av Adde

..

mulletant
sön, 2019-12-01 - 06:15

jag läser din tillbakablick. Det är drygt nio år sen jag hade hittat hit och läste, läste, läste.... fattade att jag inte var ensam med en man som ’’gömmer, smyger och ljuger’ och att det hör till.... Hör till ett alkoholistiskt beteende. Tack och lov läste jag lika mycket på forumets båda sidor och fattade för första gången kampen, hur svårt det faktiskt är för den som är beroende att välja ett nyktert liv. De jag speciellt fäste mig vid var dig Adde, Berra och Fenix.... Ni gav mig hopp om att ’vuxna karlar’ kunde bli.... nej välja nykterhet. En gång skrev jag, som jag trodde då, att det var såna som ni som var Di Gamle - när du skrev om att ’ta rygg på Di Gamle’ . Då skrattade du nog gott när du läste. I alla fall gjorde du noga klart för mig att så var inte fallet - att ni var typ småpojkar... och nu vet jag vilka Di Gamle är för jag har mött dem. Och ni har blivit äldre alla tre....
Lätt att bli nostalgisk - ja! Alldeles i dagarna är det nio år sen jag gick min väg, ut genom hemmets dörr med tanken att start ett ’eget liv’. Det blev inte så, istället blev det en nykter man. Det är jag tacksam för, och för forum; utan dig, Berra, och många andra, nyktra och onyktra - en del våra gemensamma, speciella vänner - tvivlar jag på att det varit så. Att jag varit kvar. Vägen till ett nyktert liv är inte enkel och rak. Inte heller till den nyktra tvåsamheten. För oss två, mig och mullegubben, har det fungerat så här långt. Olika bra olika tider och dagar, men värt.
Jag önskar dig - som ser med fasa fram emot den hysteriska jultiden - en bra tid med glädjeämnen och sinnesro! Tack för allt du bidrar med här och annanstans! / mt

Adde
sön, 2019-12-01 - 10:29

har växt till tonåring nu :-))) Och tänk vad 9 år går fort !! Grattis till er båda Mulletanten ! Jag hoppas att ni micklar till er en resa till forumträffen !

Jag glömmer aldrig min första aa-födelsedag som jag firade i den internationella aa-gruppen i Patong på Phuket !
Där sitter jag, nybörjare, i sällskap med bla 2 amerikanska herrar i 80-års åldern och som reste runt en sista gång i Asien där de en gång varit stationerade som militärer. Båda hade runt 40 år som nyktra alkoholister :-O

Jag blev dubbelt imponerad !! Såååå lång nykterhet och såååå friskt att resa runt i den åldern ! Jag kommer knappast att uppnå 40 årig nykterhet i levande tillstånd ( men jag kommer inte heller att självantända av brandfarlig vätska i krematorieugnen) och det är väldigt tveksamt att jag lever så länge så jag kan resa vid 80-års ålder.

Där satt också en yngre amerikan som var imponerad över att JAG tordes resa när jag bara hade ett års nykterhet ?? Jag fattade inte vad han menade men han förklarade att det ju fanns så mycket alkohol överallt så det var farligt bara det. Jag kommer ihåg att jag sa till honom att alkoholen knappast överfaller mig utan det är mitt egna val som avgör. Jag har inget minne av hur han svarade mig.

Där fanns också en indier som hade gjort den sk geografiska flytten för att komma undan alkoholen. Och som känt är hjälper inte det speciellt vilket han också hade insett efter ett halvår. En man kom med tipset att klä av sig naken, springa runt i centrum medan man äter en chokladkaka för att motarbeta suget !!! Kan kanske funka :-))) En helskön homosexuell tysk med lederhosen och ett sprudlande glatt humör.....

Ett av de bättre aa-möten jag varit på !!!

Näe...nu får det vara slut med nostalgi och gamla minnen jag ska ju leva dagen idag för i morgon kan det vara för sent.

Adde
ons, 2019-12-04 - 19:10

några saker som får mig att må urdåligt och tokskämmas över mitt drickande och just nu är det Systembolagets film som rullar i tv-kanalerna och där en nasare säljer på pappan mer sprit än han tänkt köpa och pojken ser på honom med en blick full av sorg.

