Igår gav jag upp

153 inlägg / 0 nya
Senaste inlägg
Strulan65
Du hittar nya

Du kommer att hitta nya och få ärligare vänskap.
Har inte läst din tråd, men AA och även appen cariy är ju några ställen att träffa nyktra vänner.
Önskar dig en riktigt fin dag// kram Strulan 💪🙏❤️

Talien
Tack Strulan

AA funkar inte i min stad, inte anonymt för fem öre. Mest ljugarbänk och låg nivå. Skulle ju gärna vilja ha den gemenskapen som andra beskriver dock.
Cairy har jag, kanske ska använda den..? Jaja. Jag har inte alltför bråttom. Mest känslor och tankar i nuläget. Jag tror att det är som du säger. Det sker nog, bara jag kan vara mer ärlig och äkta så.
Kram tillbaka!

Talien
Nya rutiner

Passerat dag 50 och inne på 53e dagen nykter. Just nu känns forumet inte så givande för mig. Läser några trådar.. Får se hur det blir framöver.

Har hittat några trevliga rutiner i livet. Börjar dagen med att bestämma "intentionen för dagen" och sen Tacksamhet på kvällen vid sänggående. Däremellan försöker jag stanna upp, känna Nuet och fokusera på mig själv och min intention. Bra för att kunna ge varje dag mening utöver nykterheten. Funderingar, tankar och känslor jag har försöker jag sätta i handling med min dagliga intention.

Det nyktra livet fortsätter 🥰

Talien
Mysär

Jag har gillat att vara bakfull. Inte när jag ska upp och iväg utan de lediga dagarna. Vakna lite risig, välförtjänt, gå upp och slå på kaffebryggaren. Kolla kylen och med lite tur hitta nån öl att knäppa upp till morgonkaffet 😀👍🥴 Sen sitta och smutta på kaffe och öl, bli pigg av kaffet och avslappnad av ölen, sakta sakta... myyyyys och misär.
Mysär. Blandningen av mys och misär. Inte mitt påhittade ord 😉

Hur kunde jag tycka det där var mysigt för bara 8 veckor sen? Äcklas av tanken, rädd att jag hamnar där igen. Mys är nånting helt annat nu, som jag absolut inte vill byta tillbaka.

8 veckor är det på måndag, känns som flera månader. Inte för att "tiden går långsamt när man har tråkigt" utan för att varje dag har fått en mening, innebörd.. ett innehåll de inte haft förut. Förut var allt mest en grå sörja.

Alltså, dessa konstiga känslolägen alkishjärnan haft.. och hur det är nu!
De senaste åren har jag blivit störtförälskad så fort jag haft en man framför mig. Jag har krävt uppmärksamhet och närhet. Fantiserat ihop långa scenarion om hur det borde vara. Blivit besviken när det inte går min väg. Superlycklig och jätteledsen i en jätteröra, druckit på alla dessa känslor, förlängt, förhöjt och förträngt.
Nu?
Har blivit den jag var innan mitt missbruk tog fart. Den lugnare och introverta jag faktiskt är. Jag faller inte lika hejdlöst tydligen. Om mar man läst min tråd har man kanske minne av Cola zero. Han finns med i bilden fortfarande. Jag är inte störtförälskad men nånting finns. Jag tänker inte på honom all vaken tid men jag trivs med honom. Vi hörs då och då, ses nån gång ibland. Mitt fokus är på mig själv just nu, han verkar tänka lika. Det får ta tid. Det är annorlunda, det är skönt, mjukt och behagligt. Mysigt på riktigt.
Det här med att träffa nån... Skulle tro att det påminner om hur andra testar sina "nyktra vingar" på fest eller middagar. För mig är det totalt ointressant att gå på fest just nu. Jag testar istället en av de stora farorna jag har: Män

Helgerna är inte svåra att vara nykter på för mig längre. Det känns naturligt. Jag har skapat ett par helgrutiner som är stadiga och givande.
Livet är definitivt inte perfekt, men så sjukt mycket bättre än vad som varit ❤
Inge mer mysär

Soffi
Vad skönt det låter!

Det låter som att du börjat landa "på riktigt" i att vara nykter. Och det verkar vara så skönt! Grattis!
Härligt att slippa mysär :-))

Talien
Ge upp

Soffi, jag landar mer och mer! Den första nyförälskelsen i nykterheten utvecklas mot en riktig kärlek för livet.

Jag gav upp. Slutade slåss med och mot alkoholen. Jag är alkoholist. Jag har en sjukdom som jag kan hålla latent genom att LÅTA BLI ATT DRICKA GIFT 😂. Inte svårt egentligen, inte ens en kamp. Jag har två val: alkoholen eller livet. Ge upp giftet eller ge upp lycka och frihet.
Livet har nog med motgångar, varför lägga till giftig dryck som försvårar ännu mer? Livet är fullt med glädje och lycka, varför sudda ut det med alkohol?

Faller jag, ger jag upp igen. Jag tänker aldrig sluta ge upp 😂
Jag vill inte slåss. Jag vill leva fri och lycklig.

Talien
Stört

Haft två kanondagar! Att en vanlig måndag kan vara så underbar som den igår visste jag inte!! Idag lika bra. Det pirrar i kroppen och jag ryser av välbehag från tårna och rakt upp i skallen. Allt är så lätt och underbart, så bra ordnat på nåt vis. Skulle vilja ta mig en rejäl fylla.

För att fira glädjen över nykterheten?!?
Helstört! 😂

Det bli ingen fylla.
Bra med påminnelsen iaf, hur sjukt resonemanget kan låta. Fortsätter som tänkt, nykter 💚

Halvdan
Känner igen

Känner igen den känslan. Nu mår jag så bra så då kan jag ta mig en bläcka. Hur sjukt är inte det!? Då åker vi ju med största sannolikhet dit igen. Vågar inte ens en folköl.
Kämpa på vännen 💪🏻

Talien
2 månader

2 månader avklarade. Nöjd och stolt. Men var faktiskt mer stolt när jag hade klarat 3 dagar 😂. Nu har det mer blivit en vana och vanor glädjs man väl inte lika mycket av.. Vana är på gott och ont. Det är skönt, men kan också vara farligt att bli för bekväm.

I mitt första inlägg beskrev jag en del av de försök jag gjort de senaste åren för att kunna må bra... inget av det jag gjorde gav effekt, allting drunknade i alkoholen. En ändlös kamp för att bli lycklig. Allting jag gör nu däremot, har effekt! Inte så att jag hittat kärleken, hittat min högre syfte och blivit rik. Men jag mår bra, jag är nöjd, det är ok och jag känner mig bekväm! Det är ljusår i skillnad mot var jag har varit!

Jag är trött. Sover mycket. Klart att kroppen fortfarande ställer om sig och att det tar på krafterna att känna så mycket nytt.
Jag gör mycket saker jag inte gjorde tidigare men jag har fortfarande mycket tid över sen jag slutade dricka, vilket betyder att jag har tid att vila. Flera gånger i veckan måste jag lägga mig ner och somna till en stund mitt på dagen. Under dessa stunder drömmer jag ofta väldigt talande drömmar, alko-drömmar, mardrömmar eller helt underbara drömmar!
Idag drömde jag att jag hade två lägenheter och att jag hade glömt bort min nya! Jag insåg att jag skulle behöva flytta över mina grejer i den nya, eftersom jag av ren vana gick hem till den gamla. Jag skulle också behöva säga upp den gamla och göra en adressändring. Jag skulle även behöva berätta för andra att jag har flyttat 😂
Ja... behövs inte så mycket tolkning av den va?! Har dessutom drömt en variant av den drömmen vid ett tidigare tillfälle, men nu var den klarare.

Första delen av min nykterhet var spännande. Jag kickade på nykterheten och alla underbara förändringar och att äntligen klara livets motgångar galant! Nyförälskelse och pirr i magen!
Nästa del, stadie två i min nykterhet, då kom lugnet, jag kunde ganska snabbt njuta av resultatet av mina ansträngningar. Saker, förändringar och människor visade sig medan jag bara kunde ta emot. Lite lyx på nåt vis 😉

Jag har nog alltid haft lätt för att göra förändring, att påbörja något nytt. För det är lite sådär... effekterna kommer ofta fort. Det jag har svårt för är när jag gått igenom det där andra stadiet. Som jag gjort nu... Svårt att hålla i förändringen.

Jag börjar bli lite för bekväm, börjar tycka att jag är värd MER (utan ansträngning). Tar det liiite för lugnt. Lite bitter och tjurig dessutom, tycker synd om mig själv. Tänker lite mer bakåt än framåt. Petar i mig vitaminer istället för att laga riktig mat. Mer socker. Gör hellre roliga saker istället för viktiga.

Jag är fortfarande van att gå till min gamla lägenhet. Men jag vill ju bo i den nya. Dags att ta det där klivet nu, och hålla i förändringen jag påbörjat.

Jag har ett par saker jag behöver ta tag i. Såna där saker som kan vänta ett tag till. Som tar emot. Som blivit liggande i en att-göra-lista i flera år. En dag till gör inget? Eller så får jag kanske se det som en utmaning. Jag dras lätt till bekvämlighet men blir för uttråkad av det. Har jag för står press på mig kraschar jag. Så en sak i taget, en dag i taget. Men framåt ska jag! Börjar med dessa obehagliga och liggande göromålen... och fler personer runt mig måste få veta.

Dags att börja flytta på riktigt! Livet i den gamla lägenheten är inget för mig. För där super jag till.

Dag 62 blir även den nykter. Kvällen ska spenderas med en fin människa 🙂

Ensam1984
Grattis till 62 dagar.

Grattis till 62 dagar. Härligt att det går bra för dig, och de där tankarna om att unna sig det ahr jag än.

Tyckte att det var lite kul att du använde metaforen med lägenheterna då jag faktiskt just nu har 2 lägenheter och det var just det som var min kickstart till mitt nyktra liv. Jag vill inte associera nya lägenheten med alkohol, som jag har gjort med gamla. Flytta till ny stad, nytt liv. Sitter fortfarande i gamla för den nya renoveras (dricker inte, men har tankar på det ibland). Känns också som en metafor, precis såsom jag bygger om i mig. Ska få flytta in i nya lägenheten precis innan jul är det tänkt. Men har bestämt att behålla den gamla lägenheten ett tag i alla fall. Jag ska ju sälja den (precis som jag hoppas att jag ger upp A för alltid) men jag är väl inte där riktigt än. Även om jag inte har några tankar att dricka och inte gjort det på drygt 110 dagar.

Talien
Ensam1984

Ja just ja!!! 😂😂😂
Jag förstår hur ditt beslut kom till. Skönt att du kommit så långt med nykterheten tills det blir dags för flytt!

Jag har haft "hem-drömmar" större delen av mitt liv, att jag flyttar, hittar hemliga rum och så. Hemska mardrömmar eller underbara upplevelser. Kopplade till livet, ibland klockrena och ibland svårtolkade.

Nån sa för många år sen att jag har snabbare livcyklar än andra, har oftare livskriser bland annat. Kan stämma lite. Har alltid haft behov av förnyelse och förändring, och är nog rätt bra på det. Förutom den delen att hålla kvar förändringarna och låta dem bli naturliga delar av livet. Mycket upp och ner för mig.
Kan tänka mig att det kommer att ta ett tag innan nykterheten landar hos mig på riktigt, och att dessa stadier blir lugnare och längre. Hoppas det iaf 🙂. Det går bra för mig, men jag måste nog gå igenom samma stadier om och om igen ett par gånger innan det sitter...

Talien
Måndag igen

❤❤❤ Underbara måndag ❤❤❤
För 9 veckor sen fattade jag ett underbart beslut! Och sedan dess har just måndagar varit helt grymma!
Jag har skrivit om det förut, hur jag upplevde en stor skam över att vilja dricka alkohol på måndagar. Många gånger storhandlade jag på bolaget inför helgen och drygade ut med folköl för att kunna ha kvar tills på måndagen, för att slippa gå på bolaget en måndag!! Eller om det iaf tog slut (oftast) gick jag och storhandlade mat på måndagar och lät ett sexpack folkisar "döljas" i mängden av allt annat. Smart!!

Hade lite kris igår... Tankar om vad som händer och vart jag är på väg.
Efter helgens insikter om att jag börjar hamna i en osund bekvämlighet har jag idag gått upp tidigt på min lediga dag. Gjort nytta, lagt upp ett rimligt schema för veckan. På rätt kurs igen. Nu blir det en lugn eftermiddag, vila lite. Träning ikväll.

