av Broken

Broken
lör, 2019-10-12 - 09:26

Hmm....5 veckor kändes orealistiskt förr. Nu känns det normalt, hetsen att räkna dagar har lagt sig. Dagarna flyter på mer än i början.
Har tagit en liten paus från forum, AA, poddar, litteratur. Blev för besatt av att inte dricka alkohol, tänkte på att inte dricka konstant.
Vilket i sig blev jobbigt, behövde bara vara. Vilket gör att det bara blev lättare.

Träningen har nu börjat ge resultat av att bara plocka bort alla kalorier som ölen förde med sig. Har de senaste åren tränat mycket bara för att ligga på +-0. trodde på riktigt inte att kaloriintaget genom drickandet var så stort, och att träningen gav resultat. Förnekelse åter igen.
Ser det som en välsignelse att vakna en lördag 05.40 och va utvilad. Utan torr strupe och huvudvärk Blir typ förvånad varje morgon.
Har sovit bra varje natt sen jag skippade alkoholen, skumma drömmar men bra.
Tidigare trodde ja att jag hade sömnsvårigheter och att alkoholen vart bot på det. Och att stressen var på grund av jobbet och att alkoholen var bot på det.
Nu tror jag inte, utan vet att alkoholen var starkt bidragande till mina problem. Kärnan till problemen.

Har kassa dagar som alla, men ser det mer nyanserat utan att knyta näven och vänta på nästa tillfälle att ventiler (supa).
Oron och stressen har oftast släppt dagen efter och har då nya krafter att faktiskt lösa saker istället för att tänka på dem.

Suget kommer ibland men inte lika ofta. Har dock hållit mig hemma med familjen fram till nu, och inte ställts inför så många prövningar. Nu går jag in i en period med resor i jobbet med middagar etc.
Vilket kommer pröva min vilja och karaktär (om jag har nån). Ser fram emot dessa prövningar, då livet är mer än att vara hemma med familjen. Måste leva mitt nya beteende fullt ut och inte gömma/fly från situationer.
Stödet från familj och företaget är enormt och har gett mig styrka många gånger. Alla får göra som de vill, men för mig så betyde ropet efter hjälp allt. Annars vet jag att detta hade varit ett av mina många misslyckade försök.
Ändra dryck, dricka mindre mängd, dricka vissa utvalda tillfällen etc. har provat allt i min ensamhet. men varit tillbaka på ruta 1 inom kort.
Har insett att det kommer ta lång tid att ändra min syn och beteende gällande alkohol. Om jag hade kunnat konservera min känsla/mående när jag bestämde mig. Kunna ta fram den när som helst så skulle detta vara enkelt. Problemet är att man glömmer hur det kändes och hur det var.
Så jag försöker varje dag påminna mig om hur det var den dagen när jag på riktigt bestämde mig, samt den befrielse som kom när jag berättade för jobb och familj.

Idag är det ett löparlopp på schemat. Ett halvmaraton, med förhoppningvis ett personbästa. Idag mår jag bra.

Önskar er en trevlig nykter lördag!

Mvh Broken

Broken
lör, 2019-10-19 - 08:25

Har lyckats hålla mig borta från middagar etc. utanför hemmet.
Men nu var jag på jobbresa med övernattning, vilket brukar förknippas med mycket alkohol.
Hade stålsatt mig i tanken att bara tacka nej, utan vidare vid sittande middag.
Dock så var det ingen vanlig middag..... Utan en matstudio där vi lagar egen mat med en sommelier som älskar alkoholhaltiga drycker, och hela tiden betonar hur vin i alla moment förgyller upplevelsen. Puh...
Mitt NEJ blev mer upplyst i det sammanhanget (tyckte jag ialla fall). Några deltagare vet om mitt beslut, men blev ändå en grej.

Tror det var första gången jag har tackat nej utan ”giltig” anledning. Kändes lite off just i stunden, men funkade bra hela kvällen.
Var delaktig socialt och hade kul.
Men blev trött fort när inte alkoholen speedade mig, höll ut till 01.00 innan sängen.
Var trött dagen efter, men vid gott mod. Inte krossad med fet ångest. Vilket gör allt värt det.
Gillar mitt ”nya” liv!

