Ny här med egen tråd. Har dock läst många inlägg sedan jag hittade forumet för några veckor sedan.

Bestämde i tisdags morse att det får vara nog nu. Kände inte ens ett sug de första dagarna, ett par värktabletter mot huvudvärken bara. Efter att ha läst mångas berättelser förstod jag att lockelsen säkert kommer att dyka upp. I går längtade jag, men tack och lov infann sig aldrig tillfället.

Nu önskar jag lite pepp när suget sätter in. Har förstått att det finns många, många i samma situation som jag. Att det hjälper att läsa om andras erfarenheter och se responsen de får känns stort.

Hälsningar en lyckligt gift kvinna med ett bra jobb och flera fina (vuxna) barn. Så varför?

Jag upprepar, främst till mig själv, då jag av erfarenhet är smärtsamt medveten om detta:

Det svåraste är inte att sluta dricka, det är att inte börja igen.

Vad skönt att höra att det är bra och att det går bra ?. Att ha mycket omkring sig brukar ju vara bra för att tankarna på A ska vara mindre.

Exakt det där är ju det man är rädd för, att man ska börja igen. Ska kämpa på med min träning och hoppas att den motivationen gör mycket. Det och att minnas hur hemskt man mår.

Kram

Fibblan

att höra ifrån dig Vinäger?!
Och med goda nyheter dessutom
- underbart ?!
Var och en har, precis som du säger sin resa, och vi trampar oss igenom den, var och en på sitt sätt och i sin takt. Glädjer mig så att du känner att ännu ett lager av djupare insikt kommit till dig på din?❤️!
Håller på dig!
Håller på mig!
Ja alla här?!
Nu håller vi i ?!

Stor kram!
/Fibblan ?!

Av erfarenhet är jag försiktig i mina känslor i början av nykterheten. Trots det är det någonting som är annorlunda nu. Precis som det var i december förrförra året efter min totalkrasch. Och då höll jag - länge. Utan problem. Jag vet ju vad som är/var problemet:

För mig är det exakt så som jag skrivit tidigare, inte så svårt att sluta, värre att inte börja igen.

Har många typiska A-situationer framför mig. Bland annat en hotellweekend inom snar framtid. Har redan berättat för M att jag vill att den blir lugn = A-fri. Han hängde på direkt, trots att han inte har problem. (Tack och lov. Det räcker gott med en alkis i familjen...)

Ska umgås med andra par lite längre fram och åtminstone det ena paret dricker friskt. Inget fyllerace, men lite hela tiden. Inte ens det oroar mig. Känner mig så säker även när jag blickar framåt.

Har också en resa inplanerad. Inte ens tankarna på den lockar fram en enda bild av en kall öl eller ett immigt glas rosé. Det, mina vänner, har aldrig hänt förut.

Har som sagt provat - och till viss del klarat av - att dricka under förra året. Inga skandaler alls. Men hur det än är, det är ett gift, det tillför allt oftare olustkänslor och jag är rädd för hur det kan sluta. Ohållbart i längden. November 2018 ligger fortfarande som ett färskt avskräckande exempel i minnet. Hua. Dit vill jag aldrig igen.

I dag är jag nykter. Jag behöver inte kämpa just nu. Inte ett dugg. Har inget sug, ingen längtan alls. Det känns som att jag den här gången inte slutar för att jag måste, utan för att jag inte vill dricka mera.

Kanske är jag äntligen äntligen äntligen omprogrammerad.

Lyckokänslorna tränger på även om jag försöker hålla tillbaka dem, hyssjar lite. Men de är ena envisa j-vlar och ploppar upp ändå. Jaja, de får väl hållas då. Det värsta som kan hända är ju att jag varit glad i onödan...

I dag är jag nykter. Alternativet är inget alternativ. Längre.

Tack för att ni funnits här och lyft fram mig mot denna insikt.

Kram till den som vill ha och behöver

Pssst... Nu är jag tvåbent igen, stadig som en fura.

Ditt inlägg gör mig så nöjd och glad så jag tror att jag kommer somna leende om en stund ?
Du är fantastisk ?????
Kram ?

