Jag dricker för mycket, jag dricker sällan i veckorna, tränar mycket osv. När jag dricker så tycker jag inget är omöjligt bara kör på. Jag kontaktar folk och skämmer ut mig sådär lagom. Jag är alltid trevlig för trevlig så troligen tror nån kollega att jag flirtar fast jg egentligen bara överdriver när jag druckit. Detta sker oftast via facebook eller liknande forum där jag tar kontakt med folk jag inte skulle ta kontakt med nykter.

Jag har uppehåll i två veckor ibland, när jag haft det så blir suger så stort när jag väl dricker att jag i princip varje gång dricker för mycket. Dag två är jag lite mer begränsad i hur berusad jag blir men börjar då tidigare istället för att kunna vara full längre.

Jag började tråden med att säga att jag tränar osv jag vet att jag är alkis så det var inget försvar. Jag lovar mig själv att sluta dricka men faller alltid tillbaka efter två tre veckor. Blir då typ Tors, fre, lör man dricker för att få en grym ångest på söndagen som håller i sig fram till ons Tor veckan därpå. Provar det här forumet nu för att se om jag kan få tips, jag har läst många trådar hör och skulle vilja lyckas bli nykterist. Det är fan inte lätt har jag märkt.

Har druckit torsdag fredag men håller mig nykter nu på lördagen. Kanske nåt litet framsteg. Jag är less på det här livet med alkohol nu.

Jag har fru och barn, dom börjar tröttna på mitt drickande jag måste få stopp på detta. Dom litar inte på mig när jag säger att jag ska sluta vilket jag förstår. Jag litar ju inte heller på det. Jag kommer minst vara nykter nu till på fredag det är jag hundra på. Jag är hyfsat säker på att jag klarar två veckor och då vet jag att jag kommer tänka ähhh det är inga problem med två tre öl som slutar med fler.

Att du ”vet att du kommer vara nykter i två veckor/bara idag”, och sen två veckor/en dag till etc. ”Hyffsat säker” låter i mina öron som du lämnar en del förhandlingsutrymme?
Oavsett vad man får för hjälp så är det ditt psyke som får dra det tunga lasset.
Att verkligen bestämma mig var nyckeln till att klara den första tiden för mig. Lämnar du utrymme för att förhandla så kommer du att börja vela och till slut förlora. Jag kan garantera det.
Det tog en längre tids nykterhet innan min fru började lita på att jag lämnade korken på. Man vill gärna läka med ord, men de har man ju gjort så många gånger förr. Bara handling som kan bevisa att man menar det.

Det du skriver är helt sant, problemet är att jag bestämmer mig men sviker mig själv. Det här med ord känner jag igen, orkar inte ens ursäkta mig mer. Det börjar kännas patetiskt. Jag litar inte ens på mig själv längre. Det är ändå första gången jag tänker att jag ska bli nykterist. Jag är väl lite trögfattad men det börjar klarna att jag inte kan dricka måttligt.

Tänkte faktiskt testa ett aa möte ikväll. Det är ett öppet möte. Behöver lite stöd i det här känner jag. Jag vill lita på att jag bestämt mig. Svårt att få nån annan att lita påsen när man inte gör det själv.

Tack för att nån svarar !

Tycker du skall gå är skönt att träffa andra med samma problem.
Att ta all hjälp man behöver och erkänna för sig själv att man har denna sjukdom är en sådan lättnad.
Så gå dit och pröva om det är något för dig// kram Strulan

Jag ska dit ikväll, kanske är det bästa.

Känns som det är många situationer man ska klara. Jul, nyår, vår med grillning o sommarstuga. Egentligen är man hyfsat beroende. Jag förknippar fler o fler saker med a. Känns som att det kommer ta flera år att vänja sig av med det här. Man kanske ska ta en sak i taget. Känner redan saknad och jag har knppr börjat. Hur gör ni som klarat detta?

