Kaffetanten88

Första veckan har gått hyffsat bra men jag har varit sugen då och då. Imorgon ska jag gå på första AA mötet. Ska bli spännande. Hade tänkt gå i torsdags men blev en natt på sjukhuset med sonen istället. Uttorkad av magsjuka.

Något jag hatar är hur hjärnan då och då försöker hitta ursäkter till att dricka. Jag säger nej iaf och är glad då och då med. Går i vågor under dagen.

Du är verkligen igång och uppdaterar oss här på forumet hur det går för dig, trots utmaningar så som tankar och ursäkter till att dricka har du hittat sätt att låta bli. Bra jobbat!

Fint och modigt att du delar med dig här, fortsätt gärna med det. En tanke är om du skulle skriva i samma tråd så det blir enklare att följa din resa och stötta dig och att du själv får det samlat på samma ställe. Du gör såklart som du vill! Det tar också ofta ett tag innan man hittar sitt sätt att vara på här på forumet.

Varma hälsningar,

Rosette
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Kaffetanten88

Ja såklart, smartare med en tråd. Tänkte inte ens på det. Fortsätter skriva i den här tråden. Nu har det gått 1 vecka och 1 dag. Har varit på 3 AA möten. Nästa är imorgon. Fått jättebra stöd där.
Det enda jobbiga är att jag börjat äta massa godis. Jag som har typ 12 kg övervikt. Vill gå ner i vikt. Imorgon ska jag försöka vända på det med. Nyttig mat, springa 2-3 gånger i veckan och AA 3 gånger i veckan.

Kaffetanten88

Dag 19 och jag har ett stort sug. Min hjärna försöker lura mig att det vore ok att dricka. På ren envishet kommer jag låta bli. Ska på AA möte ikväll så hoppas det känns bättre då. Tror det som triggade suget var att vi var hos neurologen med sonen och massa saker bestämdes och tester ska göras osv. (Sonen föddes sjuk, epilepsi syndrom och genmutatation). Måste hitta nya sätt att hantera ångest. Alkohol hjälper bara för stunden. Men vill så gärna låta huvudet vila lite. Är lite deprimerad att jag aldrig ska få vila hjärnan igen på det sättet. ?

Den där deppigheten, stundtals mer panik, över att aldrig få vila hjärnan igen kände jag också. Men nu har jag märkt att alkohol inte var ett dugg nödvändigt för att få vila hjärnan. Jag vet inte riktigt när eller hur det skedde, men den har börjat vila på andra sätt. Plötsligt kan jag ligga i soffan och fånstirra på ingenting alls och bara vara sådär skönt avslappnad. Helt utan alkohol. Mysko.

Kaffetanten88

Tack för svar Mirabelle G-S! Ja jag kämpar ju på i hoppet att det vänder någon gång och jag ska bli piggare. Jag är fortfarande jättetrött och snurrig i huvudet. Knaprar vitaminer och energi dricka. Ibland känns nykterheten så meningslös fast jag vet ju att den inte är det.

Undrar vad Systembolaget tror. De måste tro vi flyttat eller dött. ? Maken är ju nykter med mig.

Härligt att du håller dig nykter, och att din man också är med..De flesta blir piggare efter en tids nykterhet..Då kommer känslor av att känna sig fräsch och nöjd med sig själv...Jag kände mig även euforisk och stark ju längre tiden gick..Det finns så otroligt mycket vinster med att sluta dricka, och så mycket negativt med att fortsätta..

Kaffetanten88

Nu har det gått 3 veckor. Började i förrgår känna mig piggare. Igår och idag har jag varit väldigt glad. Mått bra och varit pigg. Så skönt. Börjat springa lite och det känns så himla bra. Ska hitta tillbaka till mitt nyktra aktiva jag nu. ?

