av Berra

Ångesten tar mitt liv...

Mrx
mån, 2019-12-16 - 17:18

Jag hittade din tråd när jag var ny här på forumet och har sedan dess följt dig. När jag läste vad du skrev fick jag en aha upplevelse. Trodde jag var ensam om att tänka och fungera som jag gör men har förstått jag inte är det. Du skriver ned saker som jag ofta oxå funderar och reflektera över. Ska jag vara ärlig läser jag inte varje vecka nuförtiden. Jag är nämligen inte lika aktiv på forumet längre.
/Mrx

Berra
mån, 2019-12-16 - 23:35

Javisst är det en måndag idag, det märks precis överallt.

Ute är vädret surt och elakt, mörkt och hårda regndroppar som poppar på biltaket, vägarna fulla av vattenfyllda spår och pölar som ger kaskader av sprut helt oförberett.
Billyktorna reflekteras starkt på vägarna och rutorna blir lätt immiga, de stackarna som står vid busshållsplatserna ser inte ut att mysa precis i detta väderläge.

Och mitt läge då, lika sur och grinig, och egentligen utan anledning, precis som måndag brukar vara.
Gnisslar tänder och får stresshuvudvärk, blir otålig och omedgörlig, kort stubin och en fru som håller en lågmäld tillvaro.
Jag lagar maten och lyckas bränna den bara jag ska skära upp en röd paprika, tappar små bitar av rå lök på köksgolvet som jag envist halkar runt i och fastnar under strumporna, skvätter ut sås på spisen så att det bränner fast....
Och jag tänker varför Gud, är du så j-vla elak mot mig just idag, kan det vara en måndag?

Ja det är det, men egentligen ingen ursäkt, mina måndag blir ganska så ofta så här.
Vet inte om det ligger djupt rotat inom mig, men det verkar som om jag ska alltid hata dessa j_vla måndagar.
Har full förståelse till låttiteln I hate mondays, jag sällar mig in i ledet, men tänker inte begå någon skolskjutning för det.
Så ikväll gick jag och lade mig tidigt, för det bästa med måndagar är, att det är som längst tid kvar till nästa måndag.
Så det är lika bra att göra den så kort som möjligt, sov bort den bara....

Meeeen, så kom jag på en sak, jag har ju inte skrivit i forumet igår kväll, kan ju inte frångå sina principer.
Så det får bli en måndagskrönika istället, ja och ni ser ju hur bra det går, höhö!

Först och främst, tack för alla svar (och påminnelse Adde) och alla små söta röda hjärtan, blev riktigt glad.
Ibland funderar jag på om jag skriver för döva(!) ögon, och den blir en egen profetia som kanske bara blir löjlig i långa loppet.
Alla kan ju inte vara intresserade av vad som händer i en veckovis dagboksanteckning av en person som hållit sig nykter under en väldigt lång tid, allt blir lite same same...
Men någonstans mellan alla rader tror jag ändå att man kan urskilja några anledningar till varför jag valde att dricka, tidigare.
Så svaren finns nog där, men höljda i en dimridå.

Hursomhelst ni undrar nog varför det inte blev något på Söndagen, eller?
Enkelt svar, jag somnade, var alldeles utmattat helt enkelt, men hade tänkt att skriva...
Helgen följer en ganska så ny tradition vi har haft de senaste 5-7 åren i familjen.
Vi åker till Smålands gula-kassarnas heliga byhåla, det stället man kan se lite från på kanal 5.
Egentligen inte så mycket för att handla så där jättebilligt, utan att det har blivit en grej vi gör inom familjen.
Vi tar med oss våra barn som nu har blivit vuxna, sätter oss i bilen och åker tidigt dessa långa mil i bilen.
Vi har förberett frukost med kaffe och bredda smaskiga smörgåsar som inte tar speciellt många mil innan vi öppnar.
Godis, choklad och frukt blandas i omgångar innan vi når målet på tidiga eftermiddagen.
Jo vi hardcore shoppar ett par timmar, tar en fikapaus för att sedan köra ett par timmar till.
Till en början bodde vi på camping sedan vandrarhem och nu har vi blivit lata och tar hotellet som ligger på gångavstånd från entrén.
Kör kundvagnen ända ner i garaget och tömmer den i bakluckan, för att fräscha till oss och sedan gå och äta en god middag på stekhuset som ligger rakt över gatan, vi snålar inte utan kör hela registret från fördrink till efterrätt och kaffe.
Det här är våran helg, vår familjehelg som inte ens svärsonen får ( läs ”vill”) följa med på, men vi hade ändå en ny familjemedlem med oss.

