Hej alla!
Jag är tillbaka. Jag har varit nykter i två dagar. Detta ska bli den tredje. I tisdags gick jag på mitt första AA-möte. Jag var så tveksam in i det sista. Men sen beslutade jag mig i sista stund för att åka. Vilken tur att jag gjorde det. Det var väl ca 12-15 personer där och alla såg helt normala ut. Man skulle aldrig kunna tro att någon utav dessa män/kvinnor haft problem med alkohol/narkotika. Jag blev så varmt välkomnad! Mötet kändes så bra att jag ser fram mot nästa tisdag och då vill jag kunna säga att jag firar en veckas nykterhet. Det har väl aldrig hänt i mitt vuxna liv... Innan jag åkte till mötet sa jag till familjen att jag skulle till kyrkan på meditation. Men efteråt kände jag att jag ska ju vara stolt, inte skämmas, för att jag varit där så jag berättade var jag varit dagen efter.
Igår var jag på onsdagsmässa i samma kyrka. Jag kände att jag behövde lite andlig spis.
Allt gott till er alla!

Hoppas du sover gott! Jag måste gå in och kolla på Bergets hemsida, såg det vackra trädet, ljusbäraren - den har jag på kort hemma - och tänker att ljuset brinner i den röda ljusstaken på altaret. Berget som det var när jag var där, stämningen och rytmen i dagen... Numera salig Syster Ingrid och hennes katt i boklådan. Jag hoppas du får mycket inre läkedom och kraft med dig. Kram, kram / mt

Femina

... hemma bäst!
Resan hem flöt på utmärkt. Skönt att åka direkt och slippa byta tåg. Sedan att sitta på tåget i lugn och ro är en liten retreat i sig.

Trots att jag gråtit mycket under helgen känner jag mig lättare och gladare idag. Härligt att ha en sån fin familj att komma hem till! Retreaten har gjort mig gott! Har druckit lite vin till middagen men det är redan slut. Bra är väl det för jag ska skjutsa sonen till praktiken tidigt imorgon bitti. Känner mig påfylld av tillit och hopp! ?

Femina

Advent betyder "ankomst" för er som råkat missa det. När min son var liten frågade jag honom en gång vems ankomst vi väntade på? Jag fick det självklara svaret: Jultomten!

Hur underbart är inte barnens spontana logik? Jag brukar fortfarande roa mig med att påminna honom om detta i adventstid.

Veckan har gått sin gilla gång. Bröderna Bus har fyllt ett år och det firades med fisk, räkor och några nya leksaker. Underbara katter! Bara kärlek och glädje...

I torsdags hade jag min kurs igen. Varje gång delar någon sin "life story".

Jag har definitivt slutat med AA. Orkar knappt logga in på Facebook längre. Jag har druckit vissa dagar, andra inte. Jag är motiverad av att skjutsa sonen tidigt till praktiken, hämta dottern när hon arbetar sent. Ok, det blir kanske lite för mycket till helgen men inte på tok för mycket. Jag har umgåtts med maken och hållit mig långt ifrån mobilen och sms-funktionen. Känns rätt ok.

Jag njuter utav alla ljus som nu lyser upp vårt hem och alla ljus jag ser runt omkring mig, hos grannar och överallt i vårt samhälle. Vi kan vila i mörkret men med fokus på ljuset. ?

Femina

Kära #mulletant
Jag tackar och hälsar så mycket tillbaka till dig! Jag ber att få önska dig sinnesro och glädje i denna mörka tid. ?

Femina

Senaste veckan har jag skjutsat sonen varje morgon och hämtat dottern vissa dagar. Varit på en anställningsintervju. Gått min kurs. Nästa gång är det min tur att berätta min "life story".

Vi har bakat pepparkakor i helgen och idag har jag varit i kyrkan på gospelkonsert.

Allt det där låter ju rätt bra, eller hur? Men jag bråttas dagligen med ångesten, tankarna om A, framtiden, det förgångna, rädslor, ensamhet osv. Jag ber Gud om hjälp. ?

Jag har saknat dig här. Så fint att du kör dina barn, jag förstår att det uppskattas på fleras sätt. Ont gör det att läsa om allt du har att kämpa med. Jag hoppas Livsstegen ger dig klarheter och ro. Frid och sinnesro. Det är så bra att du fortsätter göra bra saker fast du har att kämpa med. Varm hälsning / mt

Femina

Tredje advent redan. Jag hänger inte riktigt med i svängarna...

