Har bestämt mig för att försöka vara öppen för allt som händer i kroppen och knoppen nu, förhoppningsvis är även det som känns jobbigt bra och små steg i rätt riktning mot en varaktig förändring. Det som sker det sker och det får lov att vara så.
Det enda som jag tänker motarbeta aktivt är ev impulser att ta till bedövningsmedel i form av alkohol!

Startar dag tretton med gott hopp om att det blir en bra dag! :-)

Soffi
tis, 2019-09-17 - 06:20

Egentligen är jag positivt överraskad, jag somnar som en stock på kvällarna - nykter. Jag som i många år tagit ett glas (extra) för att kunna somna :-/.
Men, som många andra (tror jag) så har jag förstört min sömn, jag vaknar typ vid två och kan inte somna om.
När jag drack vaknade jag dock "pigg" och med ett relativt lugn i kroppen, kunde ligga kvar ett par timmar och få lite mer vila, om än inte sömn.
Nu, när jag inte dricker så vaknar jag vid samma tid, långtifrån utvilad och med en sådan oro i kroppen att jag måste gå upp, dimmig i skallen av trötthet. Så även idag, nåväl, det får vara så, vet att huvudet klarnar framåt förmiddagen.
Men, funderar: -Någon som vet hur lång tid det tar att få tillbaka en "normal" sömn? Förstår att det kan variera stort, men kan det handla om månader eller tar det år??

Jempa123
tis, 2019-09-17 - 08:07

Men i och med att man rekommenderar 3 månaders alkoholstopp för att få som mest effekt tänker jag att inom 3 månader borde man ju få förändringar även på sömnen...? Hoppas du får en bra tisdag trots allt ?

Bestämd
tis, 2019-09-17 - 08:47

Hm, sover också rätt oroligt. Har lite svårt att komma till ro på kvällen, drömmer rätt mycket obehagliga drömmar och vaknar flera ggr per natt. Måste sätta på en podd när jag vaknar för att inte gå alldeles vilse i tankar. Tänker att det finns så mycket obearbetat som poppar upp på natten. Eh, hade någon tanke på att jag skulle bli pigg och fräsch som en nyponros så fort jag slutade dricka. Typ vakna och ge mig ut på en joggingtur vid kl 6. Det händer absolut inte kan jag säga. Det är något mer zombielikt som tittar upp vid 7? På dagarna är jag dock mkt piggare och orkar mer.

Soffi
ons, 2019-09-18 - 06:46

Först, tack för svar, känns skönt att jag inte är ensam om att ha (haft) orimliga förväntningar om att "vakna pigg och fräsch som en nyponros". Tröttmössan som sitter och skriver nu får väl lov att vara, bättre morgontrött än pigg (?speedad?) på en drog som alkohol.

Sitter nu och planerar dagen.
Ska snart iväg på dagens första uppdrag. Har fortfarande en så skön känsla av lugn varje morgon när jag sätter mig i bilen :-). Nej, jag har inte kört onykter innan, har fått "blåsa" många gånger och det har alltid varit grönt, men, hjärtklappningen och nervositeten (Tänk om...?) när farbror blå står där och vinkar in mig... Fruktansvärd! Dit ska jag inte igen.
Sedan måste jag hinna till butiken och handla... Ja, ICA alltså, har slut på te och mjölk. Tänk, jag har inte en enda gång sedan jag slutade dricka ens fått en tanke på att gå på systemet. Det var nu det slog mig, jag har alltid gjort dagsplaner på morgonen och det blev så tydligt idag att jag har helt andra "måste hinna-punkter" än innan. Känns bra :-)
Och så lite annat som jag nog också kan få gjort...

Idag är dag tretton, finns inte en chans att jag ska dricka idag för imorgon vill jag kunna fira två veckor!

Japp, nåt att se fram emot, jag tänker fira med bubbel imorgon :-) :-) :-)

Ja, jag var iväg och köpte mig en soda stream! Om man smaksätter bubbelvattnet med en lite gnutta flädersaft blir det jättegott!

Sjukt att jag för två veckor sedan tyckte att "en soda stream är alldeles för dyr". Prioriteringar?! :-s

Bestämd
ons, 2019-09-18 - 08:22

Blir så glad när jag läser din text. Det känns liksom igenom allt du har skrivit att du har ett lättare sinne. Och ja, så jäkla skönt att slippa hålla på: Jag hinner till systemet innan de stänger om jag skyndar mig, mellan det och det mötet, på förmiddagen, på eftermiddagen osv i en himla oändlighet.

Talien
ons, 2019-09-18 - 14:47

Sömnen är ju svår och jag har läst alla möjliga varianter på hur det kan se ut. En vecka efter alkostoppet började jag sova bra. Sover bättre än jag någonsin gjort! Men jag tror att min kropp är i chock och behöver sova ikapp. Jag är hiskeligt trött dagtid.
Skönt att kunna unna sig de där "dyra" sakerna... Jag som gått och funderat hur andra har råd med allt ?
Snart två veckor då! Bra jobbat ?

