Mimmimimmi

Hej!

Jag är osäker eller kanske ljuger jag lite för mig själv nu när jag är här.
Min man o jag har varit ihop i ca 4 år. Han har alltid gillat att dricka mkt vin. Haft flera företag, vaknat upp tidigt gått till gymmet o fått mkt gjort.
Men på helgerna var det 2 flaskor vin som gällde. I början drack jag kanske 2-3 glas med honom. Vi var nykära. Men jag har alltid varit rädd för alkohol och när jag mött män med stor alkoholkonsumtion har jag backat och tänkt att personen har alkoholbeoroende Och gjort slut.
Men den här mannen var annorlunda. Han överraskade, tog mig med storm. Passionerad själ. Friade stort. Sen fick jag reda på att han har spelat mkt och överdoserade sin adhd medicin. Han blir tyrannisk och självgod när han dricker och ibland använder andra partydroger...
ibland kört bil med alkohol i kroppen. Ibland hamnat i slagsmål, varav en av gångerna skadades han så mkt att han förlorade hela sitt företag när han var tvungen att vara sjukskriven.
Ibland När hans medicin var slut, central stimulerande; då sov han en hel vecka och sen fick han det utskrivet igen månaden efter och överdoserade igen!
Han är en man som överdoserar det mesta. Delar av tiden med honom har sexet varit överdriven, nu när jag har skaffat mitt första barn med honom, hans 2:a barn, så märker jag att alla hans beteenden kvarstår, hans personlighet har blivit värre. Han vill ändra sig och ha bra matvanor och dricka zero, men lyckas liksom inte. Nu har jag tjatat och krigat så att han slutade med sin adhd medicin. Eftersom den inte fungerade. Sen med nikotin och efter flera veckors lidande av avvänjning av nikotin började han igen när jobbet blev alldeles för tufft. Jag kom på honom med rökningar fr snabblån och han erkände att han har spelat några ggr. Trots att vår ekonomi varit riktigt risig. Men han sa att han nu hade stängt sig på alla spelsajter i hela Sverige i ett år. jag känner mig ensam i relationen. Antingen har han överdoserat medicin; varit frånvarande inte sovit på nötterna, druckit varje dag fr folköl till vin, smyg druckit några glas sprit på jobbet bla. Så mår han oftast dåligt dagen efter och är trött o sliten, oftast sjuk eller förkyld.... eller lidit av depression pga sin skada som han fick i fyllan.... eller legat hemma o skakat pga slutat med nikotin.... eller spelat spel om nötterna och sovit kort dagarna..suck.
Jag tar all ansvar med vårt barn. Han har bytt blöja 5ggr på snart 8 månader.
Aldrig varit med vårt barn mer än 2,5h.. och vårt barn är den enklaste av barn.
min fråga är.. är min man missbrukare?!
Av i så fall ALLT !???
Känns som om jag tvingar honom att sluta med allt... att jag sätter stopp för allt det ”roliga”...
Jag har snart slut på kärlek till honom. Ingen respekt, tjatar på honom och är negativ och han säger det gång på gång att jag trycker ner honom och är elak när jag talar sanning.
Hur ska jag göra? Har bett honom att söka hjälp men han säger att han inte behöver hjälp...
hur ska jag göra? Är jätte orolig att vårt barn får en dålig faders förebild. Vill ta mitt barn och fly från honom.
Tacksam för tankar/ Mimmi

Och läs och skriv. Det tar tid att tillfriskna från medberoendet. Ibland många år. Och vi finns här och stöttar. Vi är många och det här forumet är det viktigaste i mitt liv på många sätt. Det som hjälpt mig mest. Ta hand om dig.

Mimmimimmi

Han låg på sjukhus i respirator i blodförgiftning, leverpåverkan, dubbelsidig lunginflammation och hjärtvikt... när han kom tillbaka och tillfrisknade mirakulöst så sa han att saker skulle ändras. Han skulle inte dricka något på flera månader. Det tog 2 veckor och han var där igen... inte lika ofta. Men mkt mer på en o samma gång. Vet inte längre om problemet endast ligger i alkoholen. han är inte så jätte rolig person att vara med. Inte så stimulerande. Och ofta undrar jag om jag ska göra slut. Vill ha ett andra barn och undrar om det är bättre att skaffa barn med samma man och Få det gjort eller om jag ska göra slut och gå vidare... så svårt. Vet inte hur jag ska göra i livet. Finns det hopp för oss?

jösses Mimmi !! Samtliga mina varningsklockor slår så högt så jag blir döv !!! Jag är ju själv alkis och känner igen allt du beskriver !

Dra iväg !!! Nu med en gång !!! Och skaffa inga fler barn med honom !! Rädda barnet du redan har !!! Att ha en blandmissbrukare i närheten kan sluta med total tragedi !

Snälla....ta hand om dig själv och ditt barn !!

Kram !

Amanda

Det låter verkligen tufft att kastas mellan hopp och förtvivlan på detta sätt, med löften om att allt ska bli annorlunda som följs av att din mans beteenden återgår till det vanliga. Du har tagit ett stort ansvar för relationen och för ert gemensamma barn under en lång tid, och det är helt förståeligt att du känner frustration och besvikelse. Klokt att du skriver hit och berättar, många upplever att det är hjälpsamt att sätta ord på sina erfarenheter. Här finns dessutom många som befinner sig i en liknande situation. Jag hoppas att deras infallsvinklar och berättelser kan vara till hjälp.

Finns det någon utanför forumet som kan vara ett stöd för dig i detta? Någon du kan prata med om hur du har det just nu?

Varma hälsningar,
Amanda
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet