av Linne

Stormenlilla
tis, 2019-11-26 - 22:42

Du skriver här, jättebra början! Du vet att du vill ändra på saker. Man är inte dålig när man försöker. Man är inte dålig för att man inte tål alkohol. Men alkoholen är dålig och det är därför man är här. Det där berömda första glaset, det är det vi alla trillar på. Man kan inte förändra sitt beteende vips sådär; men man kan börja med att försöka göra ändringar och försöka tänka vad ens triggers är. Imorgon är en ny dag att börja om!

Kram

Linne
tis, 2019-11-26 - 22:52

Har aldrigt tänkt att man inte tål det där första glaset
Tack för en bra insikt och tanke
Jag tänker ju jämt inte mer än 2-3 glas...och så blir det ju sällan

Linne
tis, 2019-11-26 - 22:52

Har aldrigt tänkt att man inte tål det där första glaset
Tack för en bra insikt och tanke
Jag tänker ju jämt inte mer än 2-3 glas...och så blir det ju sällan

Stormenlilla
tis, 2019-11-26 - 23:07

Jag tror inte längre att jag kan ta två eller tre glas. Men jag hoppades länge! För man vill kunna göra det och man blir jätteledsen varje gång man vaknar upp och inser att nä nu mår jag skit igen. För det är fan riktigt jobbigt att må sådär, det äter upp så mycket energi. Men det är alltid att man tar det första glaset som leder till fler. Det är som att man grundlurar sig själv varje gång, jättekonstigt. Man får nog tänka: hur ofta är jag nöjd att jag tog det där första? Sen är jag långt ifrån att kunna hantera allt det själv. Var bara några dagar sedan min förra kaoskväll.

Linne
ons, 2019-11-27 - 00:05

Men hur gör man?
Under arbetsdagen fungerar allt bra då man har fullt upp.
Men då man kommer hem där ungarna flugit ut och en av dem har svpra problem..och då tankarna om ens egen ensamhet och barndom med missbrukande föräldrar kommer upp.
Hur gör man?
Ett glas kan stilla tankarna för stunden men egentligen inget som hjälper.
Inte är det bra med där 2: glaset ..men då bryr jag mig inte längre

Lantliv
tors, 2019-11-28 - 07:40

God morgon Linne!
Har läst igenom din tråd. Att bryta vanor tar tid och viljestyrka, oavsett vilka vanor det handlar om.

Att ta bort något ur livet som tillfälligt stillat tankar och vi dessutom utvecklat ett kemiskt beroende till tar ännu mer tid och vilja.

Jag håller med dig om att när man är upptagen av annat som jobb, så är det lättare att hålla tankarn och känslorna från alkohol. Men när man kommer hem så smyger sig tankarna och längtan på.

Varje resa börjar med första steget och det är ju taget eftersom du/vi är här ❤ Vi kommer att snubbla och resa oss igen. Kanske välja en svårare väg än vi önskat, men vi kommer så småningom att nå målet. Kämpa på!

Önskar dig en fin dag.

Ps. Du är ingen dålig människa. Du är mänsklig och vi gör alla mindre bra val ibland.

Linne
mån, 2020-07-13 - 14:13

Nu har jag tragglat på i ett par år med att försöka dricka mindre.det har gått si sådär tills jag blev svårt sjuk i corona.
Det blev mitt längsta upphehåll på 6 v.
Tyvärr så så började jag igen med ca 1-2 glas till maten och vips så blev det många fler då vänner kom på middag.
Nu efter en ninneslucka blev jag riktigt rädd.
Jag förstår nu att jag inte kommer att klara detta med bara viljan.men vart srsrtar man om man verkligen vill sluta dricka. För mig finns det nog inget "dricka lagom"alternativ

Peter på landet
mån, 2020-07-13 - 14:22

.... kan nog vara att erkänna för omgivningen att du planerar att sluta, för mig är sociala sammanhang bekymmersamt. I ensamhet får du ta dag för dag, inte vara för hård när du trillar dit, men snabbt upp på spåret igen. En dag i sänder och ta hjälp av omgivningen