Tillbaka... återigen

39 inlägg / 0 nya
Senaste inlägg
Odette
Tillbaka... återigen
Odette
Det här gick sådär...

Hej vänner! Har haft damage Control hela dagen och har mer ångest än livet borde tillåta... tackar Gud att min man inte lämnar mig... har insett varför jag dövar med A... men insett det på ett nytt sätt... att må såhär dåligt .... är inte värt det! Jag är självisk nu... vilket för mig e ovanligt.. men det e just den osjälviskheten som skapat mitt beroende ... jag vill inte leva såhär... behöver allt allt allt stöd ni kan kanske tänka er att ge mig... känner mig desperat! :(... vill inte mer!

Garageper
Vi är två Odette

Jag har också krishantering just nu...tackar min fru att hon inte lämnat mig.
Nu tar vi tag i detta tillsammans Odette, jag ska fortsätta min resa mot nykterhet och hoppas du hänger på?
Allt är bättre om ett par dagar.
Nej, absolut inget är värt att må så här dåligt.
Nu vill vi inte mer tillsammans!
Du klarar det, vi klarar det!
Håll ut Odette, allt blir bättre snart.

GaragePer

Odette
TACK

Oj vad jag behövde ditt svar...!!!! Idag är ett rent helvete... ligger i soffan och klamrar mig fast vid min mans hand... stört gråter... men jag vet att om jag vill.. så behöver jag ALDRIG mer må såhär en enda dag till... jag e med dig nu gör vi detta ihop!!! Vi ska fixa detta! Jag måste våga tro.. ty mirakel kan ske 🙏❤️

Odette
Måndag

Jobbar! Skakig ! Skör ! Tårarna bränner bakom locken . Men jag e nykter. Jag andas. Dag 1!

Javelin
Du ska veta att jag och så

Du ska veta att jag och så många fler känner med dig. Ta dig bara igenom dagen, fortsätt andas, ät om du kan, vila när du kan och snart är det värsta över! Du kommer snart må bättre och bättre. ❤

Mirabelle G-S
Är det du Odette? Vi hängde

Är det du Odette? Vi hängde här i början av 2018? I så fall VÄLKOMMEN tillbaka min vän ❤️ Jag har undrat så hur det har gått för dig. Jag kom också tillbaka till forumet i våras, efter att ha marinerat mig i vin ytterligare ett år. Känslan var samma som du uttrycker nu. Fylld till bredden av ångest, nerklubbad av depression, och ”nu vill jag inte mer”. Osjälviskheten var grundproblemet, och det tar jag tag i varje dag sedan mitt återintåg här. Nu hänger min tråd i ”det vidare livet”. Är så glad att du har tagit dig tillbaka hit, så vi får hålla din hand när du tar tillbaka kontrollen över ditt liv ❤️ Håll ut vännen. Gråt och skrik. Sparka vilt omkring dig och klå upp soffkuddarna. Snart är det värsta över ❤️

Vilja123
Förstår precis känslan. Min

Förstår precis känslan. Min första dag också. Men vi fixar detta. Vi är starka och beslutsamma. 💕

Odette
Älskade vänner TACK!!❤️

Oj va er omtanke värmer och stärker... hade inte gått idag utan er.. bara gråter och mår illa... dessutom tackade jag ja till ett monster arbetspass idag och har varit igång sen fem imorse och klart först vid midnatt... dessa pass brukade innehålla förstärkare ( A) för att jag skulle överleva.. nu gör jag det idag nykter.. kommer inte jobba på det här sättet mer. Förändring måste ske.en gång utbränd alltid utbränd.. livet måste saktas ner.. bli på MINA villkor! Kära ni TACK! Mirabelle jag minns dig med värme och leende på läpparna ... kommer gå strålande ... Vilja123... vi fixar detta!!! Javelin.. dina fina ord ger mig KRAFT! Imorgon kväll är jag hemma igen efter jobb resan.. jag ska inte slappna av med vin.. jag ska duscha äta fruktsallad och tacka Gud för min man.. för ER... och för att ändå har insikten att detta måste ta slut! Utan er e det inte möjligt.. så TACK❤️ Nån som har ett konkret tips på hur man får bort känslan av tårar i halsen och att man återigen e ett litet barn som skriker efter sin förälder som ska gå fast man inte vill det :)? Så känns det inom mig nu... phu vilken pärs!!