Barnbarnet, som satte oss lite på pottkanten, herrejösses så mycket plats den lilla skruttan tar..
Bilbarnstol, barnvagn, skötväska, bärsele, vällingflaskor, blöjpaket ombyte och så vidare.
Har totalt glömt bort hur mycket grejer ett litet barn drar med sig.
Hur ska vi få plats med alla kassarna?
På med takboxen, men fästena passade inte på nya bilen, böjde och bände, vad hände?, de gick sönder.
Äh va’f_n det fick bli kattstrypare som min svärson säger, buntband.
Men dagen efter fick jag lite hybris, tänk om skiten släpper och alla kassarna som flyger runt på E4:an?
Så fick tag på några mycket smidigare samma dag, tur nog.
Nästa hållhake blev, kommer jag överhuvudtaget in i hotellgaraget, hög bil OCH takbox.
Det visade sig att jag hade hela 10 cm tillgodo, puh, inga repor i boxen...

Vi återgick till hotellrummet och provade lite kläder och vi killar lekte lite med elektronikprylarna som vi inhandlat.
Sov gott, men morgonen efter kom lite abrupt, morfar släppte en morgonfis så pass högt att han väckte barnbarnet,
Och när hon vaknar, ja då vaknar alla i dess sällskap, men det gav oss gott om tid vid frukosten.
En sista rajd i butiken innan vi for hem, bytte fel storlekar och plagg som inte godkändes av skönhetsrådet ( läs frun).
Köper i stort sett samma grejer år från år, slitvaror såsom strumpor och kallingar, ficklampor, hörlurar och verktyg.
I fjol så visade jag upp en ny jaktkniv för svärsonen, han tittade trött på mig och svarade, du köpte en likadan förra året.
Så vanemänniska är man, det enda man kan konstatera är att min smak inte har förändrats, bara minnet.
Jo jag hittade den första i verktygslådan på landet.

Men när man kommer till alkoholen då, tja det var inte mycket att prata om.
Restaurangen hade bara en enda ölsort som var alkoholfri, men säkerligen tjugo andra som inte var det, dåligt sortiment alltså.
Men ska ha en eloge för att en tredjedel av fördrinkarna var det.

Det var min familjehelg där vi skämmer bort varandra med både shopping, mat och mest viktigast, intensivt umgänge.
Man kommer varandra nära när man tvingas sitta bredvid varandra i många timmar, man hinner tala ut om många saker.
Ja det kostar en liten slant, men kommer inte i närheten av vad min alkoholkonsumtion skulle ha kostat.
Om man ställer det i jämförelse så är det goda pengar, jag investerar i familjen istället för bakfylleångest.

Men hundra mil bakom ratten tröttar ut föraren som var den enda som turligt nog inte kunde ta en tuppis.
Men som slog mot kvällströttheten istället...

Snart tisdag, bara minuter kvar...

Berra

Adde
tis, 2019-12-17 - 11:15

är så glad att jag själv bestämmer vart jag ska åka :-)) Och jag har aldrig någonsin ens funderat på det resmålet !!!

Berra
mån, 2019-12-23 - 00:52

”Klockan är tolv, och allt är lugnt”

Tänker på brandvakterna man hade förr i städerna, som gick runt med en handklocka och varje heltimme slog han tre slag och ropade högt vad klockan var och att allt var lugnt, ingen brand inom synhåll.

Det är fjärde advent och allt är lugnt...skulle jag kunna ropa högt.

