av Milliemus

Milliemus
tis, 2019-12-03 - 10:55

Efter att ha gjort bort mig framför min 18 åring, sambo, kompis, arbetskollega alla på den lokala puben för lite över en vecka sen, så sitter jag alltså i dag och undrar om jag ska köpa mig några öl på torsdag?????? Hur funkar den där jag ska ha som kallas hjärna??? Fattar inte! Vaknade på ett väldigt kallt sement golv hos polisen söndag morgon för en vecka sen. Hade så sjuk ångest för vad som jag kunde ha gjort (för jag har absolut ingen aning) att jag inte vågade gå förbi köksfönstret på 3 dagar, ifall någon skulle se mig. Och nu sitter jag här IGEN och vill "ta det lite lugnt" redan på torsdag... Skulle önska ångesten och pinsamheten satt kvar mycket längre. Inte förrän i dag jag vågade gå hela rundan med hunden ifall någon känner igen mig och hoppar på mig. Jag har absolut ingen aning om jag har sparkat nån, slagit nån, använt min kropp till annat... Vilket j...ä liv jag lever...

Milliemus
tis, 2019-12-03 - 12:00

Hade något för några år sen som jag inte tyckte fungerade, men kanske dax igen??

Javelin
tis, 2019-12-03 - 12:29

Den där ångesten är vidrig, speciellt minnesluckorna... Det är väl också där alkoholhjärnan börjar lurar in en i nästa fylla genom att få en att glömma hur jävligt det var efter en tid. Annars skulle man aldrig dricka en droppe igen. Det är faktiskt samma sak med smärtan när man föder barn, hjärnan ser till att man glömmer den för annars skulle mänskligheten dö ut.

Försök få hjälp direkt så slipper du fler såna söndagsmorgnar, du förtjänar att må bra utan alkohol.

Miomi
tis, 2019-12-03 - 13:10

att man tänker att lösningen är att dricka mer när det är drickandet som är orsaken till ångesten, men alkohjärnan saknar logik...
Samtidigt vill man bevisa att man KAN dricka kontrollerat. Att "den här gången ska jag bevisa att jag kan dricka utan att spåra ur". Och det brukar ju gå bra...tills den där gången när det inte gör det...Också börjar det om...:-(
Upp på hästen igen Milliemus! De flesta av oss har varit där du är just nu. Ångesten är vidrig och man vill bara ligga kvar i sängen med täcket över huvudet, samtidigt som hjärnan går i 190 och funderar över vad man kan ha gjort och inte gjort på fyllan. Men du, det där ältandet är vår värsta fiende för den sjuka alkohjärnan kommer att intala dig att lösningen är alkohol. För eller senare får den dig dit.
Det bästa du kan göra är att sätta dig ner och prata med son och sambo, sen tar du dig till första bästa AA möte eller söker hjälp via vården. Du har en sjukdom, och du behöver hjälp.
Sträck på dig! Vad du än har gjort så är det för att du lider av en beroendesjukdom och det bästa med denna sjukdom är att den går att bli frisk ifrån. Börja i dag! Älta inte mer nu. Du kommer bara att landa i att du nog kan hantera det, att det var en engångsföreteelse, att du minsann kan dricka ett par öl utan att det går överstyr...och det brukar inte sluta bra...
Kram!

Milliemus
tis, 2019-12-03 - 15:48

Tack söta du❤ Känner mig så otroligt mycket bättre bara av att läsa ditt inlägg! Tänk att ord kan göra så mycket? Du har så rätt. Det var precis så det var förra gången... Bara ett HALVT flak öl och bara en liten FLASKA vin (istället för en bib). Och visst f .n blev det fiasko igen! Nej, bara att inse... Det kommer aldrig att gå att bara social-dricka mer. Och det gör mig ledsen... 70% av när det är någon festlighet eller semester så är det just alkoholen som jag ser mest fram emot (deprimerande nog). Men nu har jag i alla fall ett extremt rent och städat hus för jag har hållt mig sysselsatt i dag! Någon som behöver städat???

Milliemus
ons, 2019-12-04 - 19:47

I morgon ska jag till arbetsterapeuten för min hand som jag gjorde illa i fyllan för 6-7 veckor sen. Det går framåt, men inte snabbt nog. Systemet ligger 5 minuter från sjukhuset och hela kroppen skriker att jag förtjänar "några" öl efter 12 dagar nykter. Plus att jag kan skylla på att det var jobbigt med handen... Sitter redan här och försöker klura ut vad jag ska säga till sambon. Jag lovade ju, när jag hade dödsångest senast, att jag inte skulle röra en enda öl på läääänge. Och dottern såg mig sist, vilken ursäkt ska jag ljuga till henne? Bara det att sitta och köra hjärnan med allt detta är sjukt och utmattande. Allt planerande, ljugande, svikande....