Odette
Dag ett är över.

Skulle inte kalla den här dagen för livskvalitet. Ett rent lidande faktiskt men nyttigt för alko jävulen inom mig.. . Men inte för att jag e sugen på A. Är dödstrött på att marinera min hjärna med sörjan... jag blir inte charmig har jag insett...så just nu inget sug.... utan på alla tankar jag har om mitt liv och vad jag måste och vill förändra. Kampen att ta tag i livet har inletts på allvar. Steg för steg nu! Idag är jag nykter . Idag minns jag allt ( välsignelse att minnas). Ångesten över lördagen är kvar.. men inte så fasansfull som igår... idag när jag jobbade och var dödstrött och fylld med gråt... så kom tankarna ... det räcker med ett glas så orkar jag... orkar leva ett liv jag ju inte vill leva...ska man behöva dricka för att mentalt klara av ett jobb? Nix nu får det vara bra. Äntligen får man sova lite.. upp tidigt... men utan baksmälla .... bara en sån underbar sak... imorgon tänker jag vara nykter igen. Jag vet att det kommer gå. Känner hopp. Tack för ni finns ❤️

Pellis
Hej Odette!

Jag minns dig, vet inte om du minns mig :-) Du, jag och flera till var några av skaran som har hängt här inne till och från. Vi lyckas, vi misslyckas, vi peppar, vi tappar modet, vi deppar, vi blir sugna på vin, vi blir piggare...Listan kan göras lång

Välkommen tillbaka! Så härligt att lösa om din energi! Kram

Mirabelle G-S
Nej, man ska inte behöva

Nej, man ska inte behöva dricka för att orka med ett jobb. Det insåg jag till slut i våras. Och jag bytte. Nya jobbet har iaf potential att utvecklas till något hållbart, även om starten varit skakig av olika anledningar. Det beror mycket på ledningen hur det utvecklas framöver. Jag går in vaksam den här gången. Inställning: Det är bara ett jobb. ”Altruism” och ”kall” ingår inte i mitt ordförråd längre. Kram på dig vännen. Nu tar vi en dag till!

Odette
Kikar in

Har så mycket tankar.. och funderingar kring min A vana.. just nu gör jag lista på när var och hur jag triggas till för mycket A och när hur och var jag kan faktiskt utan problem både avstå helt .. eller ta ett glas vin till maten.. jag är inte en person som aldrig kan sluta efter första glaset inser jag.. min problematik e en annan men tung som sjutton den med för jag måste tvinga mig själv nu att förändra mitt liv så att jag inte behöver döva mig stundtals.. jag vet egentligen rätt mycket kring vad som måste ändras.. och jag ska försöka! Idag jobbat 12 timmar men det har gått bra.. sen gjorde jag SUSHI med mina vänner kan ni tänka er :)!!! Andra gången i mitt liv 😂.. det var roligt och jag skrattade lite lite för första gången sen i lördags.nykter. De andra tog lite vin... det såg gott ut men jag fokusserae på sushin och drack en liter iskallt vatten! Vet inte konkret vad jag vill säga med dessa rader.. annat än att jag e glad att ni finns och jag tror på er och på livet.. kanske finns det hopp ändå :). Kram

Odette
Minns dig väl

Kära du!! Tack för fina fina rader ❤️ Låt oss ta en dag i sänder tillsammans..:)

Odette
Mirabelle

❤️❤️❤️ tack för du finns!!

Javelin
Det är nog viktigare än man

Det är nog viktigare än man kan tro att reflektera över vad som triggar en till att överkonsumera alkohol. Konkreta situationer. Minns att när jag en gång i tiden skulle ta körkort och försökte lära mig högerregeln mm, så använde jag verkliga platser i den stad jag bor som en mental mall, som jag sedan kunde applicera på liknande situationer. Borde funka lika med alkohol, jaha nu är jag i en sån här situation, hur var det jag skulle göra här typ...