Nu ja...
Lugnet mellan stormarna egentligen.
Idag påbörjade jag julstädningen direkt urstigen sängen, visste att det skulle ta tid så där stod jag i bara kallingarna och körde badrummen, gnuggade och polerade så allt blänkte, därefter lossade jag duschmunstycket och spolade av allting.
Ner i golvbrunnen åkte de morrande dammråttorna bakom toaletten och under badkaret.
Kvar låg dropparna som pärlor på porslin och emalj, man kunde spegla sig i kranen och handfatsproppen.
Imman började så sakteliga släppa ifrån badrumsspeglarna och snart kunde man skönja en skäggig snubbe med rufsigt hår och en svettig panna i dem, japp bara att ta nästa badrum medans ångan var uppe.
Ett par dö’a sladdriga råttor kunde jag plocka ur golvbrunnen och handfatsavloppet, en grå massa av hoptovade hår och tvålrester.
Inga av hårstråna kunde vara mina, de blir aldrig så långa, även om konkurrensen kommer så sakteliga ifrån öron och näsa.
Håller upp dessa stinkande geggiga slamsor inför frugan och frågar om hon vill ha tillbaka dem, men icke..
Kan inte låta bli, måste retas med henne lite, varje gång.
Frukosten smakar gott, men det luktar lite mysko ifrån händerna!
Nu min andra städsektion, golvkosmetolog, dammsuga och därefter med våttorkning, skaka mattor, dammsuga soffan ifrån hundhår .
Det tar i vanliga fall två timmar, men nu nalkas det jul och vi tar det på lite större allvar, så tre och en halvtimme senare är vi färdiga.
Svetten på ryggen har nu skapat en svettband ända ner till ändan, kallingarna har en Y-front på baksidan.
När golven ligger blanka och väntar på att torka så är det dags att ta hand om kroppen, in i duschen.
Klär på mig och skjortan stretar envist, jag eftersvettas fortfarande.
Jo det är ett jäkla tempo när vi väl kör igång, jag spar inte på krafterna och kör hela linan ut, är helt slut.
Jag och frugan sätter oss i soffan med varsitt stort glas isvatten och pustar ut.
NU...kommer den där härliga känslan, fy sjutton vilken upplevelse det är att sitta i ett tipptopp rengjort hus.
Det luktar fräscht och allting ligger i ordning, inga fotspår av fötter på ett grådammigt golv längre, inga sockriga fläckar av läsk eller för all del rödvinsfläckar (men det var ett tag sedan vi hade några), inga hundtassar vid ytterdörrarna.
Renbäddat i sängarna, rena handdukar och badlakan, tvättkorgarna tomma och torkställningen full av fuktiga kläder väldoftande av sköljmedel, köket skinande rent och blankt, inga smulor på golvet, diskmaskinen urplockad.
Det finns inte en grej att sätta fingret på längre, t.om nya hushållsrullar och toarullar.
Vi har provat att leja ett RUT-jobb förut, det kändes fräscht det också, men inte samma sak som när man har gjort det själv.
Vi städar alltid lite mer noggrant inför julen, men långt ifrån som våra föräldrar gjorde, torkade ur linneskåpen osv, nä’ru.
Och när man städar hårt, så städar man bort lite av sitt dåliga samvete också, det var väldigt vanligt för mig när jag tidigare var bakis och hade bakfylleångest, jag städade bort lite av ångesten, eller putsade av den mera kanske.
För att få bort den helt, det gick aldrig, lika uppskattad som en restskatt, man får betala för något man har haft för mycket av tidigare.

En halvtimmes gottande av att det kändes fräscht, sedan bar det iväg till matbutiken, dags att julhandla med alla andra i sista minuten, skinka, rödbetssallad osv.
Skuffen fylld av julmat på väg hem igen kunde jag inte låta bli att låta även bilen få en yttre putsning, det blev en biltvätt.
Det är löjligt, men det känns alltid som om bilen går lite mjukare och bättre när den är nytvättad, psykologisk grej.

Vi låg lite tajt i tidsschemat och upptäckte att skinkan måste in i ugnen redan i kväll, det blev en nödlösning med kvällsmaten, pizza.
Konstigt, hela kylen knökfull med mat men vi väljer ändå att köpa middagen, inget får röras innan julafton.
Köttermometern pep för en timme sedan, och jag tog hand om skinkspadet som svärsonen ska ha till brunkolen på julaftonen.