Jempa123
ons, 2019-09-18 - 20:31

...så himla mkt i att ha panik när man kör på morgonen även om man inte är rattfull på rikrigt så känns det så. Känns så himla fint att inte känns så längre :)

Pianisten
ons, 2019-09-18 - 21:18

Kikar in på din tråd efter ditt fina inlägg till mig.
Grattis till, om jag räknat rätt, 14 dagar!
Super att ha tagit dig igenom alla de situationerna redan.
Har inte hunnit läsa allas svar men det första jag läste var exakt mina ord för 1 år sedan. -Mitt mål är att lära mig dricka normalt sedan. Om nån klarar det så är det jag. Glasklara regler, då får jag, då får jag inte. Vattentätt.

1 år senare -igår, gömde jag en spritflaska i pannrummet för att kunna använda senare på kvällen.
Idag läste du om min nystart.

Ett glas utanför regelboken går så fort att man inte hinner fatta vad som hände.
Ville bara flika in, utan fler åsikter.
Säger bara, keep going with the days!

Soffi
tors, 2019-09-19 - 07:25

Börjar dagen med att ge mig själv en guldstjärna för att jag är så duktig och har klarat fjorton dagar :-) !
Ja, ja, jag vet, eget beröm luktar illa... Men förut luktade jag säkert illa på morgonen av för mycket vin, så det här är bättre!

Vill tacka er alla som tar er tid att gå in här i min tråd och stöttar, uppmuntrar och hjälper mig med råd - ni betyder så mycket för mig!!

Pianisten - tack för att du delar din erfarenhet om att försöka dricka normalt. Jag tror egentligen att det är helt rätt att sluta helt, även för mig. Men jag är ambivalent, det blir ett så stort berg att bestiga...
Sen tänker jag, som normalt tycker att det är dumt att uppfinna hjulet igen om man kan lära av andra med större erfarenhet, att vissa saker måste man kanske, dumt nog, skaffa sig egen erfarenhet av för att verkligen tro på det (-Jag kanske kan även om du inte kan?)... Eller så är det beroendehjärnan som tänker så...

Jag är nog lite rädd för förbud också. Jag är ju lite av en barnunge ibland, ni vet den där vattenpölen som blir oemotståndlig bara för att mamma säger att DU FÅR INTE hoppa i vattenpölen.. *plask* -Vad händer nu då, när jag trotsade ett förbud?

Åter till den här dagen. Solen skiner, jag är på gott humör och har lagom mycket att göra. Det blir en bra dag :-).
Önskar även er en bra dag!

Jempa123
tors, 2019-09-19 - 08:10

Grattis till två veckor!!! ????????
Känner igen mig i ditt resonemang. Och tror det (tyvärr?) kanske e så att man själv måste testa o göra sina misstag, men du behöver ju inte bestämma dig hur du ska göra nu. Varje dag vi e nyktra är ju bra. Ha en fin torsdag!!

Bestämd
tors, 2019-09-19 - 09:22

Äsch, beröm dig själv hur mycket du vill. Tycker tom man SKA göra det. Här kommer lite beröm utifrån också: Grattis till två veckor!? En milstolpe!

Tänker mkt på det Pianisten skrev till dig också. Jag vet eg att alkohol inte är något för mig längre. Varför vill man ändå pröva? Eller, inom mig finns en röst som säger: Det var bara en bump in the road, nu har du styrt upp det. Nu kan du dricka som alla andra. Vet att det är ganska idiotiskt eftersom hela forumet är fyllt med folk som bara ska testa ett glas och ett, tu, tre är tillbaka i karusellen igen.

Pianisten
tors, 2019-09-19 - 14:38

Grattis igen Soffi! :-)
Precis så är det, era ord och tankar är exakt mina också. Jag är precis det där barnet som inte kan låta bli något "bara för att" någon sagt det. Jag måste FÖRSTÅ varför jag inte får.
För många finns nog bara den vägen, sin egen väg. Trilla och resa sig. Nästa gång aktar du dig för den gropen du föll i förra gången och kommer lite längre, trillar igen. Nästa gång aktar du dig både för den första gropen och den andra grenen som fällde dig och du kommer ytterligare lite längre.
På denna vägen är fällorna så många att du tillslut inte orkar resa dig på en stund men du vilar lite och fortsätter försöka på den snåriga stigen med fällor längs hela vägen.
Kanske!, kan ett fåtal med rätt inställning och disciplin lära sig terrängen så bra att de tillslut klarar att snirkla sig vidare resten av livet med bara mindre fall. Många klarar sig på stigen i flera månader, t.o.m år och tror att man lärt sig hur alla fällor fungerar. Så man börjar springa lite fortare och sänker fokus på vägen och pang! Ofta smäller det extra hårt de gångerna man fått upp farten igen.

För de flesta blir tyvärr fällorna övermäktiga. I de värsta fallet kommer man aldrig upp igen. I bästa fall får man tillslut sin egen lärdom att det där snåret har ingen öppning, inget ljus på andra sidan. Bara ett liv av fällor, alltid på helspänn. Möjligen någon enstaka utvecklar sig till Tarzan i djungeln ;-)

...bara en lång metafor om mina erfarenheter av "bumps in the road" och att gå sin egen väg. :-)

PS. Vi borde vara mycket bättre på att kunna berömma oss själva!! Man borde säga det till säg själv mycket oftare, oj vad jag är bra idag! ;-)