Och du, det finns alltid hopp ❤

Odette
Exakt så tror jag också att det är...

och det konstiga är att det faktiskt funkar.. jag kan räkna upp mängder med situationer.. där jag medvetet tagit ett glas vin typ till en middag... och verkligen TÄNKT... är det sug.. eller är det gott... eller dövar jag nått? ibland är det för att det är gott... ibland är det för att man kanske varit i ett sällskap som är mentalt påfrestande. ( jag tycker om lugn och ro och inte för mycket hets samtidigt som jag kan vara jättesocial när jag väl orkar)... och när det är för mentalt påfrestande... då blir allt enklare med lite vin i kroppen...( särskilt efter utbrändhet).. men när jag sätter mig i en situation som jag mår bra av... befriad från för mycket påfrestning mentalt eller stress eller andras människors krav framför allt... då har jag inte samma sug... knepigt.. men. intressant .. jag fortsätter min mentala resa nu för att lista ut detta... det är faktiskt till och med ganska " kul" .. att gå till botten med ens eget beteende.. att tvinga sig själv att se sig själv.. skrämmande.. kul... sorgligt.. fantastiskt... allt på en gång :).. jag kämpar på.. utan några långsiktiga mål.. jag tar ministeg :).. den som vill hänga på är så välkommen <3 kram på er.

Javelin
Kikar in och kollar hur det

Kikar in och kollar hur det går för dig.. Redan söndag, helgen har gått galet fort. Gillar egentligen inte söndagar, förknippar de med ångest och dåligt mående på flera vis. Idag har jag en make som sällan går ut men lyckades ramla in vid fyratiden imorse, han mår så där just nu... Men hellre han än jag!😋 Sköt om dig!

Odette
Varför denna totala avsaknad av inspiration?

Hej fina forumvänner. Jag kommer och går här inne... och försöker få klarhet i vad som händer i mitt liv. Jag har en fråga som kanske någon av er har svar på? behöver verkligen råd... VARFÖR känner jag mig så galet oinspirerad ? Älskar mina vänner och familj men får mega ångest varje gång jag måste prata i telefon med nån och ofta även när jag ska träffa nån.. undviker det helst... . Undviker till max och e känd för att oftast inte svara i telefon ( ska nämnas att det kom i samband med min utbrändhet). Jag känner att jag saknar så mycket i mitt liv och är livrädd för att det inte någonsin ska bli bättre. Sen har jag en hemsk tendens att vara sjukt avundsjuk på folk som man kan läsa om på Instagram till exempel som har pengar och fantastiska liv. jag VET att det e fel.. jag VET att jag ska vara tacksam för det jag har... men tankarna tar över.. just nu mellan jobb och det tär ju också på självförtroendet. Jag önskar jag kunde TA TAG I MIG SJÄLV.. och börja LEVA... varför känns allt bara svart? Älskar min fina man men vår relation påverkas ju av att jag ser allt så svart.. är det någon som har tips på hur jag kan börja... för att ändra min mentala inställning? av erfarenhet vet jag att när jag går in i träningsperioder så förändras ALLT till det bättre... Säger till mig själv varje kväll... imorgon börjar mitt nya liv... träna, bli glad social osv... men sen på morgonen så slår ångesten mot mig som en tsunami... JAG VILL UT UR DENNA MÖRKA SPIRAL.. och nej alkoholen hjälper ju inte till... jag gör tappra försök att hålla mig borta men faller från och till.. ångesten e verkligen SKRÄMMANDE... ( idag prövar jag andningsövningar ).. hjälper lite men inte så mycket... ursäkta mitt svammel.. ( jag e spik nykter)... men jag har så mycket tankar så jag snart spricker.. och här inne får man så mycket trygghet. Kram till er där ute. <3 och tack för ni finns.