Julen är så fylld av traditioner, jag både hatar och älskar den på samma gång, vill egentligen inte vara slav under den.
Vill ha den kvar och samtidigt förändra den, skapa nya traditioner.
Tomten har fått en renässans i år efter att varit borta ett tag, vi har en bäbis att föra bakom ljuset tills hon upptäcker att tomten bara var en stor fejk, men att klapparna består, det kommer att ta några år, så länge får vi njuta av det, tindrande ögon.

Någonting som känns skönt, vi har inte behövt trängas på Systembolaget i år, det blir en vit jul, inte ute men i sinnet.
Vi har barn att ta hänsyn till, och julen är deras tid, det anstår inte oss vuxna att förstöra den med en massa fylla.

Imorgon en sista dags jobb innan julen, en till på fredag och en tvådagars vecka kan man stå ut med.
Har blivit ålagd en relativt svårt och tungt jobb under morgondagen, vi är bara två som jobbar då, och chefen tyckte väl att det var bra att han håller sig på ett långt avstånd just då, så han slipper ta ansvar om det inte löper riskfritt.
I och för sig är det väl bra om vi har fritt spelrum så vi inte blir störda hela tiden, men tänker inte ställa upp och jobba i julhelgen för att han har planerat det så dretig, även jag har en julefrid att ta hand om, min alldeles egna.

Så om vi inte hörs innan....

Från oss alla till er alla, en riktigt God Jul.
Ta det lugnt och låt inte stressen förta glädjen med julen, låt förnuftet ta täten och låt alkoholen stå kvar i skåpen, det blir bäst så!

”Klockan har slagit ett, och allt är lugnt”

Berra

Frissan
mån, 2019-12-23 - 01:05

Nån mer som är vaken alltså?
Skönt med allt du hunnit fixa! Så underbart med renstädat hus och kylen full med julmat. Själv har jag spenderat eftermiddagen på ett stort varuhus i Falkenbergstrakten..? man kan tro att det skulle va trångt med folk men nejdå, vi har rutin på det där och vet sen länge att det är i princip folktomt där dagarna innan jul. Så nu är man lite fattigare men klapparna är inköpta till sina små avkommor. Nykter för tolfte dagen i rad. Mannen vill dock inte hänga på tåget så han var snuddande nära att ta vin och öl i restaurangen. Han frågade mig... jag sa nej utan problem och han avstod också, trots att det varit tradition de senaste åren vi varit där. Gärna ett eller två glas... så jag har flera gånger gått omkring lullig och dimmig och det har såklart slutat med tjafs om småsaker.. som det gärna gör när båda är onyktra.. men inte idag!! Så gött!
Önskar dig en god ? jul

Berra
tors, 2019-12-26 - 23:27

..och det ringer fortfarande i mina öron.
För två timmar sedan var det fullt ös i vårat hem, delar av tjocka släkten trängdes i vårat kök, det är alltid högljutt när alla försöker överrösta varandra, vi var ”bara” 14 personer men det kändes som en hel skolklass höga på socker.
Dammet har lagt sig och vi har hunnit plocka undan en hel del, men diskhon är full och väntar snällt på sin tur i maskinen.
Man ligger ständigt en maskin efter hela tiden känns det som, alltid fullt i hon.

Jag både älskar och hatar julen på samma gång.
Älskar att umgås med de mina, men inte all hysteriskt plockande och jagande som det innebär.
Vi umgås alltid på båda sidor av släkten, både frugans och min, julafton ena gången, och annandagen den andra.
Juldagen är ett andningshål mellan stormarna, då vi återhämtar oss lite, sen på’t igen.
Dottern med barnbarn har bott hos oss konstant sedan i måndags, så det har varit full fart hela tiden med barnskrik och hundar.
Tiken löper och hanen får kåtslag och är knappt mottaglig för en åthutning, så där får man jaga honom hela tiden.
Han är helt förändrad varje gång han känner lukten av henne, han äter knappt heller.
Hon biter sönder sina blöjor och vi har fläckar tamigf_n överallt.
Har jag sagt det att jag är en kattmänniska?