Vad glad jag blir att läsa att du är så lugn o balanserad o bara tänker om o kring livet i så fina tankar ?? skönt att höra!!
Man måste landa o det måste kännas rätt djupt inne i en för att man ska få må bra! Känns verkligen som du landat nu ?? härlig läsning!! Håller med Fina Lisa man blir så glad över andras lycka o att höra att det går bra ?? kommer med somna med ett leende o glädjas med dig (o mig själv med känns lugnt o stabilt här med)
Varma kramar till dig ??

Fibblan

Saknar ord..
Nä, det gör jag inte. Jag är full av dem som vanligt..?!
Så enormt glad för din skull Vinäger ??!
Känns extra roligt att vi nådde denna punkt mer eller mindre samtidigt ?!
Glädjs för dig, för mig och för oss alla som får uppleva när det där något trillar ner. När lyckan börjar sprida sig i kroppen, en insikt, en förhoppning och en övertygelse, om att denna gång. NU är det på riktigt. Svårt att beskriva, förklara som sagt men jag tror vi förstår varandra ???!
Och jag säger som kloka du, varför hålla på det; det värsta som kan hända, är att vi varit glada i onödan..??!
Varma, varma kramar!
/Fibblan ?.

Tjalle

Hej Vinäger och grattis till ditt "nya" liv. Jag blir så inspirerad när jag läser vad du skriver och hur väl du lyckats på sista tiden. Jag försöker projicera mig själv på din utveckling just nu och ser framför mig om hur jag om ett år kan skriva något liknande. Tack för din peppande kommentar i min tråd. Det värmde och hjälper mig mycket på vägen framåt. Empatisk är nog det ledord jag alltid försökt haft. Jag har alltid försökt att ge mina medarbetare och medmänniskor positiv feedback när de gjort något bra. Det är alltid så tillfredsställande att se hur människor lever upp när de får några positiva ord för sina insatser. Mitt problem är nog att empatin sträcker sig till mina medmänniskor men inte till mig själv. Där tar jag istället fram alla negativa omdömen jag kan komma på och jag inser att det är inget bra. Att älska sig själv som många förespråkar har liksom inte varit aktuellt i mitt fall. Var det bottnar i kan jag inte på rak arm säga men jag får nog jobba på att ändra inställning.
Återigen grattis vinäger.
Kram/Tjalle

Hejar alltid och blir så glad när du är glad och mår bra! Du är så värd att må bra! Vad fantastiskt skönt att inte känna sug. Så mycket frihetskänsla i att inte vilja.

Hoppas att du har en fin fredag!

Stor kram

Tack alla fina, jag blir riktigt rörd. Jag vänjer mig aldrig vid den fantastiska gemenskapen härinne, trots att jag upplevt den så länge nu. Ni är bäst.

Visst är det konstigt:

Jag har druckit på grund av sömnbrist, men sover mycket bättre utan.

Jag har druckit för att lindra min panikångest, men mår mycket bättre utan.

Jag har druckit för att döva jobbiga situationer, men hanterar dem mycket bättre utan.

Jag har druckit för att känna ett välbefinnande, men upplever livet mycket bättre utan.

Jag har druckit för att orka med allt smusslande och pusslande, men slipper förstås allt det utan.

Jag har druckit för att stå ut med det dåliga samvetet inför min man, men av naturliga skäl infinner det sig inte utan.

Jag kan som så många andra räkna upp massor av skäl till att jag druckit, men också minst lika många till att låta bli.

I går fick jag ett tråkigt besked angående ett av mina barn, men inte ens det fick tanken på ett glas (eller snarare en tetra=terror) att dyka upp.

Så j-a skönt. Jag har landat, åtminstone för tillfället. Gott så.

Nu håller vi!

Trevlig fortsättning på helgen! Jag säger som vanligt: Hoppas den blir vit. Om inte, det kommer en ny chans varje dag. Åt båda håll.

Kram från en lite nedstämd, men hoppfull, Vinäger

Kolla vad många saker som blivit bättre av att spola alkoholen i toaletten! Du är så stark som gör allt arbete för att hålla i det och det är så fint med alla insikter. Blir stolt och glad när jag läser det.

