av Ensam inombords

Ensam inombords
fre, 2019-11-01 - 15:10

Jag vet inte hur jag ska ta mig vidare.... Är 37 år snart och jag sitter fast. Har sambo och 2 barn. Sitter hemma själv på helgkvällar och pimplar vin när jag vet att min sambo är ledig.
Jag dricker för att jag vill fly. Bort från verkligheten. Jag känner mig så ensam. Jag är bara lycklig när jag är med mina barn. Har inte några vänner direkt som jag umgås med. Har i princip isolerat mig från omvärlden och är bara med mina barn och tar hand om dem och hemmet. Känns som att jag inte har någon identitet längre. Att jag inte är värd någonting. Jag har alltid varit den där snälla som ställer upp på andra... Men jag får aldrig något tillbaka. Ingen har någonsin brytt sig om att ställa upp när jag behövt.
Jag har byggt upp stora tillitsproblem sen ungdomen. Allting har lett till den punkten jag är i idag. Håller mig för mig själv, säger alltid att allt bara är bra fast jag skriker inombords. På senaste tiden så känner jag ingen samhörighet med min sambo heller. Det känns som att jag får sköta allt här hemma. Han känns som ett tredje barn, en tonåring till som jag får plocka upp efter. Han har inte lagat mat här hemma på över 2 månader. Han kan få för sig att va duktig och dammsuga 1 gång i månaden. Han ville ha diskmaskin, men det är ändå jämt disk i vasken för det är ingen annan än jag som lägger skiten i maskin.... Jag orkar inte. Det är så mycket mer. Onlinespel från morgon till kväll när han är ledig från jobbet (de dagar är jag självklart nykter), när han egentligen borde va med familjen.
Så ja.... Jag längtar efter helgen varje vecka... Så jag kan sätta mig vid datorn när barnen somnat, ta på hörlurarna och öppna vinet. Sen njuter jag tills jag däckar. Dagen efter har jag ångest och ibland har jag minnesluckor för jag kommer inte ihåg hur jag tog mig till sängs. Och ibland händer det att jag tar en återställare dagen efter. En stor återställare som jag blir lika full på som kvällen innan... Känner mig så ensam och fast och snurrar i en ond cirkel.

Talien
fre, 2019-11-01 - 20:57

Välkommen hit!
Det här är ett bra ställe för igenkänning, inspiration, tips och råd.
Du är inte ensam med att känna dig ensam. Inte ensam över att dricka av den anledningen heller, eller för att få förvinna. Forumet har absolut hjälpt mig med dessa saker. Om du vill göra en förändring så är det ett bra första steg att skriva här ?

FinaLisa
fre, 2019-11-01 - 22:45

Som Talien skriver så är du inte ensam om att känna som du gör.
Om du läser runt här och där i trådarna så ska du se att det finns massa inspiration och vänliga underbara människor som är beredda att peppa och stötta dig.
Bra att du startat en egen tråd där du kan skriva av dig alla tankar och jobbiga känslor.
Jag förstår att du har en jobbig och slitsam relation med din man.
Det är också något som blir lättare att ta itu med om du inte flyr in i vindimman...

Men en sak i taget och en dag i sänder.
Det är en process att förändra sitt drickande, hjärnan måste programmeras om och det är normalt att det tar ett tag.
Men ge inte upp, det går ?

Lycka till ?
Kramar
???