Vi har firat dottern som fyllt 20 år. När hände detta? Hon var ju liten nyss...?

Det blev inget mer med jobbet efter intervjun förra veckan. Det kanske var lika bra.

Jag har haft en lite tuff vecka med mycket ångest. Delade ju min "life story" i torsdags. Mycket känslor och minnen som kom upp. Prästen i gruppen erbjöd mig efteråt att jag ska komma och samtala med henne privat framöver. Det gör jag gärna. Jag behöver hjälp. Jag har ångest dagligen nu, från och till. Även om jag är nykter vissa dagar.

Skjutsar och hämtar båda barnen. Det är mitt "antabus".

I fredags blev det dock för mycket vin. Tappade omdömet och gjorde det jag lovat mig själv att låta bli - skicka sms.

Idag följde både dottern och min mamma med på en fin Lucia-konsert i kyrkan. Nog för att det är mysigt men Gud vad jag längtar efter dagsljus och sol! Jag orkar inte med dessa mörka, grå dagar med regn.

När jag mår som sämst försöker jag ta myrsteg framåt. Kram på er! ?

Fint att höra av dig men jobbigt att du har ångest. Så bra att du håller fast vid att antabus-köra barnen! Om du är i den kyrka jag brukar besöka och erbjuden samtal av de prästerna vill jag verkligen gratulera? Annars också, det låter bra att få en samtalskontakt med ’rötter’ i Livsstegen! Önskar och hoppas att du har skapligt bra dagar, helst ångestfria men åtminstone uthärdliga! / mt

Femina

desto mer får du gjort. Jag har just läst denna pärla utav Tommy Hellsten.

Uppe med tuppen och skjutsat dottern. Sonen har blivit sjuk men honom har jag ju skjutsat varje morgon kl 06 senaste månaden. Det betyder mycket för mig.

Jag kan avslöja att jag går kursen i Sundbybergs kyrka. Jag tror inte den informationen röjer min anonymitet. ?

Frissan

Den boken är nåt av det bästa jag läst. På vissa sätt förändrade den mitt liv!
Kram

Även om det inte går exakt som du vill är du på banan. Helt klart. Och det är helt och hållet din egen förtjänst. ?

Kram

Femina

Hade jag vetat att Tommy Hellsten var en sådan fantastisk person hade jag naturligtvis läst hans böcker för länge sedan!

Jag har skjutsat och hämtat båda barnen så gott jag kunnat. Haft ganska fullt upp vilket då är bra motivation för att vara nykter. Det är som att jag blir glad av det, trots att jag "måste" vara nykter och hämta sent på kvällen eller skjutsa tidigt på morgonen.

Idag träffade jag prästen som är en utav kursledarna på "Livsstegen". Jag är oerhört tacksam över hennes erbjudande att träffa mig privat. Hon säger att hon känner igen sina egna inre sår och har hittat en utväg. Det är ju precis som AA. Att man känner igen sig, samhörighet, och att man vill ge vidare sin egen kunskap.

Jag har fått i läxa att skriva brev till mina föräldrar. Två brev som förstås enbart kommer att läsas upp inför henne. Min pappa är ju död sedan länge. Min mamma... Vad ska jag säga....
Du kan inte förklara ekvationer för någon som inte kan plus och minus...!
Breven är enbart för min egen skull och för att läsas upp inför henne, prästen. "Delande är helande".

Sedan ska jag skriva brev som "mamma" till mitt eget mindre barn. Både som mamma till mig som 7-åring och som "mamma" till mig som 12-åring. Åldrarna är mina egna beslut. Avgörande i livet.

Jag vet inte var denna resa ska sluta. Men jag vet att den börjar nu. Min präst inger förtroende och hon har själv haft samma sår i sitt inre. Hon säger att det finns hopp. En förlösning. Jag väljer att lita på henne. Att ta emot all visdom och kunskap hon är villig att dela med sig av. Jag är tacksam. ?

Femina

Senaste dagarna har vi fått veta att min svärfar har cancer i bukspottskörteln som inte går att operera. Han är 77 år.

Förutom den uppenbara reaktionen på detta så uppstår ytterligare följdverkningar i min familj. Jag orkar inte utveckla detta just nu. Det är för mycket. Jag ber till Gud för jag vet ingen annan som orkar lyssna. ?

