Vet väl redan svaret men hur tänker ni? Försöker skriva lite kort, har en sambo som är alkolist. Hon blandar alkohol med olika mediciner mot smärtor hon har. Vet om att hon använder cbd-olja och nån cbd pipa. Men nu provar hon en starkare olja med thc(tror jag att det är) sa själv att nu kan hon hon inte lämna pissprov. Så trött på skriket, otrevligheterna jag får höra, komma hem och det luktar unken öl och pipa. Det värsta är att våran dotter ser/hör allt, mamma skriker, är otrevlig(mot mig), trött i blicken, sluddrar, ramlar i hallen och i badrummet. Vi var på familjerådgivning och det kändes som att det hjälpte men det höll bara en månad. Tänkte att jag ska ta ett enskilt samtal med familjerådgivaren för att få ventilera lite tankar och så. Men jag vill inte att våran dotter ska växa upp med detta, både jag och min sambo har vuxit upp med alkoholproblem i familjen och vill inte att hon ska se vad jag har sett och upplevt. Har ibland funderat på om jag ska ringa soc själv så får dom komma på hembesök för att se själva men det kanske gör allt värre, jag vet inte. Jag känner att jag vill inte leva så här men jag kan ju inte bara lämna, har funderat på ensam vårdnad men jag vill ju inte "ta" mamma från min dotter. Delad vårdnad hade inte fungerat och jag hade inte vågat lämna dottern varannan vecka, sambon klarar ju knappt vardagen som det är nu.
Tacksam för lite tankar från er

Du vet vad du måste göra precis som du säger. Ert barn får inte bo tillsammans med en mamma med de problem du beskriver. Det hoppas jag soc skulle säga för så är det. Helt riktigt ingen gemensam vårdnad. Det är ju inget som hindrar att ert gemensamma barn får träffa sin mamma, men som det nu är under kontrollerade former, kanske inte ensam och definitivt ska hon inte vara påverkad. Kan inte se att du har något val, men detta är bara min åsikt även om jag arbetat i socialtjänsten. Du tänker så riktigt.

Så bra att du söker råd och vägledning! Så där ska ni inte ha det, ingen av er och framförallt inte barnet. Kontakta soc och berätta.
/ mt

Tack för era svar och tankar.
Så svårt, ena kvällen så tänker jag att nu får det F:N va nog sen på morgonen när hon är normal så....
Jag är faktiskt lite förvånad att soc inte har hört av sig, för hon har tidigare gått hos beroendemottagningen och tydligen har dom nån gång märkt att hon har druckigt, jag har ringt och frågat hur det fungerar (rent allmänt för dom säger ju inget till mig) och dom har tydligen skyldighet att göra en orosanmälan men det verkar dom inte ha gjort. Vad jag vet så har hon slutat gå dit och då tänker jag också att dom borde reagera. Samma sak när dottern gick på förskola, vet att hon har varit påverkad när hon har hämtat dottern.

Triste

Vilken tuff situation. Du har som du skrev svaret men förstår att det är svårt. Det enda man vill är att skydda sina barn men det blir så fel...jag vet.
Har själv en man som är periodare. Ful i munnen mot mig så barnen hör, ändå fortsätter jag leva i detta utan att förstå varför.

Många styrkekramar

Förra veckan var jag hos en familjerådgivare själv för att prata, att få ut lite tankar och funderingar. Han tyckte att jag har fog för att ringa soc, får att få hjälp. Men att det ska vara såå svårt att ta det steget, otroligt men är väl rädd för vad som händer då, kanske mycket eller ingenting. Nu sa sambon att hon har en lägenhet på gång, sa att bra att hon har tagit steget men att hur hon tänkt med vår dotter, fick följd frågan hur jag har tänkt jag som har jobb. Efter en massa tjafs fram och tillbaka frågade jag hur hon tänker att hon ska klara av allt, alkohol och thc är inte okey nånstans men det var inget problem, det klarar hon sig utan. Jag vet att jag drar ut på det men vi har en tid till familjerådgivaren nu i veckan. Tycker det hon gjorde idag var riktigt illa, gick in på dotterns rum och stängde dörren, jag förstod vad hon skulle göra så skyndade mig dit och öppnade dörren och ser dottern med tårar i ögonen, Fyfan för henne sånt säger man tillsammans och spiknykter.

Det stämmer som du skriver att på beroendemottagningen eller socialen är man skyldig att göra en anmälan om det finns barn. Tycker du ska fråga varför man inte gjort det. Du kan också ringa socialen och be om ett samtal angående situationen. Du vill ha råd i hur du ska hantera situationen. Självklart kan du anmäla. Vad som är viktigt är att du som förälder är skyldig att se till att ditt barn inte lever under sådana omständigheter som du beskriver. Det är ditt föräldraransvar och där brister även du. Så jag kan inte se att du har något val. Det här låter säkert hemskt, men idag har er dotter ingen förälder som tar sitt ansvar.
Så ser jag på det och har även under en period arbetat med detta på socialen.