Tacksam för allt stöd jag får av min omgivning. Ger en extra styrka att klara svåra moment.

Snart 6 veckor nykter.

Broken
lör, 2019-10-26 - 09:40

Den här veckan har varit sjukt stressig på jobbet. En vecka som tidigare hade betytt mycket ventilering med alkohol.
Har inte lyckats bli av med stresskänslan och alla tankar som tidigare. Kände mig stressad tills jag somnade igår och tankar på jobb etc. snurrade konstant. Trots att jag inte kan förändra eller lösa något med tanken.
Hoppas det släpper under helgen, så jag laddar batterierna inför nästa vecka.

Träffade en terapeut i veckan via sjukvårdsförsäkringen. Kändes bra och fick med mig lite uppgifter att göra.
Lite skumma grejer, men är bara att lyda order!

Nästa helg hade för 7 veckor sedan kallats Jackpott. Och gett upphov till stor glädje.
Jag har hela helgen för mig själv! Men nu så blir det en prövning.
Största prövningen hittills. Med bara min egna styrka som motkraft.
Just nu så känns den lugn och är 100% säker på en nykter helg då. Men gäller att gå in benhårt med den känslan.
Har en utbildning på lördagen (som tidigare inte stoppat mig) som ger lite extra motstånd.
Funderar på att va ledig på fredagen för att vila. Och göra saker som JAG vill, allt förutom alkohol.

Känner mig fortfarande trött, trots mycket sömn. Vet inte om det är att det är mörkare ute som gör det.
Har inte tränat innan jobbet sen jag slutade dricka för att inte bli för trött på dagarna, som är en trigger.

Läste igenom min tråd, vilket ger styrka. Känslorna och besattheten på alkohol är inte lika närvarande och kommer mer sällan.
Dvs dagarna går snabbar än i början. Har gått igenom mycket för att komma där jag är idag, trots alla inbillade problem.

Jag är nykter stark och modig! Det andra kommer med tiden

Trevlig helg

Broken
sön, 2019-11-17 - 19:02

Har tappat räkningen på dagar och lägger inget fokus på det längre. Min uppfattning att dagligt räknande, gör så att jag tänker mer på alkohol då.
Dagarna rullar på i allt snabbare takt utan tanke på att dricka, oftas kommer bara tankarna flyktigt.

Den känsla ångest/oro/svårt att somna/livet är skit har försvunnit i veckorna. Tacklar dagliga problem mer normalt idag jämfört med tidigare, då alkoholen skulle ta bort problemen men gjorde dem värre. Fick lite tips av terapeuten på att inte ta med mig jobbet hem, i alla fall tankar på jobbet.

Med när suget väl kommer så kommer det med all kraft. Fick ett sådant sug igår, visste inte vart jag skulle ta vägen. Började resonera med mig själv att jag ”klarat” det och att ett par öl inte spelar någon roll, börjar bara om imorgon. Lyckades på något sätt övervinna suget efter ett tag.
När jag senare försökte analysera vad som triggade det kraftfulla suget så kom jag fram till tristess. Hade inget att göra, tyckte jag (som ett barn). Nu i efterhand så blir jag lite rädd för hur suget känns, den kraften. Tur att sambon var hemma.
Vilket bara visar att man är som ett nyfött barn som behöver vård och omtanke dagligen, inte släppa ur sikte någon gång.
Att bryta en vana/beteende som pågått i många år, tar längre tid än 2 månader.

Dock så har jag också tankar på om det går att dricka på tillställningar/resor men inte hemma. Men jag vet inte, med tanke på suget igår. Om man släpper efter lite så lär det inte dröja länge innan jag är där igen. Hjärnan romantiserar situationer med alkohol. Känner att det måste gå längre tid och fler gånger med nyktra tillställningar innan jag ens överväger det.
Just nu är nykterheten på obestämd tid, det jag vet bestämt är att jag är nykter idag.

Är dessutom bättre tränad idag än jag någonsin varit, tänk att man skulle vara det när man närmar sig 40. Den enda skillnaden i träningen är att jag inte hinkar i mig öl 2-3 gånger i veckan. Förut tränade jag för att inte ha A-problem och att inte få ölmage, nu tränar jag för att må bra.

Mvh Broken