Den blicken kan jag känna igen från mina barn. Idag propagerar jag högljutt för en Vit Jul !!!

Adde
lör, 2019-12-07 - 12:58

nostalgi.....

Från det att jag för första gången försökte få hjälp att ta mig ur drickandet till att jag verkligen gjorde det och tog in på behandlingshem tog det 10 år.

Jag hade inga strategier, inga tankar på HUR jag skulle göra, bara att nån (nån???) skulle fixa mig. Om jag kommer ihåg rätt så sökte jag hjälp 4 ggr på den sk beroendevården och träffade den ena idioten (f'låt) efter den andre. Socionomer som inte kunde ett skit om hur jag som alkis fungerade, inte något. Den absolut värste var den siste som dessutom var chef för beroendevården då. Hon tyckte seriöst att jag skulle söka hjälp på familjeenheten för vi hade äktenskapsproblem !!

På sätt och vis var det hon som hjälpte mig för då insåg jag att jag aldrig skulle kunna få nån hjälp via den offentliga vården.
Och jag blev så förbannad för jag visste ju då att jag hade alkoholproblem, inte alkis då men "problem" hade jag.
Då var det inte så väl förspänt som nu med internet och en massa olika sidor för oss att läsa på och deltaga i, jag var rätt ensam med mina problem. Jo, internet fanns förstås men inte med den mängden info som finns nu. Jag letade och hittade ett namn jag kände igen. Men först försökte jag få hjälp av socialen för det kostade ju en del och det sket sig från första samtalet. De betalar minsann inte för några behandlingshem !! (Den inställningen har de fortfarande) Senare hittade soc-tanten ett eget behandlingshem som kommun drev. Strategiskt placerat mitt i centrum ca 100 m från Bolaget. Smart.

Från det att jag tog kontakt med behandlingshemmet till att jag verkligen åkte dit tog det nog 2 månader ? Varför, VARFÖR ???? måste vi alkisar skjuta på dagen då vi ska bli nyktra ???? Liten som Alfons : "Jag ska bara....."

När jag väl insåg att om jag ska ta mig hur ruset så måste jag fixa det själv, inte "nån" annan. När det hade gått så långt så hade jag inga som helst strategier på hur utan jag hade fullständigt kapitulerat och bad verkligen om hjälp. Och jag litade på att de skulle ta hand om mig om jag släppte taget och lämnade över allt i deras armar. Jag känner så väl igen när folk kapitulerar och lägger sitt öde i andras händer så jag blir gråtfärdig själv. Känslan när jag väl bestämmer mig går inte att beskriva !!! När jag första gången inför andra säger att jag är alkoholist är en sån otrolig känsla !! Omtumlande, lättande, lugnande, stärkande !
Under förra forumträffen hände det att vi fick vara med om det och jag är fortfarande tagen av det ögonblicket !!

Våga ta klivet över den tröskel som skammen bygger framför oss och erkänn för dig själv först och sen inför andra och känn, HÖR!!!, hur ryggsäcken dundrar i golvet och hur kroppen slappnar av nåt helt otroligt ! Tröttheten breder ut sig och vi sover kopiösa mängder när kroppen vilar efter tortyren vi utsatt den för. Vi börjar känna smak och lukt igen och lite småkrämpor som vi haft tidigare men som kroppen inte prioriterat för den har ju haft mer akuta ärenden att ta hand om. Vi börjar se småsaker, blommor, färger, hur andra människor ler mot oss.....

Jag kan fortfarande känna bitterhet över att jag inte fick kunnig hjälp när jag väl sökte hjälp första gången. 10 år längre nykterhet hade suttit fint och besparat både mig själv och min familj så mycket obehag. Och jag harmas över att det fortfarande är så uselt mottagande fast så många lider. Okunskapen är monumental.

Men idag är jag nykter och tänker gå och lägga mig nykter så jag mår bra i morgon när jag vaknar.