Väldigt tråkigt att höra att du har fått tråkiga nyheter ❤️. Skickar varma kramar din väg!

TessMa

Du gör Vinäger! Och vilken kämparglöd?Fantastiskt att läsa om din upp och nedgångar och uppgångar?Hela tiden verkar det som din säkerhet och vilja att förbi nykter fördjupas trots eller kanske pga. återfallen.

Kram?

Som vanligt ?!! Klarsynt o alltid mitt i prick ?? ja varför gör man så mot sig själv när man vet allt det där?
Du verkar lugn balanserad o bara flyter med!! Skönt att höra ?? grattis till dina 11 dagar med ??
Önskar dig o alla andra en härlig o helst vit lördagkväll!! Många styrkekramar❣️

Fibblan

Grattis till dina dagar fina Vinäger ❤️!
Nu fortsätter vi stadigt framåt..??!
Och håller i vår framgång, allt annat är så onödigt..?!
Tråkigt med nedstämdhet, men så länge vi inte dricker på den känslan, får det va gott nog?
Stor kram!
/Fibblan ?.

Hej vinäger,
Tack för ditt fina välkomnade på min egna tråd. Jag har nu läst (nästan) alla inlägg i din tråd och de väcker mycket tankar, men inte minst en enorm ödmjukhet. Inför den resa du gjort och gör, inför det stöd du ger- och får. Jag känner igen mig i mkt av det du skriver, och idag har jag tänkt på detta att vara empatisk och tillåtande mot andra, ha förståelse och tålamod. Men med sig själv (om jag tolkar dig rätt från tidigare inlägg) finns en stränghet som är obarmhärtig,
Jag prövade att byta ut alkohol, sug/alkoholberoende i några av de inlägg där du kämpar så hårt, ja att ersätta med diabetes? Eller hjärtflimmer?
Det tycks mig att detta är en sjukdom som många ska läka alldeles på egen hand.
Och det gör det förstås ännu tydligare varför ett forum som detta kan vara och är så värdefullt. Det är fantastiskt att läsa dessa senare inlägg, väldigt glad för din skull. Och tacksam att du påpekar att vi alla har vår egen resa, men just här är vi faktiskt i någon sorts gemensam båt. Det har betytt mycket för mig att läsa din historia. Lycka till varenda dag nu! ?

Som vanligt oerhört tacksam över att få vara en del av detta forum. Tack alla.

Ett extra tack till dig, Se klart. Det är ju precis det du gör, du ser klart. Att du orkat läsa så mycket i min långa tråd gör mig imponerad och glad, att du fått ut någonting av alla turer känns ännu bättre. Visst har du listat ut hur det ligger till vad gäller att vara ödmjuk gentemot andra, men sträng mot sig själv. Den hårda inre domaren har jobbat både heltid och övertid de senaste åren. Eller kanske mer eller mindre hela livet. Gäller det inte alkohol, finns det andra saker att klanka ned på.

Men nu lägger jag känslan av att vara misslyckad åt sidan. De nyktra dagarna rullar på och jag njuter av varje sekund. När jag inte dricker hittar jag även färre andra saker att älta. Det ena ger som bekant det andra.

I går kväll ringde det äldsta barnbarnet (med hjälp av sin mamma) ett videosamtal till mig. Alltså, känslan att utan tvekan, trots lördagskväll, kunna svara är obeskrivbar. Inte tänka på alternativen att låta bli att svara eller fundera över om jag sluddrar, har dimmiga ögon, ler så där fånigt (ok, det gör jag ju ändå när jag pratar med barnbarnen, så just det kanske inte var bästa exemplet. ?), säger konstiga saker, upprepar mig... Ja, ni vet ju själva hur en fyllkärring kan låta. Men, som sagt, nu uppstod inte ens problemet.

Detta bli ännu en sak att lägga till på min digra "Positiva-effekter-av-att-inte-dricka-lista". Den kommer att bli lång, mycket lång.

Ha en fin söndag alla!

Kram kram