Mirabelle G-S
Hej fina vän

Det känns tryggt att höra av dig igen 😊 Jadu, varför är man sådär totalt icke social? Jag känner igen mig i allt. Det har iofs lättat sedan jag slutade dricka. Men ibland känns förändringen försumbar... Fast när jag tänker efter är det sällan jag blir sådär totalt lamslagen av ångest inför telefonsamtal eller påtvingade sociala övningar numer. Så kanske är förändringen större än jag tror. Men tvinga mig, det måste jag fortfarande. Mitt förstahandsval är alltid att strunta i att ringa, skita i att svara, och stanna hemma. Är det någon slags social fobi man dragit på sig i samband med utbrändhet? Jag misstänker dock att det ligger djupare än så för min del. Mitt förra jobb sög ut all människokärlek jag någonsin haft. Och dödade min tro på mänskligheten. Jag blev skamlöst utnyttjad av såväl arbetsgivare som kollegie och var tvungen att dagligen svälja kränkningar och översittarfasoner från de som nyttjade verksamheten jag jobbade inom. Med ett fromt leende. Någon forskare kallade bla min yrkesgrupp för ”känsloarbetare” och belyste risken att helt tappa empatiförmågan till följd av att dagligen härbärgera andras affekt och vara tvungen att servera Lågaffektivt och servicemedvetet bemötande tillbaka. Jag tror jag kände skam över det dagliga kohandlandet med min integritet, diskrepensen mellan det jag kände inuti och masken och attityden jag var tvungen att visa utåt. Jag köpte inga av de plattityder jag var tvungen att ropa amen till dagligen. Delade inte verksamhetens och yrkesrollens normer och värden längre. Det blir svårt att möta andra människor ärligt när man inte har varit sann mot sig själv på åratal... När hela ens väsen bara är ett förljuget milt leende skal, som håller inne ett sjudande raseri och ett rungande ”WTF???” Sedan jag ärligt gjorde gällande på den arbetsplatsen att jag var klar med skiten och varför har jag stoiskt jobbat på att vara sann mot mig själv. Jag kohandlar inte, utan huldar om min integritet. Jag möter världen och människorna rakryggad. Även om jag helst slipper. Oj, nu svamlar jag om mig, när det skulle handla om dig... Är du sann mot dig själv i mötet med världen och människorna?

Odette
Mirabelle ... SÅ gott för själen att höra av dig..

TACK för du tittar in här och skriver till mig min vän... <3 Dina ord är så viktiga och jag tycker du e enormt stark som tagit dig ur allt detta.. Känner igen mig så väl i mycket.... har haft riktigt otur på två arbetsplatser som slutade med krig och kamp.. en kamp som jag vann båda gångerna då det var ett solkart fall enligt facket.. hur som.. det. har därför blivit svårt för mig i arbetslivet.. särskilt efter 2 års utbrändhet och total kollaps.. och ett självförtroende som innan var rätt starkt.. till NOLL..
PÅ din fråga om jag e sann mot mig själv och världen och människor... svar NEJ.. jag har ofta en inbyggd mekanism som talar om för mig att jag måste finnas till på DERAS villkor... jag gör och har alltid gjort.. på tok för ofta.. mer saker för andra än för mig själv.. familj vänner kärleksrelationer.. ja mot alla... det suger min energi och senaste åren har jag mått galet dåligt av detta.. jag e egentligen väldigt social.. vågar påstå att jag e en mästare på sociala interaktioner och kan spela teater in i det sista.. men numera blir jag så galet trött... efter sociala sammanhang blir det helt dimmigt framför ögonen... jag slits mellan drömmar om storslaget liv.. med min andra dröm som e att ta min man i handen och flytta ut på landet.. skaffa tre hundar ( VI ÄÄÄÄÄÄSLKAR DJUR ) får getter höns och få lugn och ro... sen kan folk vi tycker om komma på middagar och jag kan stå vid spisen ( älskar även att laga mat).. men till vardags bara uppleva lugn och ro... tystnaden som finns på landet gör mig lycklig .. bor i storstan nu och det funkar.. men längtar verkligen till lugn och ro.. hur som nu blev det kanske svammel... men lika bra att då ur sig alla tankar här tänker jag.... tror min högkänslighet e det som sabbar mitt liv.. jag känner av alla energier överallt.. och det e såååå tröttsamt att inte kunna blunda.. Mirabelle du sätter ord på mina tankar och känslor... du skriver så levande och beskrivande.. det sätter verkligen ord på mina mina tankar.. TACK <3 .. jag tror såklart att Madam Alkohol spelar stor roll i min ovilja att vara social.. jag måste och VILL vända detta.. har gjort en lista på baby steps som jag SKA uträtta varje dag.. ska börja imorgon. träning e en. Det e för mig lösningen på mycket.. och början på nått bra.... ska använda dig som inspiration.. tycker du e. enormt stark.. och ett jäkla anamma som inspirerar mig. KRAM ( ps ikväll blir det GLASS och ingen A :) jippiiiiii :)

Pellis
Ingen tröst men...