Mycket av min glädje hittills är ju faktiskt i jämförelse med vad som varit. Och just måndagar är verkligen en sån dag. Det är en sån enorm skillnad mellan min tidigare måndagsångest till att "bara göra lite nytta" och vara supernöjd över det 😂
Kanske kommer det dagar när jag inte längre jämför? När livet bara är bra för att det är bra? Förmodligen. Så länge jag fortsätter, och idag är iaf en dag jag fortsätter 🙂
Nykter!

Soffi
Otroligt smart!

Visst var du smart förut när du hittade lösningar för att slippa gå på systemet på en måndag! (Been there, done that :-s)

Men du är ju ännu smartare nu! När du kan vara nykter och supernöjd över att "bara göra lite nytta".

Så, helt rätt att fortsätta så!

Talien
Dag 70

Inne på dag 70, alltså 10 veckor avklarade!!

Klarare hjärna!!
På gott och ont... 😂
Om detta kan jag inte beskriva så mycket, för det är alldeles för komplicerat. Men jag hittar mig själv mer och mer.... och för stunden är det rätt bra.

Jag blir lite sugen på att dricka då och då. Det blir varken mer eller mindre. Lätt att stå emot däremot, för jag vill inte dricka. Suget och viljan är liksom frånkopplade från varandra.
Jag tycker det är spännande att uppleva det som händer i mig nu, jag blir förvånad, förbluffad och rädd. Jag har så mycket i mitt liv som jag måste få ordning på (vissa saker skrämmer vettet ur mig), men jag har också så mycket som redan är bra! Och så är väl livet?
Fortsätter vidare, nykter!

Soffi
Härligt!

Grattis till tio veckor!

Visst är det spännande att lära känna sitt nyktra jag, det dyker ju upp både mycket angenäma upplevelser men också en del otrevliga insikter. Men jag tror att alla är bra. För precis som du skriver - Så är ju livet, och livet ska levas.

Så fortsätt lika starkt!

Talien
Telefonskräck

Tack Soffi för pepp 😀 Känns så skönt med lite feedback på ens tankar! Att börja upptäcka sig själv och livet är rätt intressant, både bra och dåligt, praktiskt och själsligt. Sen gäller det ju att ha sinnesron att acceptera och modet att förändra... eller svårast av allt, förstånd att inse skillnaden... 😂
Det lär vi ju göra hela livet för att kunna må bra, alkis eller inte.

Förövrigt...
Jag har telefonskräck. När det gäller viktiga samtal, till myndigheter mm.. (aldrig skräck med de människor jag gillar, då föredrar jag samtal före sms) Svettas och skakar i telefonkön... rösten håller inte, stammar, nervösskrattar och nära gråt..

Vet inte riktigt var det kommer ifrån, mer än att jag haft några dåliga vårdkontakter ett par gånger. I de flesta fall är människan på andra sidan tråden en vänlig och tillmötesgående individ som faktiskt hjälper en med sitt ärende.

Idag ringde jag äntligen ett sånt där ångestladdat samtal. Usch vad jag har bävat... Byggt upp skräckscenarion om vad som kommer att sägas.
För att sedan ladda om med att föreställa mig alla tänkbara positiva konsekvenser av att äntligen få det fixat.

Så gjorde jag det. Och det var då ett av de enklaste saker jag gjort, var ju fixat på en minut.
Och vad det handlade om:
Förnyelse av körkort. Gjorde det inte när det var dags och sen har jag helt enkelt bara skjutit på det aslänge. Skämts något så oerhört över mig själv för att jag inte gjort det tidigare.
Jag har ingen bil, och de senaste åren har jag inte varit körbar så speciellt många dagar ändå 😳. Så egentligen har det inte varit nån panik.
Men nu så!!
😂💪

Och det där var nog det sista läskiga telefonsamtalet som legat i min att-göra-lista sen alkostoppet. Nu ska jag inte skjuta upp sånt mer utan att ta tag i saker på en gång. I en konstant fylledimma var det så lätt att skjuta upp och bortförklara. För i fylledimman spelar tydligen inte nånting nån roll. Men det gör det nu 🙂

Talien
Altandrömmar

Åkte buss igenom ett bostadsområde igår och kollade ut på hus och deras altaner. Började ju självklart drömma om sommaräventyr och att sitta på en altan i sommarvärmen. Och att dricka. Blev jätteledsen över att aldrig göra det igen (jag kan och får men vill inte).

