min lilla spritdjävul nästa gång han dyker upp....

Jag började dricka tidigt i åldern 13-14 år, redan då hade jag fyllor som innebar minnesluckor och skam. Snodde en massa sprit i barskåpet. När jag var 16 började jag arbeta i krog branschen i Stockholm och hamnade på en massa AW´s vid ett tiden på natten då vi slutat jobbet, blev insläppt på det ena och det andra stället trots att jag inte hade åldern inne. Detta var på 80-talet och tydligen var inte alkohollagen i bruk vad det gäller ålder och att dricka på krogen. Under ett par år så jobbade vi och drack drinkar nätterna igenom. Hem sova - upp och jobba - festa. Livet var ett enda stort party!

Sen dess har det väl bara rullat på med mitt "partyliv" - fyllor, supa bort sandalerna, supa bort vinterskorna, dragit linor, blivit av med väskor, kreditkort, skinnjackor, ett antal nya mobiler åt helvete, tappade dyra smycken, hamnat i slagsmål på krogen, slagsmål hemma, sparkat en man i ryggen med högklackad sko i Grekland, blivit rånad när jag sov på t-banan hem, somnat på fel nattbuss och hamnade på andra sidan stan, hamnat i fyllecell på Maria Pol (fick en LOB och hamnade hos Soc med dottern), visat brösten på en innekrog i stan, nästan trillat överbord på en finlandsfärja, kissat på mig, spytt ner mig, hamnat på en strand med en okänd man i Thailand - långt åt helvete därifrån där jag bodde, satt på ägg för att koka i en kastrull och somnade så hela köket höll på att börja brinna, somnat ifrån mina barn så de inte fått mat, kört bil jävligt full - körde dessbättre bara in en bergvägg och sabbade bilen, ramlat bakåt ner för en halv rulltrappa på T- centralen, klappat till en man på första dejten, pinsamma sms, pinsamma samtal till nära och kära - denna lista kan göras väldigt lång.

Var helt nykter efter den LOB jag fick 2012. Detta höll i 2 år. Inte en droppe, jag var livrädd att förlora min dotter. Blev erbjuden hjälp men tackade nej. Fortsatte dock mitt uteliv fast då med alkoholfria drinkar - vilket gick utmärkt. Tränade och höll mig i schack, blev nästan fanatisk med att leva ett rent liv med supermat, träning, mental träning, meditation, hitta mig själv. Var då helt övertygad om att mitt beroende var över.

Tills jag hamnade en natt efter jobbet på en AW - 2014 och tog 2 öl. Endast 2 öl. Åkte sen hem och tänkte stolt - Hallelujah och Amen! Jag är botad Jag kan dricka igen. Jag kan dricka som alla andra!

Ever since, lever jag i detta igen. Jag har dock inte ett behov att dricka dagligen, känner inte något sug på flera veckor (arbetar till och med alkohol, i krogbranschen och det fungerar utmärkt) Under dessa veckor lever jag ett utmärkt liv med min dotter, träning, arbetar. Att andra människor dricker runt mig bekommer mig inte det minsta. Arbetar som sagt med event/fest/alkohol och blir bara spyfärdig på dessa berusade människor omkring mig.
När jag är i min friska period.

När jag är i min sjuka period.
Då min lilla förbannade spritdjävul tittar fram. Då sups det i 6-7 dagar och rejält. Aldrig ute på krogen längre, det vågar jag inte. Jag drar ner gardinen och stannar hemma och dricker. Till medvetslöshet (typ 1 l starksprit/dygn) Dricker och håller andan för att inte kräkas upp det. När alkoholen nått blodet så kräks jag. Sist satt jag i badet och kräktes blodklumpar. Jag var helt sönder kräkt i strupen och kunde inte äta på en vecka. Sist höll detta i 8-9 dagar. Sova - dricka - sova - kräkas - dricka - sova. Fick i mig ca 7 liter starksprit på under dessa dagar. Rent destruktivt. Denna gång har jag tagit hjälp då jag vet att snöbollen rullar på och nästa gång kommer jag dricka ihjäl mig på ett eller annat sätt. Har skrivit in mig på alkoholklinik och ska göra allt som står i min makt för att ta mig ur detta. Har också tagit mig till AA och ska på ett till möte idag. Min sista period var ett rejält uppvaknade för mig. Jag är sjuk och jag måste tillfriskna i denna sjukdom. Inte för någon annans skull utan för min egen.

Min måndagsmorgon har kommit!

Nu nykter i 16 dagar och jag tar 24 timmar i taget!

24 timmar
24 timmar
24 timmar
i taget....

However long the night is - the dawn will break

Tänkte på dig inatt, hur du har gått från aktiv till passiv i ditt eget beroende men samtidigt
fortfarande är nära en anhörig som är aktiv. Jag förstår att du hittar styrka och kan hjälpa
andra på anhörig sidan. Önskar att du slapp detta och kunde få leva i harmoni och med
lugn o ro.

Kram och fin midsommar kloka du

MM

Med Linneskjorta och balla glajor...... och en packe nödraketer och gråten bakom solbrännan. Jag har sånt medlidande med dig och hoppas att du tar den där tatueringen snart. Det är du sannerligen värd!!

Sänder lite tröst, lite förståelse och dessutom uppskattning för en fin och ärlig text.

Ett rum hyrs ut på airbnb - jag har 2 st lgh som ligger bredvid varandra.
1:an hyrs numera ut och ni som känner mig vet varför. Perfekt att hyra
ut då det är helt ostört och privat.

Men gång på gång så ställer gäster alkohol som tack. När jag kommer in och ska städa
så hittar jag som förra sommaren - 1 liter Rom som jag storgråtandes hällde ut.
Sen har det stått nån Cava - inte intressant. Sen för ett par veckor sen 4 Berlin-ipa.
Dessa gav jag bort snabbt till en vän som INTE har A-problem. Öl är farligt för mig.
Det och starksprit kan hinkas fort och rejält.