Gick på några i början, tills jag hittade mitt sätt.
Testa!
Min erfarenhet var att suget (förhandlingsproblemet) kom i vågor. Ofta vid tillfällen eller platser man snubblat pä förr. På väg förbi bolaget efter en jobbig arbetsdag eller på aw, eller när ungarna skriker och det råkar finnas nått promillehaltigt hemma.
För mig funkade det att dels planera för att minimera risken, inte ha sprit hemma, gå en annan runda på ica för art slippa se folkölen, etc och vara ”beredd”. Sen kommer det ändå men ofta kan man göra ett snabbt val och så släpper det ett tag. Jag kunde också gå och lägga mig kl 8 en fredag för att slippa suget/frestelsen. Man får testa med små trix tills man hittar nått. Man kan också experimentera med belöningar. Ofta blir alkoholen en sorts belöning (även om man inte gjort annat än klarat en arbetsdag). Och då kanske man behöver något annat ett tag. Även om det tar emot så kan träning ha en småberusande/lugnande effekt. Godis kanske funkar ett tag men det riskerar att bli ännu en dålig vana. Men krisar det så kanske det ändå är bättre.
Men du tar ju bort något som (i alla fall delvis) upplevs som positivt så något annat positivt hjälper att täppa till hålet. Gemenskap funkade också bra för mig, här på forumet och även ett tag AA.
Jag tror att om man ser nykterheten som ett intresse så hjälper det ju att omgärda sig med folk som har samma intresse. De som gillar alkohol har kanske svårt att lyssna längre stunder på alla intressanta fakta du lärt dig om hur mkt alkohol suger. Men här tar vi fram anteckningsblocket. Min fru ville ju att jag skulle sluta också så hon var också en bra samtalspartner delvis. Det var ju som en investering i vår framtida relation. Plus att jag personligen tror att när man menar allvar med att sluta så blir man mer öppen om det. Om man vill ha små bakdörrar så dodgar man vissa ämnen och löften. I alla fall gjorde jag det vid tidigare försök då jag ”typ kanske skulle testa några dagar att vara nykter nån månad eller vecka”.
Om du har problem att hitta något som funkar så testa vårdalternativ. Somliga får bra hjälp av mediciner. Men hur som helst är grunden att du verkligen vill. Ingen kan tvinga dig.

Kommentera om det långsiktiga. Jag har upplevt flera högtider och grillat (som fan) nykter. Efter ett tag blir det bara ”normalt” att inte drick då (precis som alla andra dagar). Har lärt mig att ha kul ändå. Det är kul när vänner blir lite småonyktra och släpper lite. Så gör jag det med fast nykter. Inte lika kul när alla är väldigt påverkade. Men då kan man ju bara hoppa in i bilen och köra hem. Saknar ”berusning” ibland självklart, speciellt när man inte riktigt är på humör men vet att man skulle kunna bli om man tog ett par järn. Men det går över. (Jag lovar att jag inte jobbar på Brooklyn) men en Brooklyn Special Effects som finns i mataffären är ett toppenalternativ till ”riktig öl” vid grillen. Och du kan ta en sån på tisdag kväll om du vill också med samvetet rent som snö :) Men för somliga funkar inte alkoholfri öl.
Det är en ny sorts liv bara. Annorlunda. Ett där du bara har så kul som du gör det. Ingen syntetisk lycka finns att tillgå.
Klart värt det imo, men jag har lite nedförsbackar gällande depressioner men det är inte kopplat till alkohol. Eller de blev kanske värre över tid med alkohol i bilden.
Go for it.

Var på det där aa mötet, vet inte om det är nåt för mig. Jag tycker jag får bättre ut av det här forumet. Jag hade svårt att ta till mig deras sätt att angripa problemet.

Jag ska ta tag i det här nu, jag tränar mycket löpning. Det hjälper bra, jag har hållt på med löpning i 20 år.

Egentligen borde det inte vara svårt att låta bli alkohol, ändå så kommer sugkänslorna som du säger i olika situationer. Det är väl vanans makt.

Lyckas man låta bli tillräckligt länge så kanske man släpper det till sist. Vi får väl se hur det känns mot veckoslutet. Jag ska fylla på lite här då med känslorna som dyker upp.

Det känns bra att jag börjat ta tag i det här, jag tänkte var ärlig o skriva med lite skit jag gjort bara för att komma ihåg det.

Smygdricker, ringer folk och snackar massa på vardagar, ibland mitt på dagen tom?. Kör skoter, fyrhjuling påverkad. Fyllecell för två år sedan. Skyndar mig i med en öl i bilen innan jag ska gå in till frugan med en flaska vin. Gömmer öl lite här o där oxå ?. Blir alltid för full på fester middagar, pinsamt full. Allmänt tappar jag omdömet totalt blir helt gränslös, ingen fara tycker jag att ta skotern eller fyrhjulingen snart kommer jag säkert ta bilen oxå. När jag är nykter så förstår jag inte riktigt dom här besluten själv vilket är jäkligt obehagligt och ger en grym ångest.