Strulan65
lör, 2019-12-07 - 13:09

Att vi alla jobbar för att det skall bli lättare att få hjälp kanske skulle hjälpa. Öppenhet och tillgänglighet är det som skulle behövas.
Jag hade ofantlig tur med en bra företagsläkare och min alkoholterapeut är fantastisk önskar att alla fick det bemötande.
Sen önskar jag att jag var modig nog att vara öppen med det, men är inte där ännu.
Tack för du delar dina tankar// kram Strulan

Adde
lör, 2019-12-07 - 13:16

finaste Strulan65 ! Nu var du på hugget :-))
Och JA !! Det är så viktigt vilket bemötande man får när man väl söker hjälp ! Det är inte många som inser vilken enorm styrka man måste uppbåda för att erkänna att man är beroende. Jag kommer så väl ihåg första gången !! Så liten och rädd har jag aldrig varit. Det finns guldkorn ute i sjukvården men de är sällsynta.
Hoppas du kommer på forumträffen så jag får ge dig en kram !!

Adde
ons, 2019-12-11 - 10:28

dagar slår dysterheten till med full kraft.
Regn, grått, modlöshet, ensamhet, svårt att ta beslut.....kort sagt en kanondag att supa ner sig på.

Men just idag tänker jag inte göra det utan bara stanna ett tag i självömkan, liksom frossa i det, innan jag måste återvända till livet.

Inte blir det bättre av att en artist jag följt genom hela livet går bort och lämnar ett gigantiskt tomrum efter sig fast jag aldrig kände henne personligen. I början av hennes karriär var jag ju aktiv, hyfsat "normal", alkoholist dvs jag kunde fortfarande dansa till musiken och njuta av det. Sen spårade det ur totalt för mig. Kommer inte ihåg om/hur jag reagerade när hon blev sjuk ??

Eftersom jag alltid hittade orsaker till att dricka så hade ju en sån här dag bara varit en av alla dagar när jag drack. Jag har använt alla ursäkter som går att läsa på forumet för att skylla på mitt krökande och i morgon hade jag haft en annan ursäkt. Min beroendesjukdom går aldrig över men för alkoholens del så kan jag hålla mig frisk genom att inte ta det första glaset. Men jag är också sockerberoende och det är ett jävla krigande mot den delen av beroendet. Tidigare har jag struntat i det men i och med att jag fick diagnosen diabetes 2 så har det blivit ett problem. Att amputera fötter och ben som en följd av diabetesen har ju bara en ev fördel : Dödsboet kanske kan pruta på kistkostnaden då det går åt mindre material då jag tar mindre plats ?

Att beroendet tar sig olika uttryck glöms ofta bort, tyvärr. Hos läkarna är det urusel kunskap, de skriver helst bara ut ett piller så fixar det sig...tror de. Att se helheten är inte deras paradgren.

Men nu återvänder jag till soffan och tänker absolut inte gå ut i skitvädret som är !
Och återvänder till fina minnen och tänkvärda texter med hjälp av : https://www.youtube.com/watch?v=ARvSDkcm0k8

Adde
ons, 2019-12-18 - 12:08

blir jag så otroligt förvånad, och skrämd, över hur listig, falsk och stark alkoholen är !!

Idag på morgonen hände saker i familjen med åtföljande ovisshet innan det kom fram en form av förklaring.
Jag berörs djupt och blir väldigt orolig, dels över det som händer men även ovissheten.

Och hur fungerar då min sjuka hjärna ????? Menva'fan... :-(((

I över 20 års tid var ju mitt bästa recept att få bort obehagligheter genom att dränka dem i alkohol ! Och nu signalerar reptilhjärnan genast att en sup skulle sitta fint :-(( Men jag vet ju så väl vad som händer om jag tar det första glaset men ändå ska det tjafsas i huvudet :-(

Nu blev jag mer förbannad än sugen men det är ju helt klart en risk med såna här idiotförslag från skallen ! Jag har ju haft förmånen att få vara nykter ett tag och gått igenom några livskriser där den "naturliga" vägen att lösa sånt har varit att supa till och då har jag ju på sätt och vis varit förberedd och fixat det utan sprit.