På julafton fick vi dela upp oss eftersom delar av släkten (hennes alltså) är allergiska (läs simulanter).
Så vi firade hemma under dagen själva, och åkte på kvällen till svägerska med familj utan jyckar.
Eftersom de flesta vuxna ville ta något med alkohol under dagen och vi har en bil som har fler än fem säten så ploppade vi in alla i vår bil, men hallå!, alla klapparna då?
Hakade på släpet och sjukt nog så fyllde vi det helt med klappar, ja det är ett överdåd minsann.
Men säkringen gick i skallen på mig när jag skulle koppla på det, hade det utlånat senaste gången och han som lånade det verkade glömt att lossa på elkablaget och säkerhetsvajern när han åkte iväg, för båda var trasiga.
Och farbror blå stoppar en direkt om man kör med nedsläckt släp, så det blev till att börja mecka släp i finkläder, regn och en pannlampa, behöver jag säga att jag var högst irriterad när alla andra tjatade på hur det gick hela tiden.
Finbyxorna hade stora lerfläckar på knäna resten av kvällen, och varje gång var jag förbannad när jag såg dem.
Högst tveksam om jag ska låna ut släpet framledes, trodde inte att det skulle gå att ha sönder på så många sätt,
Men man skall aldrig sluta förvånas över att det sista klantarslet är ännu inte född.
Nåja nog om det.

Annars så blir det alltid lite friktion med frugan när det skall dukas fram med maten.
Hon är alltid irriterad över att jag inte hjälper till tillräckligt mycket, men kan heller inte lita på att jag gör det tillräckligt bra heller.
Så hon skall sköta sitt och samtidigt kontrollera att jag gör rätt, och blir irriterad när hon får frågor som hon ännu inte har ett tillräckligt bra svar på, ska potatiskastrullen stå längst fram på spisen, med locket på eller med hushållspapper inuti?
Nej det ska inte vara vare sig matskedar eller kaffeskedar i rörorna, utan dessertskedar, och inte de vanliga utan de som ligger i finservisskåpet....
Hur ska en man överhuvudtaget kunna vet något sådant?
Jag menar att så var det inte förra gången, så det är inte konstant, inte en rutin, en regel utan alltid ett undantag på något sätt.
Nu tycker ni säkert att jag är larvig, men i mitt hushåll vet man aldrig var sakerna är längre.
Kaffet till exempel, kan ligga i en helt ny burk i ett helt annat skåp än det gjorde förra gången, och har det legat så i två veckor så har det observera ”alltid” gjort det.

Okey jag hade ett annat utbrott under juldagen, dottern hade gjort en jättefin fotokalender med barnbarnet på.
Frugan tjatade om att hon behövde en spik, en liten spik, hade hittat hammaren men ingen spik.
Så hon bad mig hämta i garaget, och jag visste var lådan låg på ett ungefär.
Men det låg en massa bröte i vägen fram till hyllan längst in i garaget, krukor och grejer som vi tagit in för vintern osv.
Så jag gav henne ett lite kraftigare häftstift i stället, men det dög ju inte för det var ju grönt!
Nej, det ska var en spik, en liten spik!
Jag sträckte mig så långt kan kunde men nådde inte riktigt lådan, tappade balansen snuddade vid plastlådan med småspik i som ramlade ner i golvet och sprack med ett par tusen småspikar i som nu låg utspridda över en kvadratmeter med trädgårdsprylar och dessutom så trampade jag sönder ett antal lerkrukor för att ta emot mig ifrån själva fallet.
Nu kom det en hel del högt utskrikna ord med inriktning på könsdelar från garaget.
Nu förstod hon att jag verkligen inte hade varit lat utan verkligen hade försökt att nå den där lilla j-vla spikj-veln.
Så hon smög tyst ut i garaget för att hjälpa till och städa, men jag skrek att det där kommer att ta tid att ordna upp, utan får ligga till nästa garagestädning som brukar bli runt mellandagarna varje år, men inte detta året då det redan är uppbokat.

Så som ni ser så tär julstöket en hel del på mitt tålamod, allt är inte bara glöd och glam.
Jo jag är evinnerligt trött på julen, ofta till och med innan den ens har hunnit börja.
Annandagen som det är idag är oftast den dagen då jag ser med ljusning på allt stökande, ska bara se till att alla andra jobbiga traditioner runt nyårsfirande också har gått förbi så återgår allt till det vanliga igen.