Jag skulle säga att jag är ganska äventyrlig som person nykter och skulle inte säga nej till bungyjump eller nåt liknande men har ju ändå kontroll på läget som nykter.

När jag blir full så är det som att väcka en neandertalare som inte förstår konsekvenserna av nåt jag hittar på. Jag blir ungefär som att det här är sista kvällen i mitt liv så vad spelar det för roll.

Jag blir såhär extremt galen ungefär 1/10 av gångerna jag dricker. Det är ju rätt många gånger på ett år om man dricker minst 2 ggr veckan.

När jag tänker på det nu så kan jag egentligen inte förstå varför jag dricker? Detta måste upphöra nu!! Jag har egentligen vart såhär tokig sedan första gången jag drack i 15-16 års åldern. När jag var yngre spårade det ur varje gång i princip. Så egentligen om jag ska vara ironisk så är jag bättre på att dricka nu. Tränat hårt på det!

Jag är i 40 års åldern nu, jag drack inte mycket mellan 20-30 år. Jag drack kanske två ggr per år med dåliga konsekvenser varje gång. Jag var rädd för sprit pga mitt dåliga ölsinne. När jag kom runt 30 års åldern kom jag på att folk drack vin till maten hemma, typ fredagsmys. Jag började med det vilket gick ganska bra i början men det spårade fortfarande ur på fester och om jag gick på krogen. Jag går aldrig på fest eller krogen pga att jag är rädd för det. Senaste 6-7 åren så är kurvan linjär med att det spårar urnor jag dricker hemma.

Ursäkta om det blev rörigt, skriver på mobilen och vill bara få det nedpräntat.

Sitter och funderar? Undrar vad jag tycker är kul egentligen? Med alkohol är ju allt kul, eller man kunde väl tänka sig vad som helst med a. Måste komma på lite som man tycker är kul nykter? Detta gäller främst helger eller ledighet allmänt.

Ja kanske ska lägga några hundra i veckan på nåt kul istället för a, kan ju i princip lägga 2000kr i månaden på nåt om man blir nykterist. Dyrt med finöl, man är ju mindre alkis med dyrare alkohol. Har nog tänkt så, jag köper billigare snus för att det är dyrt. Känner sig som mer alkis med billig öl.

Känner mig hemskt uttråkad nu, brukar dock ej dricka på onsdagar. Men känner mig arg att jag inte kommer kunna på fredag. Allt kommer nu ingen julöl inget alls.

Egentligen kan man väl vara utan på fredag, men aldrig. Hur sk man göra när man är bortbjuden eller i sommarstugan.

Egentligen känner jag mig som ett efterblivet miffo som inte kan behärska mig. Jag har nog inga andra intressen, kan inte se nåt kul just nu.

Blir säkert bättre snart men faktum är att jag inte vet vad jag sk göra?

Hr en stark känsla av menlöshet, inte över nuet. Jag har en rent allmänt. Tror öl o vin hr vart min utväg.

Vi har rest en del, känner ingen lust till sånt heller. Uteservering med cola?

För tre år sedan höll jg mig nykter i 4 månader, jag kommer ihåg att det fortfarande var lockande med A. Det är det som är tungt att veta, kommer alltså inte vara mkt bättre om fyra månader.

Jag ska inte ge upp, jag kommer nog gå bananas på nåt påvägen känner jag.

Jo nu har man vet nykter en helg, skönt på morgonen både lör o sön. Skönt på jobbet på måndag morgon. Gick bra över helgen överlag. Man är ju lite sugen fredag och lördag kväll. Mest uttråkad, skönt med nån bärs tänker man. Vet inte riktigt om det är nåt större problem förutom tristessen. Känns som man vill slippa bry sig ibland bara, synd att jag verkligen inte bryr mig om jag dricker. Måste väl hålla mig nykter tillräckligt länge tills jag glömmer att det är kul att dricka.

Svårt det här fast det verkar så enkelt. Låt bli bara idiot tänker jag inombords. Vad är det som gör alkohol så roligt. Blir ju bara nedstämd i slutänden.

