av Tillbaka

Tillbaka
tors, 2019-12-05 - 10:56

Hej. Skrev en lång text som jag sparade, men vet inte var den tog vägen. Tar en kort version; för 7 år sedan skrev jag på forumet. Nykter i tre år och har sedan sakta men säkert ramlat tillbaka. Fler och fler gånger som det spårar och jag inte kan stoppa. Jag har inte blivit full är jag är ute nu, vilket har varit ett problem tidigsre i mitt liv. Nu dricker jag istället hemma och kan inte riktigt sluta.Nu känns det som att jag inte har något val annat än att sluta helt. Här de senaste fyra dagarna druckit mest hela tiden, det började med lite glögg på söndagen. Jag vet hur bra jag mår när jag inte dricker och hur jag verkligen "känner livet" i mig på ett klart och härligt sätt som alkoholen aldrig kan göra. Min make vet, han har insett att han måste dra ner på sitt drickande, det här håller inte. Vi har även gått hos familjerådgivning u der hösten då jag kände att jag ville skiljas. Det är bättre med det nu och jag tänker att vi ska göra aktiviteter utan alkohol, bra för både mig och äktenskapet. Jag har ju också tre barn som bor hemma.
Dag 1
Kram till alla er som kämpar?

Tillbaka
tors, 2019-12-05 - 11:03

Mitt intresse för hälsa har hjälp mig i kampen mot alkoholen, även om det de senaste åren inte hjälpt så bra. Jag .mediterar dagligen, ser till att äta bra, slukar andlig litteratur, tränar lite lagom. Jag älskar att leva så, det gör att jag mår så bra och känner meningsfullhet.. Så varför ska det då vara så svårt att avstå alkoholen när jag vet att jag mår sämre av 2 glas vin till exempel
Det påverkar mitt fokus sömn mående långt efter att jag druckit dem. Jag har ju också lyckats att dricka " normalt" under de här åren och det finns väl en längtan att kunna göra det.
Men nu är det slut med det.
Kram

Miomi
tors, 2019-12-05 - 12:46

hjälper ju tyvärr inte mot beroende. :-(
Du försöker hitta någon form av logik i att du trots att du VET att du mår dåligt av alkohol så dricker du det ändå.
Det är ju kärnan i vår problematik...Beroendet styr. Reptilhjärnan tar över.
Jag tror att man måste ge upp tanken på att må bra från dag 1. Det funkar helt enkelt inte så.
När vi förväntar oss att allt ska bli bra så fort vi slutar dricka så blir minsta svacka ett hot, och vad gör vi då? Vi dricker så klart! Hjärnan är programmerad att belönas med alkohol och det är det den får sina kickar av.
Jag har varit nykter i lite mer än ett år, och det BLIR bättre. Men jag har fortfarande mina grå dagar. Skillnaden är att min hjärna är omprogrammerad. Den skriker inte längre efter alkohol. Ibland hjälper det att träna eller gå en långpromenad, ibland inte. Jag får inte längre ångest över att jag fördriver kvällen med film och lite godis, så länge det inte blir den ständiga lösningen.
Det tar tid att tillfriskna och vi måste ge oss själva den tiden, inte ställa så höga krav på oss själva och söka fel så fort inte mående är på topp.
Livet är lite grått ibland. Det är ju oftast det där grå vi försökt medicinera med alkohol...
Många av oss har alldeles för höga krav på oss själva och höga förväntningar på livet. Allt som inte stämmer överens med våra förväntningar dränker vi i alkohol. Det tar tid att uppnå acceptans och stabilitet, men det går! Vägen dit går dock INTE via alkohol! :-)
Kram

Tillbaka
tors, 2019-12-05 - 13:09

Och Tack för svar. Jag har försökt att skala bort mycket i mitt liv, saker som stressar och få in mycket att bara var och vara nöjd med det. Mår bra i det. Tror det här med eventuell skilsmässa också har påverkat att hösten inte har varit så bra. Jag har ju ändå försökt ta tag i äktenskapet, känner att det måste vara bra om det ska var någon vits, och min man dricker en hel del.Hoppas på att det förändrar sig framåt då han absolut inte vill skilja sig och nu förhoppningsvis fattar att jag behöver hjälp med att avstå alkohol. Tror att det är en förutsättning.
Tack igen
Det känns så tungt nu( så klart) när det känns som att jag är på botten och ändå har haft en tidigare längre nykterhet. Valet blir enkelt bara jag tar mig ur det nu. Som du skriver, ingen logik i det hela.

Soffi
tors, 2019-12-05 - 16:12

Du tänker sunt och logiskt, det hindrar ju inte alkoholberoendet, men jag tänker att det kan hjälpa dig mycket när du insett att du måste ta tag i det.
Du har ju också erfarenheter från förra resan som kan hjälpa dig, du vet antagligen både vad som är bra för dig och vad du ska undvika för att få ett bra nyktert liv. Hjälper kanske inte alltid när suget sätter in, men ändå något att hålla sig i.

Önskar dig all lycka!

Sofia
fre, 2019-12-06 - 09:57

Det känns tungt nu när du har lämnat en lång nykterhet bakom dig och det känns som att du är på botten igen. Samtidigt så börjar du ju inte på något sätt om på ruta ett - du har en rik källa av insikter, erfarenheter och strategier som gjorde att du klarade en så lång nykterhet tidigare, som du nu kan gå tillbaka till. Valet kommer att bli enkelt, om du tar dig ur det nu, skriver du. Härligt hoppfullt! Det låter som att en viktig pusselbit är att du och din man gör en förändring tillsammans, förhoppningsvis kan ju det också stärka er som par att ha ett gemensamt fokus.
Med hopp om en skön helg!
Sofia, Alkoholhjälpen & Anhörigstödet