Frissan

Så tungt besked? Ledsen för din skull. Jag ber också till Gud, har alltid haft en stark tro och har många gånger upplevt mig vara buren och fått vägledning. Ber en bön för dig ikväll! Stor kram❤️❤️❤️

- tungt besked, tung väg framför.
Tack för ditt ’svar’ om kyrkan, jag brukar gå i Katarina kyrka alltid när jag har möjlighet. Jag gläds i hjärtat åt att du hittat prästen att tala med och som ’känner igen’. Jag hoppas innerligt att du (äntligen) hittat rätt. Du har sannerligen sökt och gjort ditt bästa... nästan mer.
Jag kan förstå din glädje över att du kan ge dina barn omsorg genom att skjutsa dem. Det måste betyda mycket för dem, både att få ha det bekvämt men kanske långt mer att de känner din vilja och omsorg visad i handling. Och för dig att känna deras glädje. Tacksamhet.
Gud lyssnar och ’bor där hann blir insläppt - för han är redan där’ skriver Martin Lönnebo. Vi ’lyssnar’ också och läser... och följer dig gärna! Allt det bästa, kram / mt

Femina

Tack #Frissan och #mulletant för att ni orkar läsa och för att ni kommenterar i min tråd. Då känner jag mig mindre ensam. ?

Femina

Ikväll följde dottern med mig på en julkonsert med gospel. Jättefint. Det lustiga var att jag mötte tre fina personer från AA ikväll i centrum och kyrkan. Tre. På kort tid. Oberoende av varandra. Är det någon som försöker säga mig något? Den ena var kvinnan jag hade tänkt fråga om hon kunde bli min nya sponsor men jag hann aldrig eftersom jag började dricka istället. Hon sa att hon hade tänkt på mig. Jag fick hennes telefonnummer. Hon sa att hon visst kunde bli min sponsor ifall jag väljer att komma tillbaka till AA. Det kändes ju fint.

Även om jag nu varit nykter många dagar så har jag tyvärr tappat kontrollen flera gånger när jag tillåter mig att dricka. Min dotter påpekade att det verkar som om jag "tar igen" för de nyktra dagarna när jag får chansen. Och jag tappar ofta minnet dagen efter vad jag sagt/gjort under gårdagen. Och tappar omdöme och begrepp om tiden. Det är oroväckande... Framför allt när jag skickat sms. Även om jag inte skriver nåt dumt så ska jag inte skriva alls under påverkan. Dessutom tror jag ibland att jag inte somnat så sent och sen ser jag att jag skickat ett sms flera timmar senare. Vad har jag gjort alla dessa timmar? Hur mycket har jag druckit? Jag har ingen aning! Skrämmande... Just då, när jag vaknar och inser det, så känner jag mig maktlös och ledsen. Är beredd att bli helnykter. Den känslan försvinner ett par timmar senare. Då tänker jag att jag bara måste ha bättre kontroll framöver... Dricka mindre osv. Så upprepar sig mönstret igen och igen för jag har liksom fortfarande tankar på att inte ge upp A helt ännu.

Imorgon ska jag skjutsa dottern igen. Det är bra. ?

Frissan

..även om det kan kännas så? Vet ej om du bor i Stockholm, men har du besökt St Clara kyrka nån gång? Om inte så kan jag rekommendera att göra det. De har bön och lovsång varje eftermiddag. Sån befriande och helande gemenskap. Och vill också tipsa om Sebastian Staksets bok ”Bara ljuset kan besegra mörkret” Gav mig så mycket hopp och många nya tankar.
Kram i julekvällen❤️?

ensam. Visst är det fantastiskt att du träffade ’Tre vise...’ när du var på konsert - och en möjlig sponsor om du vill välja den vägen. Så fint att du har en så öppen dialog med dina barn!
Jag måste skriva om Tommy Hellsten - jag läste ’Flodhästen...’ tidigt när jag förstod att jag var medberoende. Även andra av hans böcker. Så köpte jag ’Ju mindre du gör...’ och först sa den mig ingenting men några år senare var det som om jag, min inre utveckling, kommit ifatt den. Samma process, ännu starkare, hade jag med ’Barn av livet’ - har du läst den?
Visst är det fantastisk att man kan få en så speciell sorts vänskap här... Jag önskar dig en fin dag! Jag ska julpynta lite, har fixat med de klappar som ska vara, besökt de som ska besökas och nu känns det som om jag kan börja ta emot julfrid för mig och min numera nyktra mullegubbe. Kram till dig❤️ / mt