Hur kul är det ty åka skoter i vinter Inget bastu o öl efteråt? Hur mysigt är det att åka till stugan ingen öl där på kvällen heller? Näe, det blir nog inte kul det här. När jag är uppriktig så är det nåt jag kommer sakna. Känns rätt tråkigt faktiskt.

Jag har inte druckit på typ 9 dagar nu innan det uppehåll på två veckor i drickande. Dricker oftast fre,lör annars.

Det känns som att jag ska bli en lobotomerad apa. Mitt liv kommer typ bli säg nej till fest du får ångest. Drick ej i bastun inte bra för dig du är oduglig vilket jag kan vara. Kanske bäst att jobba hela tiden där funkar allt bra utan öl eller vin. Tacka nej till allt annat. Jg fyller år snart och blev frågad om att gå ut och äta. Nej tack sa jag. Går hellre på bio för det gillar jag nykter, hatar restaurang utan vin lr öl.

Jg gillar att springa utan öl, gillar mycket utan öl. Jag tror jag säljer stuga, skoter, båt osv. Satsar på löpning o sånt istället.

Jag kanske inte gillar det andra grejerna utan att ta en öl efteråt. Kommer antagligen inte vilja åka utomlands heller, gillar iofs snorkling utan öl men hatar att ligga på stranden. Det jag gör utomlands är snorklar, springer och tar lite vin o öl på kvällen. Känns som jag kan hoppa snorklingen för en förmögenhet och springa hemma istället.

Får se hur det går med mitt förhållande kanske bara gillar det med alkohol oxå.

Poängen med det jag säger är att jag lever i en illusion. Whats the point?

Hoppas nån känner igen sig i mina utsagor och kan säga hur hen gjorde !!!

Ett råd läs Berras tråd Ångesten tar mitt liv den lär att livet kan levas och njutas. För massor av människor lever, njuter av livet fullt ut.
På 10 månader har mitt liv blivit 100 % bättre, jag är i början av min resa men är så glad att jag tog detta steg.
Så läs och lyssna på poddar det ger styrka och vilja att kämpa vidare.
Så kram och styrka till dig// Strulan

siggestardust69

Tjo
Fan vad du träffade, jag tänker exakt likadant som du! Båtlivet, har aldrig varit nykter på sjön, midsommar, grillning, klippa gräset, sommarkvällar, AW, utlandsresor.Ja, min lista kan göras hur lång som helst, förutom min båge som jag brukade tittade drömmande på, givetvis lite punchigt onykter....
ska iväg utomlands 15 dagar efter jul, blir en ny erfarenhet rikare, då jag förut alltid krökat, började i baren på flygplatsen (givetvis hade jag grundat med whiskey innan) jag kom till flygplatsen. Jag har krökat fr morgon till kväll på våra solsemestrar. Började dagen med en 14 cl whiskey va fan de e ju semester....
jag delar din oro/ frustration/ tristess.
MEN jag tänker ta det dag för dag, mata på med vita dagar, inte göra så jävla stor sak av det. Avdramatisera och inte tänka så jävla mkt. Här och nu! Så tänker jag göra! Lycka till ? nu !
Vi fixar mer än vad vi tror och fan vad skönt det är att vakna nykter och att inte vara begränsad. Jag ska hyra en båge under mina 15 dagar i solen.
Ha d gott
Sigge

Jo går bättre om man inte tänker så långt. Tänker jag här o nu så vill jag inte dricka det är måndag så det är lugnt.

Kanske blir bättre, egentligen är det ju menlöst att dricka oxå.

Börjar bli farligt när jag konstaterar att allt är menlöst.

Lör nog ändra tankesätt på nåt vis?

Lördag för två veckor sedan tänkte jag nu får det vara nog. Hr inte druckit sedan dess iaf. Haft lite sug

mest första veckan sedan har det blivit bättre o bättre faktiskt. Den här helgen gick rätt smärtfritt, kommer lite känslor på kvällarna att det skulle vara trevligt. Det är dock inte så starka känslor. Jag tänker att det är menlöst att dricka, det är en flykt från nåt jag inte vet vad det är. Jag kan känna att egentligen är det menlöst som det är, dricka alkohol kommer inte att hjälpa. Jag måste komma på vad som är fel nykter och hantera det på nåt vis.