...du Odette, sätter ord på mina känslor när du skriver att du har så mycket tankar att du snart spricker, att du ska börja ett nytt annat liv imorgon... Tänk att det ska vara så svååårt. Instagram, facebook... jag lever ett jättebra liv men i en diagnosfamilj. Ändå sitter jag, precis du och sneglar på hur andra lever och man är svag nog att tro att det på något sätt skulle vara bättre!

Tänk vad gjorde vi utan alla kloka här inne! Som samlar upp oss virrpannor! Kraaam till dig och trevlig helg!

Odette
Imorgon kräver sin klarsynthet.

Hej vänner <3 . Är inte konsekvent i mina uppdateringar nu... allt är för rörigt.. men tittar in ofta och läser. Imorgon har jag en viktig intervju till ett bolag som sagt JA till mig 2 gånger innan... men jag har backat pga livet... hur som... vill bara skriva av mig... har lagt fram kläder, färgat ögonbrynen., druckit smoothie.. tränat..... förberett mig till max... jag vet att jag är bra på intervjuer... spelar min roll... väl! Men är nervös... för jag vet att detta jobbet ... kommer ge mig den luft, andan.. och lugnet som jag behöver för att få ordning på livet... känner mig själv väl numera.. vad som triggar min självmedicinering... och vad som gör att jag undviker den... de gånger i livet då jag haft rätt jobb... har jag haft NOLL behov att dricka... har för vana att skjuta upp saker.. men när jag väl sätter igång är jag en torped.. och får allt löst på kortast möjliga tid.. hur som... ingen behöver såklart läsa detta... men det är skönt att skriva av sig... och sätta ord på det som skaver... Kram till er alla där ute... <3

Javelin
Hoppas intervjun gick så bra

Hoppas intervjun gick så bra du önskade! Man behöver fasen lite flyt med i livet och jag hoppas innerligt att du nu får det lugn du eftersträvar!

Denna självmedicinering alltså... förstår så väl kopplingen till stress och prestation... Och detta torpedläge... för mig gick det så långt att när jag pluggade väntade jag medvetet till sista stund just för att få den där explosiva kicken, då smattrade tangentbordet och böckerna bläddrades igenom i orkanstyrka. Efteråt.... ja då behövde det belönas, firas och varvas ner...

Odette
En fråga till forumet kring alkoholmarkörer

Hej vänner! Kan någon här hjälpa mig med information angående alkoholmarkörer? Hur det fungerar och hur det mäts? Vore tacksam för svar. KRAM till er.

Mirabelle G-S
Tyvärr har jag inte den

Tyvärr har jag inte den blekaste aning om vad alkoholmarkörer är för nåt, men jag ropar ”Whoop whoop Odette! Go get them tiger!” Nu håller vi tummarna för att det rätta jobbet blir ditt, och den rätta vägen utstakar sig 😊 Kram

Odette
Fråga angående nykter sömn/ drömmar

Hej vänner <3 Jag har en fråga som ni kanske kan hjälpa mig med.. i början när man börjar sova spiknykter.. har ni upplevt att man drömmer fruktansvärt mycket.. ofta hemska mardrömmar , vaknar hundra gånger / natt och sover rent ut sagt som en kratta? Stabiliseras detta eller ska jag behöva söka hjälp ännu en gång för starka sömntabletter? Jag är oerhört beroende av min sömn och har mycket lättare för återfall om jag inte får sova... dagar jag vaknar utsövd är jag aldrig orolig att jag ska dricka... så detta e ett problem med andra ord... jag har ätit imovane i omgångar och då slocknar man ju som en död säl :)... men jag vill komma ifrån ALLT SÅNT HÄR nu. Så därför undrar jag.. blir det bättre med sömnen? :(?? Tacksam för era tips och råd. Stor kram och ha en fin måndag <3

ecschos
Hej! jag tror att det är

Hej! jag tror att det är ganska vanligt att man drömmer mer! Så var det för mig också. Om hjärnan är lite bedövad av alkohol vanligtvis så drömmer jag inte mycket men sen utan bedövning är det som om den "tar igen drömmandet". Det är väl närmast ett friskhetstecken kanske?