Det har vart lite positiva tankar på alkohol de sista dagarna. Lite sådär... Gå ut och ta en öl-känsla.
Hänga som en annan hipster i Lasse i parken på vackra Södermalm o lyssna på lite bra bra musik och ta en öl.

Inatt har ett Polskt par bott i rummet och när jag kom hem nu så står det en polsk spritflaska på
bordet med en tack-lapp. Tack tack så mycket.

Jag erkänner jag har kollat procenten och min hjärna hann tänka att det kanske är ett
körsbärsvin, inte så hög procent. Men nä rå tur var det - för hade det inte vart så hög alko procent
hade jag kunnat tänka att jag inte blir stupfull. Jag kan dricka den. Fattar nu att det är
vodka med körsbärssmak. Då blev jag mer eftertänksam....

Jag öppnade för att lukta. Här tänkte jag: Ja alltså jag är ju bara en nyfiken bartender. Jag ska
bara lukta....

Ja nu är det fredagskväll och jag sitter här med en öppnad "Cherry Soplica"
Fast jag har bara luktat på den.
Just nu sitter jag och stirrar på den - förbannad är jag. Jag tappade humöret.

Jävla Soplica.

Aaaa Den ska ut - jag måste satsa lite bara.
Det tar emot.

Vad exakt är det i hjärnan som gör att man helt plötsligt tror att
- Ja men nu funkar det nog?

Det är som att man inte känner sin egen
hjärna. Den är liksom främmande och pratar
sitt eget språk.

Femina

Det är beroendet som pratar. En massa hjärnsignaler som blivit omprogrammerade, signalsubstanser, hormoner och mer därtill i en oändlig symbios som tyvärr hamnat i obalans och försöker hitta ett nytt kompass. Men det kompassen funkar inte utan visar oss åt helt fel håll... Det är då vi måste inse att vi blivit "sjuka" och vi behöver ta hjälp av varandra och Gud att ställa om vårt kompass mot rätt riktning igen. Det går att lyckas om vi dessutom litar på de erfarenheter som de som gått före oss redan funnit. Vi behöver inte själva uppfinna hjulet på nytt! ?

så kände jag starkt just nu att jag vill och ska skicka dig en hel svärm av kärlek ❤️??‍♂️❤️??‍♀️❤️
Varmaste kramen / mt

Tittar med oro efter ett avtryck från dig. Hoppas att du bara har fullt upp med att ägna dig åt livet. Så där som du brukar berätta att du gör.
Varmaste kramen ❤️ och allt det bästa ?, från mej till dej / mt

och jag väntar med en känsla av oro på ett livstecken från dig! Hoppas innerligt att du lever på i full fart och ägnar dig åt sånt du mår bra av. Motbilden vill jag inte tänka på. Kram var du än är och allt gott / mt (som var i Katarina i söndags)

Jag lever och med (snart) 3 års nykterhet i ryggan. Om 2 veckor.
Känner nog bara att jag inte tillför något på forumet längre..
Oroa dig inte - jag är en katt som alltid landar på fötterna.

Kram Fina Du.

MM

Härligt att du bevarat din nykterhet! Det lät lite risky när du stod där med flaskan... och sen blev det tyst. Så skönt att veta att du befinner dig... väl hoppas jag. Framförallt i livet?
Du har tillfört mycket här och lämnat avtryck, djupa avtryck, hos många. Som hos mig. Jag önskar dig och dem som finns nära ditt hjärta allt det bästa. Tack för att jag fått följa dig en bit på vägen.
Kram Fina Du❤️ / mt

Det kanske är lite så att man måste släppa till slut. Se sig själv som nykter och inte se tillbaks så mycket.
Man bara ÄR nykter, inga konstigheter med det. Flaskan + 2 flaskor som tillkommit står kvar på hyllan.
Jag vet att inte borde står där men jag tänker inte ens på dom. Ger bort dessa vid tillfälle.

Kanske ett sätt att skaffa mig kontroll.
Här är det jag som bestämmer och inte alkoholen.
Eller så glömde jag bara bort situationen - det försvann ur mitt huvud.

Puss o Kram

MM

ps tänker på dig varje gång jag är vid Katarina och kommer alltid att göra - det är "vår" plats.
Var också där häromdagen

Hej vännen!
Jag ser att vi varit nyktra ( jag räknar så..) i 3 hela år. Tre år sedan jag åkte ambulans och Du kämpade med djävulen. Det senaste året har varit tungt för mig vilket jag kommer att skriva om men trots det har jag avhållit mig från alkohol. På något sätt känns det som om alkoholen håller på att tappa greppet om mig. MEN osvuret är bäst.
kramar
Ikaros

Mulletant, Pi och Ikaros. Tusen tack fina människor.
Och STORT grattis till dig med idag Ikaros. Vi har 6 nyktra år ihop då.
Grymt bra jobbat av oss.

Jag har haft både tunga situationer och upplyftande men jag tänker att inget, absolut inget blir bättre om jag dricker. Det gör de
jobbiga situationerna mer jobbiga.

Jag funderar inte så mycket på att jag är nykter längre, det är en självklarhet. Man ska aldrig säga ordet aldrig men tror att jag skulle våga säga "aldrig mer" om alkoholen.

Den dagen jag inte vill leva längre - den dagen kommer förmodligen inte - ja då kan jag säkert gå inför att dricka ihjäl mig men då kan det inte stå att "hon dog nykter" på gravstenen. Och det har jag ju bestämt.

Hoppas på din nya tråd snart så vi får ta del av ditt liv igen.

Varma kramar till alla

MM