Men nu kom idén som en blixt från klar himmel :-((

Att ständigt, nåja...väldigt ofta iaf...påminna mig om vem jag är och varifrån jag kommer är hela tiden mitt bästa recept på att inte dricka igen !

Jag har en sjukdom som är kronisk, progressiv och dödlig men jag kan behandla den fullt ut genom att inte ta det första glaset !

Adde
tors, 2019-12-19 - 08:05

dags distans till vad som hände igår så minns jag min första vecka efter behandlingen då samma återfallstanke överrumplade mig.

Jag var ensam hemma eftersom x't var på sin Familjevecka och jag tänkte att jag skulle göra en god middag så som jag vill ha den utan pekpinnar. Jag lagade till allt, dukade fram och där, precis då, kom den jävligt osmarta idén att öppna en flaska vin till maten :-O

Jag stannade i princip mitt i steget, helt häpen, och funderade över vad som hände ! Jag slängde in maten i kylskåpet och satt mig i favoritfåtöljen med telefoner bredvid så jag kunde ringa aa-vänner om jag behövde det. Sen började jag att analysera vad som egentligen hände och det var ju rätt självklart : Uppväxt med god mat och vin ! Det är ju inte en tanke man får ur skallen bara sådär när den vanan kanske är över 30 år gammal.

Ungefär samma sak men beroende på en annan orsak hände ju igår. Så enkelt är det att ta ett återfall om jag inte funderar ett steg längre. Oavsett hur länge jag har varit nykter så har jag exakt samma avstånd till återfallet som en som är nynykter dvs en armlängd.

Det är en kunskap som är väl värd att hålla fräsch i minnet.

mulletant
tors, 2019-12-19 - 11:44

Tack Adde!
Lika vanligt och (på kort sikt) mindre förödande konsekvenser att döva oro med mat el godis. Men bara på kort sikt, det är också möjligt att äta ihjäl sig. Same, same... / mt

Strulan65
tors, 2019-12-19 - 16:04

Kloka Adde, jag hoppas att jag gör som du väljer fåtöljen och ringer en klok människa om jag behöver.
Vet redan att jag kommer brottas med lusten att fly in i en julwiskhy.

Övat i tanken hur jag skall göra om jag inte kan stå emot. Så som brandmän övar, övar jag min hjärna till att bli draktämjare.

Sitter på en parkeringsplats utanför ett köpcenter, jisses vad folk kan handla och springa runt.
Mitt nyktra jag tittar med förundran på denna jul, idag vet jag vad som är viktigt dvs håll dig nykter vad som än händer.
Lite pladder på din tråd// kram Strulan??❤️

Adde
tors, 2019-12-19 - 17:47

älskar ditt pladder Strulan <3
Ju äldre jag blir desto mer ogillar jag det f.annade köpvansinnet och dessa helhysteriska människor :-(
Och mitt hem är garanterat julfritt !!

Och du ska inte ta ut brottningsmatchen i förskott ! Det där med att ta en dag i taget du vet :-) Och du vet ju också att oroa sig för en dag i framtiden är som att betala ränta på ett lån man inte tagit !

Den enda gången jag planerar långt i förväg är när jag lägger upp mina resplaner ! Jag vill ju ha ut mesta möjliga av pengarna och jag känner att min gräns för långväga resmål gör att jag komprimerar turistandet. Solstol funkar i typ 2 dagar sen.....

Annars försöker jag att leva i nuet så gott det går. Det var en klok person som en gång sa till mig : Står du med en fot i gårdagen och den andra foten i morgondagen så pissar du på dagen idag. En aning vulgärt men såååå sant !

Kram !!

Adde
tors, 2019-12-19 - 18:04

känner mitt hjärta och hjärna att jag behöver den här ultimata låten som beskriver precis hur det var för mig !!!
En bra påminnare eller "reminder" som det visst heter på modernt språk :-))
"Jag duschar men samvetet sitter kvar....." Det är ju rent guld i de orden <3
https://www.youtube.com/watch?v=f5glhfWqlmg