Milliemus
tors, 2019-12-05 - 21:19

Glömde bort hela Systembolaget i dag!! Det låg och smög pytte lite långt där bak i huvudet men sen försvann det snabbare än det dök upp!? Konstigt.... Så nu väntar helgen ihop med sambo... Det kan vara tufft nog när det inte finns ett endaste litet fnugg av förståelse. Han hade/har också en "ovana" men har klarat sig några månader nu och jag har väldigt svårt att acceptera honom för den han är utan sin ovana. Dom första 4 åren var han helt annorlunda, tyvärr lättare att tycka om... Men nu är det bara att jobba sig igenom dagarna tills kl 15 på lördag för då är Systembolaget stängt för helgen!

Milliemus
fre, 2019-12-06 - 14:18

När jag äntligen ser ett litet litet ljus långt där borta så måste dom ju ringa för att meddela mig om att det har inkommit en orosanmälan på mig. På en fredag kl 13... För något som hände för 2 månader sen... Jag hade inte barn den kvällen, var 100 % barnledig. Då måste jag väl få dricka om jag vill? Ja, jag har ett problem men inget som drabbar mitt barn. Den dagen det faktisk gör det (om det går så långt), så kommer jag att säga till själv! Att jag inte kan ta hand om mitt barn! Jag vill inte för allt i världen att hon ska råka illa ut för att jag är en fullständig idiot! Så nu blir det alltså möte med mitt ex på soc. Kanske även dottern som inte vet något om detta. Bra att dom berättar för en 11 åring som har jobbigt med pubertet och andra saker, vad hennes mamma håller på med när hon är hos sin pappa. Orkar inte med detta... Det var dagens ventilation!

Miomi
fre, 2019-12-06 - 22:55

är det ju så att om man är väldigt berusad offentligt kan detta vara en signal på att man har alkoholproblem. Får soc in en orosanmälan är de skyldiga att agera. Inte alls säkert att dottern behöver bli inblandad. Hur är relationen med hennes pappa? Tänker på om han kommer att stötta dig...
Sitt bara lugnt i båten och måla inte fan på väggen. Du jobbar på din nykterhet nu. Du får helt enkelt förklara att det blivit lite för mycket under en period, men att det inte involverat barnen och att du nu tagit tag i det.
Du är inte ensam, kom ihåg det. Vi finns här och stöttar!
Kram!

Milliemus
mån, 2019-12-09 - 13:38

Ser nu i efterhand att det verkar som att jag är förbannad på den som gjorde orosanmälan och socialtjänsten. Det är absolut inte så! Är självklart väldigt tacksam att någon bryr sig om min gullunge, såpass mycket att göra en orosanmälan! Det skulle säkert behövt göras många fler för barn som råkar illa ut. Och det är bättre att göra en anmälan om man är osäker än ingen. Men nu var inte det fallet just här. Och i min sits just nu så får det mig att må ännu sämre. Bara jobbigt att allt måste komma upp IGEN när jag försöker lägga det bakom mig. Och att mitt ex behöver veta vad jag gör eller inte gör när gullunge är hos honom. Tycker det är min ensak och ingen andras så länge mina barn inte råkar illa ut.

Anonym15366
mån, 2019-12-09 - 14:10

Vilken jobbig situation. Förstår din irritation men kanske det här kan hjälpa dig? Förhoppningsvis kan du få hjälp!?

Miomi
mån, 2019-12-09 - 16:43

att det är jobbigt! Man är så skör i din situation, men tänk framåt! Snart har du det bakom dig. Det kanske inte blir så stor sak av det?
Du är nykter och det är det viktigaste!
Kram

MondayMorning
mån, 2019-12-09 - 19:16

Nej inte alls roligt. Det är en jobbig situation. Men det handlar om barnens bästa, man får tänka så. Det reder ut sig ska du se...
Är pappans och din relation bra?
Stöttar han dig i samtalet som kommer?

Har man blivit omhändertagen av polis (vilket jag har för mig att du skrev i ett annat inlägg - fyllecell?) eller om man hamnar ex. på akuten och är kraftigt berusad så får man i en så kallad LOB på sig och då gör de en orosanmälan till sociala myndigheterna om man har barn under 18 år. Det spelar ingen roll om ditt barn är hos dig eller hos sin pappa när du har blivit berusad och lobbad. Oron kring att barnet far illa finns ändå. Man får tänka så - att de som finns utanför vet inte hur läget är. Och det är för barnets skull de gör en utredning kring det.

Kanske är det ett bra tillfälle att be om hjälp?

