av Jentan

Jentan
mån, 2019-12-09 - 13:21

Jag träffade min sambo för 6 månader sen.... på en finlandskryssning....och han var såklart full..... jag blev kär på plats! Sen dess har det varit turbulent.... Jag anade att han var alkoholist men ville inte riktigt se det. 3 månader innan vi träffades dog hans flickvän i cancer.... (ja, jag vet.... det var för tidigt för honom att ge sig ut... och jag borde ha vetat bättre... men jag gjorde inte det). Sen dess har han varit hos mig och allt var bra. Han skulle sluta dricka.... han fick återfall några gånger och sist drack han så mycket att han kände hur kroppen protesterade... det skrämde honom.... Nu har han varit nykter i 5 veckor och han mår bra fysiskt. Han tycker om att han kommer upp på morgonen på helgen och att huvudet är klart.... men.... han har det så jobbigt med tankarna i huvudet.... sorgen säger han har lagt sig men allt annat som har hänt honom kommer tillbaka nu, hans rädslor och osäkerhet spökar och på kvällen är han helt slut. Han somnar tidigt och orkar inte göra mycket... sexlusten är också borta..... Han pendlar mellan lycka och depression.... och det går snabbt.... Ni som levt igenom denna process, är det så det är

Nordäng67
mån, 2019-12-09 - 14:23

Sex månader in i förhållandet och du får brottas med allt detta. Är detta vad Du vill ha? Tänk på dig själv tycker jag. Han måste ta hand om/ta ansvar för allt från sorg till problem med alkohol. När det gäller att ha en partner med alkoholproblem: ja det är så det är. Var väldigt rädd om dig själv och ditt mående, bejaka dina egna behov. Lätt att ikläda sig rollen som terapeut, sjuksyster, mamma mm. Brukar sluta i sorg, bekymmer och bitterhet. Sorg över att det inte blev som man hade hoppats på. Bekymmer för att livet med en beroendeperson skapar bekymmer både praktiskt och känslomässigt. Bitterhet över att man sätter in långt mer än vad man får tillbaka, tid som aldrig går att få igen. Kram

Jentan
mån, 2019-12-09 - 16:33

Ja, håller med dig i allt du säger... men hjärtat...
Jag hoppas att nykterheten håller i sig. Har sagt till honom och mig själv att jag inte står ut med ett återfall..... Hoppas jag är stark nog att stå fast vid det om vi hamnar där.

Nordäng67
mån, 2019-12-09 - 17:08

dig så väl! Har haft samma dilemma själv. Hjärnan säger en sak och hjärtat något annat. Håller tummarna för att nykterheten håller i sig.