Imorgon är det en kort liten enda arbetsdag kvar för den här veckan, och vet ni...
Som jag skrev förra gången hade jag lite ångest inför måndagen, ett svårt och tungt arbete låg framför mig.
Det blev uppskjutet till imorgon, och det som det normalt behövs tre man till får jag nu ordna med helt själv.
Men vet ni?, trots allt skit det innebär med ett helvetiskt slit så räds jag inte morgondagen.
Jag vet att jag kommer att fixa det, några klämda fingrar och svordomar senare, och dessutom ganska skönt att komma ifrån julstöket.

Någonstans inuti mig finns det en ensamvarg som behöver lite egentid med sig själv.
För ibland blir det lite för intensivt med allt umgänge alldeles inpå mig, och jag behöver både yta och luft för att må riktigt bra.
Ensam är stark, ja ibland så.

Lite granna som med alkoholen, ett högst personligt val som väldigt få utifrån kan påverka.
Övertygelsen måste komma inifrån, och beslutet tar man oftast helt ensam, även om den påverkar alla i ens närhet.
En persons beslut som påverkar många andra, man måste vara stark men man behöver också stöttning ifrån andra.
Det är därför forumet funkar så bra, ni vet inte vad jag heter egentligen men vet ändå vem jag är.

Och ett läglig hälsning kan vara dubbelbottnad just nu...
God fortsättning säger man just nu i dessa tider....
God fortsättning på er nykterhet är ännu mer viktig...
Finns fortfarande inga bra anledningar till att välja att dricka alkoholen, vare sig jular eller nyår.
Även om ens tålamod sätts ideligen inför nya prövningar..

Berra

Strulan65
fre, 2019-12-27 - 10:59

Så sant att beslutet måste komma ifrån mig själv, har tagit mig många försök att förstå det. Går aldrig att bli nykter för någon annan skull eller att lägga över ansvaret på någon annan.
Härlig inblick i ditt julfirande// kram Strulan??❤️?

Femina
fre, 2019-12-27 - 11:06

Tack för fin läsning!
Önskar dig god fortsättning. ?

Fibblan
fre, 2019-12-27 - 11:59

Tack för du delar med Berra i stort som smått?! Hög igenkänning på julstöket?! Det ÄR tålamodsprövande och samtidigt förstås härligt att samla alla kring firandet❤️!
För egen del har det varit svårt att inte ta det där "lugnande" glaset vin, illusion och feltänk, jag vet..men precis som du säger så kan bara beslutet, om det ska hålla, komma inifrån. Håller med dig Strulan om att det krävs många försök och kämpande längs vägen. Och med dem tack och lov också fördjupade insikter. Det är som att jag är en lök?! Jag tror mig ha förstått, att jag har den rätta viljan och motivationen, "tänker rätt", och så kastar jag mig ut i nykterhetens förlovade land, för att inse att det var ett lager till av saker som behöver falla på plats. Och så ännu ett, och ännu ett. Varje gång tror jag, att denna gången håller det! För att besviket konstatera att jag misslyckats igen. Men även det, har sina lager av förståelse och självmedkänsla. Jag skalar min lök och hittar ständigt nya insikter. De måste liksom "klicka ner" I EN SJÄLV, PÅ RIKTIGT! Inte bara på ett tankemässiga, mentalt plan, utan in i själva hjärtat och ens innersta. Så är det iaf för mig. Och nu är jag nykter igen, och har bestämt mig än en gång för att göra allt i min makt för att förbli så??❤️!
Tack igen Berra, för att du är kvar på forumet och bidrar med din klokskap, till mig som famlar runt. Det är till stor hjälp att du och ni andra finns här och delar med er❤️!
Tack för att ni finns!
Kram!
/Fibblan ?.

Stormenlilla
fre, 2019-12-27 - 15:05

Jag har läst delar pga väldigt lång tråd men du är en sån otrolig inspirationskälla. Du är så noga med att sätta fingret på precis rätt saker. Suttit och nickat och fått aha-upplevelser för att det är så rätt. Det här måste vs vilja är en sak som är skrämmande när man känner att man måste men viljan inte hunnit ikapp riktigt, även om den finns där i en svagare form. Idag har jag vacklat för att sen känna mig starkare än någonsin i att vilja välja det helnyktra framför något annat. Mycket förstärktes via dina senaste visa inlägg. Jag har t.o.m. tagit printscreens för att kunna läsa och påminna sig själv när man känner sig svag. Ett sånt tillfälle kommer att komma imorgon och då känns det bra att ha läst det här.

