av Katia

Katia
lör, 2019-10-12 - 13:27

Min sambo är periodare. Han är även ganska hypokondrisk och då under de nyktra perioderna. Under våra fyra år har han bla haft dessa "åkommor":

Blod i urin och avföring (var dock helt påhittat) men jag blev såklart väldigt orolig.

Väldiga problem och smärta med prostatan. Han har undersökts och testas 2 ggr för detta, allt är som det ska, han har troligtvis en överaktiv blåsa. Vid ett tillfälle fick han mig till att ringa till sina barns mamma och ljuga och hitta på att han hade såna enorma besvär och mådde så dåligt så att barnen inte kunde komma hit. Istället var han hemma från jobbet och drack konstant i 2 veckor.

Olika sorters cancer. Nämnde han senast idag, jag tycker det är typiska influensasymptom; muskelvärk, trötthet mm.

Hjärtinfarkt (efter en veckas utomlandssemester när han hällt sprit i sig hela tiden), han ville jag skulle ringa ambulans, jag sa att, detta är typiska abstinensbesvär (vilket det också var), efter en lång natt där han hållit på hela tiden och nej vaken så åkte vi till närakuten morgonen därpå, de gjorde EKG mm, allt var normalt, han stank fylla och de tyckte jag att personalen märkte även om de inte sa nåt.

Hjärntumör. Han hade en liten bula i pannan precis under huden. Var hos vårdcentralen och det var såklart inget.
Kraftig artros i armar och händer. Känselbortfall och svaghet. 'Försvann' av sig själv efter några dagar, sen har han aldrig nämnt det mer.

En gång klagade han över ont i tummen och frågade mig om jag tyckte att han skulle gå till vårdcentralen? Då sa jag åt honom att sluta på riktigt och då blev han tyst.

Han klagar över sin onda rygg VARJE dag. Jag säger åt honom att gå till en bra sjukgymnast, kiropraktor, naprapat etc. Då svarar han att det är ingen idé eftersom det ändå inte hjälper. Han har inte ens testat. Nu låtsas jag bara som att jag i te hör när han gnäller över sin rygg.

Listan kan göras lång. Ett tag sprang han på vårdcentralen hela tiden. Han fick också mig att gå dit och skaffa sömntabletter mm som han sen lade beslag på. Jag fixade detta ett tag åt honom för att få lite lugn här hemma men gör det inte mer. Han frågar dock mig fortfarande emellanåt om jag har något mer uttag på recept att hämta ut?
Det har jag inte och även om jag hade det så hade jag inte sagt eller gjort det.

Det märkliga är att han är väldigt manlig i sitt sätt och som person (mest utåt kanske), snygg, vältränad, fina muskler och kropp. Det går liksom inte ihop med hans gnälliga hypokondri. Men det är väl just det som också är ett bevis på att hans beteende inte är helt sunt, det går helt enkelt inte ihop.

Någon som känner igen sig?

Rosette
ons, 2019-10-23 - 15:01

Du har hittat hit och skrivit och läst lite grann på forumet, bra steg. Du är medveten om att du behöver fylla på din energi och prata kring detta då du lyssnar mycket på din sambo och känner dig villrådig hur du ska tänka kring alla hans problem och krämpor. De hänger inte ihop med hans annars lite typiskt "manliga" sterotypa där han visar sug stark och även är vältränad,s er bra ut mm.

Du undrar om någon känner igen sig i hans beteenden att ta upp olika farhågor, smärtor, sjukdomar mm han har men sedan inte ta stegen för att söka den hjälp som finns eller som du tipsar om. (han ber istället dig göra något åt honom eller söker för kanske andra saker som är symtom på det egentlige problemet).

Det låter som att det i sig tar mest energi från dig, inte just att han pratar om det utan att han sen inte gör något direkt åt det. Det är som att säga här brinner det och sen stänga dörren. För dig är det tydligt att mycket handlar om alkoholen, han verkar inte just nu se det så. Det går inte att tvinga honom att ta emot hjälp, samtidigt att då få höra om att han behöver den och se hur han har det är tufft.

Hur är det för dig? Hur ser ditt stöd ut och hur skulle du kunna tanka på din egen energi? Vad behöver du för att må bra?

Jättebra att du skriver och berättar här, hoppas du hittar lite som blir hjälpsamt för dig på forumet. Det finns även en studie att anmäla sig till på vår sida, den har du kanske redan sett: www.anhorigstodet.se

Ibland tar det lite tid innan man får svar i sin tråd och man kan behöva skriva flera gånger.

Ta hand om dig!

Varma hälsningar,
Rosette

Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Backen123
sön, 2019-11-03 - 10:06

Min erfarenhet är att när män inte kan sätta ord på sin ångest får dom ont. Precis som du skrivet, dom känner att något är fel men vet kanske inte ens själv att det är ångest. I samband med alkohol som också sövas ångest så kanske det är så det är. Min man sjäkvmedicinerar