Kaffetanten88

Har senaste 2 dagarna haft migrän, har haft massor på jobbet och hemma. Lyckats klanta mig 2 gånger på jobbet och har massa ångest över det. Min snuttefilt "alkohol " kan jag längre inte använda. Mår jättedåligt. Har haft ångest, varit arg, stressad och gråter. Ikväll ska jag försöka ta mig ut och springa. Var på AA igår. Det hjälper för stunden men en stund Efter mår jag piss igen. ?

...är en dygd och det måste man ha med sig själv ibland ?.
Att bli stressad, arg och ledsen när det kör ihop sig är normalt och det lägger sig efter ett tag. Men du måste komma ihåg att vila mellan varven.
Ladda batterierna och det är jättebra att motionera med det man tycker är kul och givande.
Jag har aldrig varit på AA men förstår att många får bra stöd och kraft därifrån. Så bra att du har dem också.

Lycka och styrkekramar till dig
?????????

Känslorna känns, och låter man dem göra det utan att få panik över att man känner som man gör, så går de över. Så har det iaf varit för mig. Jag är en riktig känslomänniska med höga toppar och djupa dalar. Och pendeln svänger med en ruggig fart. Sedan jag slutade dricka har jag jobbat på att återerövra en förmåga jag minns att jag hade rätt tidigt i livet. Jag har helt skrotat ”positivt tänkande”, aka detta tidevarvs stora masspsykos. Tex klanta sig på jobbet, det gör man ju emellanåt, och det leder till massa jobbiga känslor... Skam, rädsla, frustration... Jag låter känslan kännas, accepterar att så känns det just nu, flyter litet ovanpå känslan med vetskapen att den är tillfällig, går vidare när jag har känt klart. Dipparna går över mycket snabbare och horisonten ljusnar rätt snabbt när jag går in i de där negativa känslorna och låter mig vara eländig, istället för att kämpa emot eller försöka trycka undan dem. Det låter säkert flummigt, eller i värsta fall klämkäckt. Det är verkligen inte min avsikt. Jag bara har en vag idé om att man lätt ”fastnar” i negativa känslolägen när man desperat försöker ”rycka upp sig” istället för att bejaka dem. Kram på dig

Kaffetanten88

Imorgon har jag varit nykter i 1 månad. ? Går bra men ibland är jag såklart sugen. Drömde förra natten att jag drack. Fick massa ångest i drömmen. Så lättad när jag vaknade. Går 3 dagar i veckan på AA och joggar 3-4 dagar i veckan. Har ca 15 kg att gå ner men jäklar vad godissugen jag är jämt så är svårt. ??

Kaffetanten88

Har en dålig dag. Sur och ledsen. Jättesugen på vin. Ska springa en lång vända efter middagen istället när maken är hemma och kan vara med sonen. Hoppas det hjälper.

Något jag inte berättat förut är att jag har en son på 2 år. Han föddes med en genmutation. Mutationen gör så han har epilepsi och kommer få intellektuell funktionsnedsättning. ? Att jag fick en sjuk son har nog eskalerat mitt drickande men hade problem innan sonen med. Drack dock inget under graviditeten och sonens första år var jag måttlig. Sen spårade det ut igen. 10 flaskor vin i veckan är inte normalt. ? Har så mycket skam.

Kaffetanten88

Går på AA möten. Springer 4 dagar i veckan. Har dämpat suget med godis men gått upp 7 kg. Så nu är det diet. Har ca 20 kg att gå ner. Får sån ångest av vikten. Kroppen blir trött. Äter campral och naltrexon men har fortfarande suget. Jag kan inte/Borde inte dricka men min hjärna vill ha vinet. Är så jäkla jobbigt att kämpa mot suget. När går det över. Dessa 3 månader har känts så långa. ? Känns hopplöst. När infinner sig tacksamheten till att vara nykter?

svagis

men har du fått tag på någon känsla inuti att det är för DIN EGEN SKULL du ska vara nykter?
Jag minns när jag själv just hade fått barn, hur upptagen jag var av att allt jag gjorde var för BARNETS skull. Nu när ditt barn dessutom har medicinska problem redan från start så hamnar ju ännu mer fokus just på BARNET. Tro det eller ej men även om just ditt barn behöver och kommer att behöva stöd för att kunna leva ett bra liv så kommer det en dag när det är bara DU igen, även om du har din man. Och nykter blir du för din egen skull framförallt. För det nyktra livet är så mycket lättare och njutbarare i längden oavsett hur det känns just nu.