Du är så viktig och vi är många som behöver dina tankar.

Stor kram

Berra
mån, 2019-12-30 - 00:23

År tjugohundratjugo knackar på dörren, kanske jag inte hinner skriva något mer innan nyår.
Dagarna rinner iväg och jag är alldeles dagvill, ledig i morgon och det känns bra med tanke på hur fredagen då jag jobbade fortlöpte.
Blev några timmars övertid men ville bli klar så jag slapp åka in i morgon.
Mitt helvetesjobb gick till en början bra, tjorvade till sig på förmiddagen men lyckades rädda situationen fram till lunch.
Fick tillverka en massa specialverktyg för ändamålet, det blev en behaglig lunch på byn då vårat lunchhak hade stängt under jul och nyår.
Eftermiddagen rann på tills det bara var någon timme kvar av dagen, totalhaveri bigtime, fick ringa jouren i England som också hade julledigt, de kunde inte hjälpa mig, slet som ett djur och micklade med programvaran långt över min behörighet.
Vinkade av alla andra som fick hem inför nyåret och önskade gott nytt, satt ensam kvar och svettpärlorna samlades i pannan.
Tio minuter innan jag hade bestämt mig för att gå hem och återkomma under lördagen/måndagen så testade jag ett wildcard.
Voilà, problemet försvann och innan jag hann att kolla mer så lyfte jag på röven och drog därifrån.
All stress tämligen forsade av mig och jag kände mig minst fem kilo lättare, det blev en trots allt en god fortsättning.
Mitt blodtryck åker jojo varje dag, ibland undrar man inte om de ytliga blodkärlen i tinningen ska sprängas en dag.
Kanske beror det på att jag är en känslig person, låter stressen påverka mig mer än andra.

Igår och idag har jag och frugan tagit det betydligt lugnare, barnen är på distans eller nästan aldrig hemma så vi bestämmer själva vad vi vill göra, när och hur, impulsiva grejer såsom ett biobesök, det var längesedan hon och jag gick på en tillsammans.
Svårt att finna filmer som funkar för oss båda då vi vanligtvis går med kompisar som har liknande intressen.
Nu blev det musikalen som bygger på Tomas Ledins låtar, och den var helt okey, inte som jag hade förväntat mig men å andra sidan jag hade ju inte regisserat den heller.
Imorgon ska jag gå med en kompis och se senaste Star Wars filmen, ska bli intressant, märkligt hur det klumpar sig emellanåt.

Idag blev det som jag sade att det INTE skulle bli, det blev den årliga traditionella garagestädningen så nu är spikarna upplockade.
Tanken var att jag skulle ge mig i kast med den där eländiga vattenskotern som jämt strejkar, men viljan infann sig inte.
Och städningen ville jag inte heller, men motståndet var helt enkelt lägre till det.
Känns ändå skönt att ha kommit igång, det var vedervärdigt i garaget, svårt att komma fram till kylen och frysen.
Välte ut en burk med lacknafta (penseltvätt) och nu stinker det i hela garaget, det kommer att ta en vecka att få bort lukten.
Fick ordning på alla dricka som stod lite överallt, helsifyr så fruktansvärt mycket läsk och alkohol vi har i garaget.
Femtiotal burkar, och trettio flaskor vin, ett tiotal spritflaskor och fem öppnade bib’ar, och några småflaskor, tiotalet PET.
Fann fyra flaskor av övervintrad glögg, frugan som köpte flera nya i år.
Får säga åt frugan att sätta igång och tömma förrådet, visserligen är en del som vi tagit hem ifrån stugan över vintern.
Men så blir det när man inte kommer åt grejerna, man köper på sig i fall att..., hamsterpersonligheter.
Jaja, inte mitt problem, jag håller mig till läsken, konstigt nog hittade jag ingen alkoholfri öl, alls...jäkla suput!

Ikväll försökte vi göra oss av med det sista av julmaten, det blev en herrejössesstor pyttipanna.
Är helt ärligt skit-trött på köttbullar, prinskorvar, risgröt, Jansson och revbenspjäll, sillburkarna åker i soporna idag.