Jobbiga med att vara nykter är inte dom stora problemen, det är dom små. Smågrejer som gnager, varför gick jag med på att hjälpa honom att flytta, han hör ju aldrig av sig annars. När man drack blev det skitsamma sedan brydde man sig inget om det dagen efter pga ångest= annat o tänka på. Nu när man inte dricker dyker det upp tio smågrejer som jg irriterar mig på. Tidigare upptogs min hjärna av annat, jag tänkte skitsamma det löser sig.

Jag är rädd att jag kommer att dricka, jag vill inte men litar inte på mig själv. Jag kommer inte dricka idag men hu blir det om 1,2 veckor eller tre månader fram.

Jag har nån typ av rotorsak till att jag dricker som jag inte hittar. Jag känner att det är menlöst tråkigt. Jag vet inte vad.

Kanske är det så illa att jag inte vill leva som jag gör, kanske inte vill bo där jag bor. Vill kanske inte ens vara ihop med min fru, blir nästan rädd när jag tänker på det. Jag har reagerat hårt ibland när jag druckit, typ dragit hemifrån för att känna mig fri. Jag har blivit ganska hämningslös känner jag, bara dragit någonstans ett tag. Typ satt mig på en pub druckit någon bärs själv och funderat. Snackat med folk o mått ganska bra egentligen. Ångest dagen efter pga att jag drog och att jag snackat massa skit typ.

Men nu till det som jag själv tycker är intressant, igår lördag händer detta inom mig. Lite tjafs härhemma ni vet som det är med ungar o fru. Inget onormalt egentligen. Jag är spiknykter, allting la sig tillslut. Eftermiddagen kommer och jag känner Näe jag måste iväg bli fri. Jag tänker fan jag tar bilen o drar någonstans och det gör jag. Sitter o åker omkring och tänker jag är nykter reagerar lika som när jag är full fast kanske i lite mer ordnad och ödmjukare form men ändå ganska bestämt. Jag tänker är det alkohol jag behöver. Nej, jag behöver inte dricka nu jag känner att det skulle bara förstöra allt trots en stark menlöshetskänsla Vart ska jag ta vägen? Tror jag gick till puben som full för då är man sysselsatt. Vad ska jag göra nu? Ingen aning, jag var ute o åkte i två timmar åkte sedan hem fortfarande nykter. Mötte en förvånad fru i dörren, är du nykter blås på mig? jo inte så konstig fråga med tanke på historiken men kändes ändå avlägset för mig på nåt vis.

Det jag kan konstatera att när jag gjorde detta nykter så kom jag hem för att jag insåg att inte kommer att hitta nåt roligare efter nån riksväg. När man sitter på puben så är det roligare för jag får prata med folk och må bra. I bilen själv samma ensamhetskänsla som jag alltid känner, jag törstar nog efter social kontakt. Tror det är där skon klämmer för mig. Dom gånger jag blir för full är på fester och bjudningar, tror jag tycker det blir så kul att min hjärna spårar ur och går all in. Det i sig skapar en ännu större ensamhet för alla tycker jag är oduglig.

När jag tänker på det så har jag inga vänner, kom över mig hårt igår i bilen. Jag har ingen att åka till. Jag har inte en enda kompis, jag är totalt ensam. Jag har min familj, men är osäker på om jag vill stanna i den. Jag vill inte överge barnen men man kan bo isär och ändå ha delad vårdnad.

Men jag är nog rädd för detta för jag är helt ensam. Dricker jag alkohol så har jag kompisar hela den kvällen.

Egentligen är jag populär på jobbet, jag fixar det mesta på jobbet. Finns en kölista på i vilken ordning jag ska hjälpa folk, hemma ringer folk mig ibland. Typ får ett privat samtal i veckan förutom tiotals från jobbet där jag måste hjälpa till efter arbetstid ofta. Det som ringer privat brukar låta tjena, läget? Bla bla i fem minuter, sedan du kan inte du hjälpa mig med det här? Jag bjuder på mat o nån bärs? Ok brukar jag säga, då får jag ju prata med nån en kväll som oftast är svintrevlig. Antagligen för jag hjälper honom med när komplicerat. Hör sälla av dom igen, om dom inte har många problem.

Jag har egentligen ett patetiskt liv.

Jaja, skönt att pränta ned detta iaf. Kul om nån läser. Jag har skrivit rakt från skallen utan filter.

En sak är säker detta löses ej med alkohol. Då kommer det gå åt helvete?