Eftersom du får Naltrexon och Campral så antar jag att du har en läkare som du kan lita på? Skulle du behöva någon antidepressiv medicin kanske? För om det nu när du är nykter och har varit det länge fortfarande känns så tomt och meningslöst så kanske du har en depression? Jag är inte läkare eller psykiater men jag har lång egen erfarenhet av ångest, depression och olika behandlingar mot det. Dessutom måste du prata med din läkare om att du inte får effekt av Naltrexon och Campral utan fortfarande känner såpass mycket sug efter A.

För mig tog det tyvärr alldeles för många år innan jag började förstå att det handlar om MIG - hur vill jag leva mitt liv - och båda mina barn har fått se mig sluddra och vingla runt hemma alldeles för många gånger :( Jag önskar att jag hade fattat det tidigare så hade min kropp sluppit ta stryk också. Så, ställ inte upp så många krav på dig, det enda du behöver göra är att ta hand om din familj och låta bli att dricka alkohol.

Visst är det bra att träna och att vara duktig på jobbet osv. bla bla bla men egentligen handlar det bara om DIG och din relation till A.
Jag är rätt gammal, har 20 kg övervikt, ingen man osv. men varje nykter dag gör mig så stolt över mig själv.
En stor KRAM!
svagis

Kaffetanten88

Tack för ditt svar! Jo såklart borde jag tänka mer på mig. Jag är och har alltid varit dålig på det.

Ja jag borde nog kontakta min läkare igen. Jag äter redan antidepp medicin men kanske jag behöver höja den eller byta. Undrar även om det finns någon annan medicin mot suget? Eller om man kan höja campral? Vet inte om det går dock.

Tack iaf för ditt svar är skönt att få prata med någon som vet vad man går igenom. Kram

svagis

som har tänkt så mycket på dig själv att lyckats vara nykter i 3 månader!! Grymt bra jobbat Kaffetanten <3
Jag menade mest att du kanske får skala bort lite andra krav som ligger ovanpå....och inse att du är fantastisk och en förebild för mig som är på Dag 21 idag. Det går alltså att vara nykter i 3 månader! Ok, men då ska jag försöka med det också <3
Kram
svagis

Kaffetanten88

Har fått tid hos min doktor nästa vecka så vi kan prata om medicinen. Får vi se om vi hittar på något nytt.

Du är duktig med svagis. 3 månader klarat du! Fortsätt kämpa. ?

Kaffetanten88

Funderar på om mitt starka sug beror på att jag inte nått en riktig botten. Får tankar att jag tror att jag skulle kunna ha kontroll nu. Jag kan inte dricka kontrollerat och jag vet hur det skulle sluta om jag börjar dricka igen..ändå så får jag tankar på att dricka och sug. Trots att jag äter både campral och naltrexon. ?

Li-Lo

Såväl tankar som känslor är ofta ombytliga skiftande och ibland påträngande och oinbjudna. När jag läste ditt inlägg så vill jag bara säga att du har gjort så många bra val. Det där med att nå sin botten finns det olika tankar om. Och inga evidens.

Spontant tänker jag att botten är väl att vara död för det finns dem som dricker ihjäl sig. Du är lockad just nu av avtagsvägar, gamla stigar och skenvägar och du är inte ensam. Även detta kommer förändras och vi finns här hela vägen.

Hoppas att det var okej att jag plötsligt hoppade in här!

varma hälsningar Li-Lo
Alkoholhjälpen