Det är bara det att sist jag satt på någons altan kände jag mig väldigt obekväm. För jag var packad men ingen annan. Fick anstränga mig rätt hårt för att det inte skulle märkas.
Andra gånger har jag känt mig mig obekväm för att jag inte trivts i sällskapet, jag har bara dragits till sällskapet för att få supa och slippa göra det själv.
Eller som för 2,5 år sedan när jag träffade en kille, som precis som mig hade nära till alkoholen.. och just då, precis som mig mådde väldigt dåligt på grund av jobbig separation. Vi hade jättetrevligt ihop den perioden (3 mån) vi träffades!! Det var sååååå mysigt!! Satt på hans altan i värmen. Det var vi mot resten. Vi mådde piss och söp från morgon till kväll ihop om helgerna. Sjukskrivning på måndagen inträffade vid nåt tillfälle.. Joråsatte... mys va..?

Nä. Jag har egentligen inget altanminne från de senaste åren som jag vill uppleva igen. Som tur är det långt kvar till nästa säsong, för just nu förstår jag inte alls varför jag skulle vilja sitta på någons altan, nykter eller full...

Idag har det varit orolig och obekväm stämning på jobbet. Som tur är så kunde jag iaf inse att bästa sättet att hantera det på är att försöka göra något åt det på plats, istället för att låta bli det och gå hem och dricka på det.

Fortsätter vidare. Tänker logiskt i alkoholfrågan när suget dyker upp. Funkar bra, för jag vill inte tillbaka till där jag varit.

Talien
73

Hittade alldeles nyss en tom vinflaska i städskrubben 😳
Livet som nynykter alkis...

Precis som många andra har jag tagit upp rökning sen jag slutade dricka. Hade hållt upp åtminstone ett halvår... Vilken skillnad det blev ekonomiskt när jag slutade röka! Jag hade råd att supa mycket mer! Men som sagt, tog upp det igen och nu ska jag försöka sluta röka igen, sista ciggen igår morse.

I början skrev jag mina önskningar framåt, bland annat att resa. Jag har ett mål, helst till våren. Hittills i nykterheten har jag inte sparat något till det 😂 jag har unnat mig och fyllt luckor. Fokus hittills har varit nuet och det är superviktigt, men att planera och drömma framåt måste också få sitt utrymme. Så nu är det dags att strama åt unnandet. Åtminstone lite grann...

Har varit väldigt sugen på att dricka idag, men dag 73 blev nykter även den. Och dessutom rökfri 🙂

Talien
Lite ångest

Inne på dag 76.
Hittills vandrat på små rosa moln, mestadels iaf. Rädslan över vad alkoholen gjorde med mig och rädslan jag kände när jag bestämde mig för att sluta dricka är större än alla andra rädslor... och det har varit hyfsat lätt att ta tag i saker som legat länge, för i jämförelse med alkoholen är de inte ett dugg skrämmande.
Jag har skapat en hyfsat bra daglig rutin, och planerar framåt. Ställer inte allt för höga krav på mig själv, för jag känner inte att jag har råd att misslyckas.

Så det är väl inte mer lägligt än nu för mina inre demoner att dyka upp? Många av mina problem försvann när jag slutade dricka, och det var ju mina alkoholrelaterade problem, de som skapades av alkoholen. Men jag har ju även andra problem, de som inte är alkoholrelaterade.
Denna vecka har alko-suget varit rätt jobbigt vissa dagar. Jag har varit arg, irriterad och uttråkad utan alko-sug. Idag har jag som jag tolkar det ett fysiskt ångestpåslag, känner inget rent känslomässigt.

Jag känner mig helt uppgiven mot mina inre demoner, kan varken acceptera eller förändra. Kan inte lösa dessa eller släppa taget.

Just nu har jag inget annat sätt än annat försöka (ännu en gång) skriva ner dessa problem för mig själv. Försöka se klart och tydligt på skiten. Kanske finna nån form av med mod inför detta.

Jag har svårt att lita på andra. Det skapar nån form av kontrollbehov hos mig som gör att jag inte tar hjälp av andra. Ska lösa allt själv. Kan definitivt inte lösa allt själv = känner mig värdelös. Kan inte lita på mig själv ens.
Det är bara en droppe i havet av vad som försiggår i mitt liv.

Vad som än händer ska jag fortsätta vara nykter så länge det går. För på fyllan kommer saker bara förvärras. Som nykter ser jag iaf att det finns en liten liten chans att jag kommer kunna bli av med mina demoner och få leva ett fint liv. Kanske inte just nu, men nån gång.

Snart jobb. Och nykter lördag bli det.

Talien
.

.

Talien
.

.

Talien
.

.

Talien
Orka

Från rosa moln till nattsvart.
Jag visste att det skulle komma. Förmodligen kommer det flera gånger om jag bestämmer mig att fortsätta leva för mig själv. Alltså ett nykter liv.

Just nu känner jag mig inte värd mer än ett liv som som råalkis. Jag förstår faktiskt ingenting. Har bara gråtit och varit arg idag.

Har bokat tåg fram och tillbaka till en närliggande större stad i veckan för AA-möte. Jag vet inte varför jag ens försöker eller hoppas.

Soffi
Du är värd att ha ett nyktert fint liv

Vad jobbigt för dig att allt blev nattsvart, känner verkligen med dig. Men det är ok att gråta och vara arg, mycket bättre än att ta till flaskan.

Varför du ens försöker eller hoppas? Jag stal ett citat från ditt eget inlägg ovan:
"Vad som än händer ska jag fortsätta vara nykter så länge det går. För på fyllan kommer saker bara förvärras. Som nykter ser jag iaf att det finns en liten liten chans att jag kommer kunna bli av med mina demoner och få leva ett fint liv. Kanske inte just nu, men nån gång."

Jag har själv inte vågat gå till AA. Men jag tror att med AA's hjälp så kan vägen till det fina livet bli lite mindre gropig.

Starkt av dig att vilja gå dit och få hjälp.

Sänder allt stöd jag kan!

Talien
Tack Soffi 💚

Tack Soffi! Verkligen!

Och jag själv har faktiskt rätt...

Jag har tänkt att jag ska gå på möte nån gång när tillfälle ges. Men nä. Jag måste nog forcera det. Får se om det går.

Talien
Ångest

Jag har tre saker i mitt liv som jag har en helt och hållet kontrollförlust inför. Som jag inte kan göra ett skit inför. Som jag dessutom inte kan låta vara. Det handlar om hela mitt liv, lycka och framtid.
Haft sån sjuk ångest de senaste dagarna. Inte duschat och inte städat. Sjukskrivit mig.
Glad över att jag trots ångest kan gå utanför dörren utan smink. Jag är inte rödflammig och ser ut som skit. Vet inte om det spelar så stor roll när jag knappt kan gå metrar utan hjärtpåslag utan dess like.
Den röra jag ställt till med hemma är lätt fixad bara jag får en bättre dag, för röran är ingenting mot hur den var när jag drack. Men mina inre demoner kommer inte försvinna bara för att jag städar efter mig.
Och jag har redan sökt hjälp för ångest och depression och hittills inte fått hjälp nån gång. Det har slutat med att jag har fått försöka själv. Och visst har jag hittat bra strategier. Sist jag hade det så här jobbigt var ändå 1,5 år sen! Men då har jag ändå supit rätt hårt sen senaste dess..
Jag har ingen aning om vad jag ska göra nu. Jag har berättat för för ett par stycken på jobbet varför jag sjukskrivit mig iaf.

Soffi
Att det ska vara så svårt att få hjälp!

Känner igen mig så väl i det du skriver.
Svår ångest som gör att man inte klarar någonting.
Söker hjälp men får ingen. Försöker reda ut det själv. Dricker. Inser att dricka inte är bra. Slutar dricka.
Och har ingen aning om vad man ska göra.

Att det ska vara så svårt att få hjälp!

Tänker att du gör rätt som har berättat varför du är sjuk i alla fall. Kanske, kanske leder det till att någon känner någon som vet någon som kan hjälpa?
För det är ju också sjukt att det ska vara en sådan skam att ha ont i själen och inte reda ut sitt liv.

Ändå övertygad om att det finns en väg uppåt. Och vi ska hitta den!

Varma kramar!

Talien
Arg

Soffi ❤
Du är min ängel just nu! Det ska finnas en väg för oss också. Vi måste fortsätta tro och försöka.

La mig ner en stund alldeles nyss och pratade med mig själv. Hittade ett meditativt lugn. Skönt!
Då drar det igång i lägenheten ovanför. Renovering 🤬
När jag äntligen fick några minuters ro!!
=
Jag blir så sjukt arg!! Varför nu?!

Men. Ilska är skönare än ångest. Fick en sån där litet "alltäråthelvete-skrattanfall". Känns lite bättre...

För nåt år sedan när jag hade en ångestperiod fick jag nån form av ingivelse av att åka till kyrkogården. Gick runt och kollade gravar och tänkte på att den dagen jag ligger nedgrävd kommer det att vara utan att ha åstadkommit någonting i mitt liv. Ruggiga tankar helt enkelt. Åkte hem, tände en cigg, tog en öl och tänkte på döden. Fick ett meddelande från en kompis med en bild på en kille och texten "Han säger att han känner dig". Jag stirrar på bilden på den främmande killen och obehaget kryper i mig... vem är han och vad handlar det här om??? Men självklart.... suck... bilden på killen hoppar skrikandes fram och förvandlas till en demon... sånt där skrämselskämt...
Kul att få det när man sitter med dödsångest?!
Ja. 😂
Jag garvade faktiskt. Blev skrämd ur ångesten. Det lättade och nån dag senare gick jag på fest och söp till, glad som bara den.

Jag önskar önskar önskar att det skulle ske något som faktiskt underlättar i mitt liv. Det börjar bli rätt tröttsamt att bli skrämd ur ångest, eller som idag... låta ilskan överrösta ångesten. Tänk om det skulle kunna ske något BRA som överröstar ångesten en gång. För hittills har jag bara kunnat förtränga de dåliga känslorna ett tag till, och fortsätta som vanligt, tills nästa episod.

Vad vill jag säga med detta? Ingen aning. Om jag fortsätter nykter kanske en lösning hittas?

Soffi
Att överrösta ångesten

Ja, det går ju att överrösta ångesten med andra känslor, framför allt negativa känslor. Hmm, nej jag har nog heller inte varit med om positiva upplevelser som är starka nog att trycka undan den. Jo, förstås, alkoholdimma. Men det är ju en konstlat skön känsla och ångesten finns ju där under ytan i vinfloden.

Det jag tror att vi båda söker är ju en lösning som TAR BORT ångesten, inte döljer den. Och då är jag också övertygad om att lösningen finns på den nyktra sidan.

Vi letar där!
Kram!

Talien
Fredag

Soffi. Du hjälper mig 🥰

Lykke. Den som först kommenterade min tråd och fick mig till att känna hopp här 💚 Tänker på dig ibland även fast jag inte vet vem du är. Hoppas du är kvar och läser

Fortfarande i ångestens klor. Bättre både igår och idag, men inte bra. Dyker upp fler och fler tankar och känslor om livet. När jag ändå är nere kan jag passa på och gräva djupare. Läste mina två första sidor och hittade ett inlägg som fick mig att minnas en sak jag inte tagit upp.
Mina föräldrar.
Nära till alkohol, båda två. Ingen av dom har någonsin gjort mig illa under berusning. Snarare tvärtom så har jag bara positiva minnen av fester i barndomen. Ingen extrem fylla, bara minnen av att somna tryggt medan de vuxna festade. Ofta vin om kvällarna även om det inte varit fest, men aldrig hårda ord eller beteenden som varit obehagliga. Min syster säger samma när vi pratat om det.
Jag har aldrig haft meningsfulla samtal med nån av mina föräldrar. De har heller aldrig varit elaka. Pappa var helt osocial, mamma är social men det har känts som ett evigt kallprat. Mamma är snäll men definitivt inte nära. Och det "snälla" känns mer som daltande och i många fall som "bakom-ryggen".
Pappa är död sen många år, mamma lever.
Ganska kort beskrivet men det viktigaste.
Jag tog upp ett av mina problem med mina föräldrar med en psykolog för 9 år sen men fick nåt svar om att det förmodligen inte stämde.
Men jag kanske skulle ta och söka hjälp igen? Och bli förminskad ännu en gång? Bitter, men iaf nykter, fredagskväll blir det..

Sidor