FinaLisa
Hej Odette😊

Sömnen är ju jätteviktig och det finns tyvärr inga genvägar utan det gäller att ha tålamod. Så småningom så ställer sömnen in sig och blir "normal" för de flesta.
Själv har jag 7 vita veckor nu och min sömn började stabiliseras efter 3 veckor.
Sedan kan ju enstaka nätter fortfarande vara jobbiga om det hänt något oroande under dagen. Men tack och lov så är jag inte drabbad av mardrömmar.
Hoppas du ska klara dig igenom denna första perioden.
Lycka till 🍀
Kram 🧡

Mirabelle G-S
Hej gumman ❤️

Sömnen ja... Alltså, jag skulle nog säga att det blir bättre med tiden. Men så är det ju en fråga hur länge man kan vänta. Jag var alldeles för slutkörd i början av nykterheten för att kunna vänta in bättre tider. Sömnbrist ovanpå utmattning är en stor hälsorisk det med... Jag tog till både Atarax och Melatonin. Det är ju inte psykofarmaka, men hjälpte mig att hålla en någorlunda sömnhygien. Nu behöver jag sällan något att sova på. Men ikväll tar jag Atarax. Det är en sån kväll. Kram

Odette
Dag 4 är över - reflektioner

Jaha, så har det plötsligt gått 4 dagar utan A..( det e nog 1 år sen det hände) . egentligen konstigt nog ingen Big deal... märker jag... kanske har ja inte det fysiska behovet lika mycket som det mentala.. att få käften tyst på hjärnan ... hur som... försöker hålla det odramatiskt.. tar en dag i taget. Saknar det goda röda vinet när jag lagar mat... men förutom de 2 timmarna vid spisen... ( älskar att laga mat) .. så är det helt ok.. jag kan inte bestämma huruvida oron i kroppen e pga abstinens.. eller pga av att jag de facto har riktiga orosmoln i livet som måste lösas nu.. söker arbete nu och ekonomin e en orosfaktor, kommer jag duga på arbetsplatsen? kommer jag få nytt jobb? kommer jag vara olycklig och hamna i misär... den typen av oro... längtar efter stabilitet... har en underbar man som är min stora vinstlott i livet.. men det räcker liksom inte.. har satt upp mål för att hitta jobb, få koll på tärningen och hitta mitt syfte i livet.. övervinna handlingsförlamningen... men det e svårt som ni vet. Nu dessutom göra allt detta helt nykter :)...
har sagt att denna veckan ska jag bara klappa mig själv på axeln att jag inte dricker... äta så mycket jag vill och vad jag vill, lata mig om jag behöver, inte sätta för höga krav.. nästa vecka... måste jag börja sätta kav på mig själv... jag har enormt mycket energi när jag väl vill och bestämmer mig.. men just nu rätt lamslagen.. men jag kämpar.. kan inte säga att jag aldrig mer kommer ta ett glas vin... trodde jag skulle ha mycket svårare abstinens... men jag ska vara helt nykter nu.... just idag ska jag njuta av att kunna minnas vad jag gjort och sagt... just idag ska jag ha kontroll...just idag ska jag vakna utan ångest och baksmälla... jag ska möta min oro över livet... NYKTER... en dag i taget.. :). Ser framför mig hur livet kommer stabiliseras... jag ska kämpa med näbbar och klor..... till våren kommer... ska jobb vara löst och jag ska ha mer balans på alla plan.. ser fram emot att sätta mig på vår lilla uteplats och invänta att min man ska grilla klart den färska laxen... sen avnjuter vi den med stor fetaost/avocado sallad... och iskall jordgubbssaft med färsk lime....( helst har vi skaffat oss en hund också då som förnöjt ligger vid mina fötter och väntar på en smakbit ;) :)).. . målbilder... jag SKA dit.. sorry för svammel.. :) har jag så mycket tankar så det blir lite osammanhängande. Tack för ni finns.. nu kör jag dag 5... får bli lussebullsbak idag.. äta är världens bästa medicin mot alkoholsug enligt mig :) KRAM till er <3 .. jag hoppas ni fina eldsjälar där ute mår bra och att ni kämpar på <3 Tack för ni finns.

Sidor