Milliemus
tis, 2019-12-10 - 12:11

Har en bra dag i dag och det har ni hjälpt mig med? I dag kommer yngsta gullunge och vi ska klä granen med äldsta gullunge. Ser sååå mycket fram emot det! För att svara på lite frågor... Jag och mitt ex har väl en helt ok relation. Han vet hur jag kan vara och är inte orolig. Det är pappas flicka så han ringer henne minst en gång per dag när hon är här. Och då hade han märkt om det skulle varit nån drama här. Bara pinsamt för MIG att han ska veta allt... MEN det är en smäll jag helt enkelt får ta! Och det kan verka som att det kan komma något bra ut av detta. Väntar på ett samtal som den förra som ringde, sa skulle komma. Om drog och alkohol terapeuten som jag gick hos för några år sedan. Får jag en chans igen så går jag med på allt han föreslår! Hoppas bara jag får många fler såna bra dagar som i dag. Med en hand som är obrukbar har jag endast surfplattan och ALLA farm-spel att roa mig med? Det var mig! Hur är det med er alla? Skickar många kramar!

Milliemus
tors, 2019-12-12 - 13:19

Nu är julen på G... Och syrran ville köpa något på systemet till mig och sambon när vi ska träffas senare i dag... Hur tackar jag nej? Hon är allt annat än vad jag är, hon skulle aldrig fatta, vi är som natt och dag. Vad svårt allt plötsligt blev nu som jag tyckte saker började rulla på lite igen. Fick tid för mitt orosanmälan-möte på tisdag. Är faktisk inte like frustrerad och nervös för det längre. Det hände! Jag blev full, skärde av mig sener och muskler i handen, fick operera, gipsa, ligga i fyllecell helgen efter. Men det är gjort och inget kan sudda ut det! Får bara ta det och känner att jag kommer fixa detta. Jag är en väldigt ärlig (lite för mycket ibland) och kommer inte försöka rosenmåla något. Till och med damen från soc började skratta i telefonen när hon ringde för att meddela mig om orosanmälan. Tror hon blev förvånad över hur öppen och ärlig jag är. Ingenting kommer väl ordna sig om jag sitter här och ljuger eller lossas väl?? Kramar från mig!

Vinäger
tors, 2019-12-12 - 19:03

Tror också på att våga prata om sitt missbruk. Jag är brutalt ärlig - här, på forumet. Utanför det är det bara min man som vet, men inte ens han får veta precis allt. Tycker att du är modig som törs stå för vad du gjort, trots tuffa situationer. Respekt!

Lycka till med allt. Kram

Milliemus
tors, 2019-12-12 - 20:06

Tack söta du? Om något ska ens börja rulla så är ärlighet a och o tycker jag. Varför är du inte öppen mot din man? Förstår han inte? Har något av ett sånt problem här hemma...

Vinäger
tors, 2019-12-12 - 20:32

Min man är den mest stöttande och förstående person som finns. Konstigt nog får det motsatt effekt. Jag skyddar honom för att jag tycker att han är värd en friskare fru. Något han aldrig skulle hålla med om, jag har privilegiet att bli älskad för den jag är. Jag skäms när jag tänker på hur jag smusslar och låtsas.

När jag var på botten för ett år sedan visste han allt. Nu vet han ungefär hälften, typ det jag berättar. Då det sällan eller aldrig blir några skandaler kring mitt drickande är det lätt att dölja mängden.

Om du har en man som inte förstår och/eller stöttar dig får du ännu mer respekt från mig vad gäller din kamp. Är så imponerad av alla som fixar nykterheten trots frånvaro av pepp hemma. Det ger mig samtidigt en känsla av att jag är värdelös. Trots hundra procent uppbackning fixar jag det inte som jag borde. Något jag får jobba med...

Milliemus
fre, 2019-12-13 - 14:02

Självklart förtjänar du en som stöttar och älskar dig! Du har en sjukdom som går att bota. Och hur illa det än är så är det ju just DU bakom den där som sitter å slår dig på skuldern! Det är jobbigt att inte ha NÅGON som förstår. Han jag har här tror att det bara är att trycka på en knapp, så blir allt precis som man vill ha det. Och på grund av hans inställning så är det tyvärr han som får allt (absolut allt) det negativa när jag har fått för mycket. Bara det att han i lossas förstå ibland för att sen vända 360 får det att bubbla i mig. Och han har haft sin egen lilla "tröst" i 20 år, men det är ju över på en vecka typ?! Så precis därför är jag så glad att jag fann hit och får ventilera lite med snälla, förstående människor precis som dig? Vad får dig att inte öppna dig för din man nu? Skäms du? Tror du inte han vill ta del i detta eftersom han förstår hur du har det? Kram på dig