Dagarna framöver är fortsatt städning i garaget vilket verkar aldrig ta slut, vi har för mycket bröte.
Den vikbara stegen som jag lånade ut till takfirman stod längts in och fick dra fram den över en massa grejer som nu måste återställas, allt står så infernaliskt idiotsäkert hoppackat att man måste riva och röja sig fram, egentligen inget bra system alls.
Nu plattar jag till alla kartonger som klapparna låg i, och pressar ihop sönderriver julklappspapper så hårt jag kan.
Det kommer att bli många turer till återvinningsstationen närmaste dagarna.

Nyåret ska firas med gamla grannar, vi blir sju styckna jämnåriga så man förväntar sig inga katastrofer.
Någonting som jag däremot blev lite putt på är att värden lovade de andra att det ingick fyllechaffis i årets sammankomst.
Hallå!, kan jag få bestämma det själv, tack!
Jag kör gärna andra, om jag får ta det beslutet själv, inte på befordran

Hursomhelst så känns det som om jag börjar komma ner i mängden stresshormoner, dessa dagar efter julen är välbehövliga.
Jag minns detta från varje jul sedan tidigare år, aldrig underskatta mellandagarna till att ta det lugnt.
Om man inte gör det så bränner man ut sig i förtid, det för gärna hända saker, men inte planerade långt i förtid.
Det här med att få tid för dig själv, komma ifatt med tankarna, få landa, ta en lucka för egentid, varva ner, softa...
Skulle vilja påstå att det är än mer viktigt efter det att man slutade dricka alkoholen, det finns ingen kemisk väg att snabbt varva ner på, därför måste tiden för att chilla planeras mer noggrant in.

Man kan inte fortsätta misshandla sin kropp efter det att man slutade dricka, med stigande ålder och ökande stress.
Man får vara sin egna övervakare och hålla koll på så att man får sina andningshål då och då.
Ett väldigt effektivt sätt för mig att lossa tankarna är musik, jag ploppar in lurarna i öronen och sedan rockar jag loss.
Kvällens mest spelade låt är svensk, ”Tills mitt hjärta går under” med Myra Granberg, en enkel låt men väldigt härligt rytmisk.
Fick en statistisk sammanställning från Spotify för tid sedan, mitt favoritgrupp var spelad i 200 timmar och en låt spelad i 20 timmar.
Så går det när man sätter listan på replay.
Jag spelar ofta sönder en låt under några dagar, vecka och sedan fortsätter jag med nästa.
På så sätt blir låtarna kopplade till en viss tidsepok i mitt liv, om jag hör en gammal låt så dyker gamla minnen upp i mitt undermedvetna, låtarna blir som att öppna en dagbok och känslorna översvallar mig.
Jobbigast är vissa låtar ifrån 80-talet, de påminner ofta om olycklig kärlek som jag då tröstade mig med.
Låtarna efter 90-talet är mindre känslomässiga då jag träffade mig nuvarande fru, tack för det!
Annars fantiserar jag ihop en musikvideo till en låt, och den kommer tillbaka till mig när jag hör låten många år senare.
MTV-epoken har redan sina video’sar satta till låtarna, som t.ex Last Christmas som gått varmt på sistone på radion.
Ser hela tiden bildsköne leende skäggige George Michael i vit skidoverall kastar snö mot kameran.
Jag har starkt bildminne och en lite överdriven fantasi som både kan vara en fördel och ett besvär.

En av de svåraste utspelen med en tuff baksmälla, man vet inte vad som hade hänt eller inte, fantasin försvårar minnesflasharna

Så, om vi inte hörs innan, Gott Nytt År på er allesammans.
Och kom ihåg, ett nyårsskifte är ingen anledning till att tillbringa årets första dygn i sängen med fylleångest.
Att påbörja årets första timmar med minnesluckor är ingen bra början.
Det finns många goda skumpor utan alkohol, Rickard Juhlin är mitt stalltips, farligt nära en äkta skumpa med viss jästsmak.

Berra

mulletant
mån, 2019-12-30 - 07:11

Hoppas det blir en lugn måndag - jag har också varit helt dagvill .... Gott slut och Gott Nytt År önskar jag dig✨? /mt