Emy.

Jag är nog en periodsalkis, ibland går det månader utan en droppe, en del gånger 2 öl på en fredag, men sedan kan det bli pangbom och jag lever rövare.

Är jag dum som tänker att jag bör kunna ta en öl just nu egentligen? Gör jag fel om jag tar en öl? Kan man lära sig att dricka med måtta? Egentligen vet jag om mina gränser. Främst handlar det om att jag inte bör gå på fester, för det är där skiten händer. Men är jag hemma och tar någon öl ibland så går det bra(typ två varannan helg).
Det kanske är motsägelsefull att jag ens gör en tråd om en öl. Men jag ser världen som svart och vit, antingen eller. Jag är väl nyfiken på om det ens finns en gråzon när det kommer till alkohol.

För mig funkar det inte, det är som att spela ryskroulette. Ibland går det bra men det kan lika gärna gå fullständigt åt skogen. Med efterföljande ångest och problem som måste lösas. Därför tar jag aldrig första glaset, oavsett.

Mvh

Är lite i samma situation som du med samma tankar. Här hemma finns det oftast billiga taxfree-flak med öl som jag köpt ibland. Jag märker senaste året/halvåret att jag inte kan ta en eller två utan det sticker oftast som alltid iväg och blir fler. Nu försöker jag lägga av helt istället och jag tror egentligen inte på att bara "ta en" utan tänker att då kan jag skita i det helt istället.

Jurmani

Hej Emy,
huruvida det finns en gråzon eller om det går att hålla sig där om man en gång har fått en komplicerad relation till alkohol, kan vara osäkert eller upp till betraktaren. Men, jag tänkte undersöka det.
Jag tänker undersöka om det går att ta tillbaka kontrollen och lära om hjärnan. Jag förstår att det inte är enkelt, att det tar tid och att man måste vara konsekvent. Men jag tror få saker är omöjliga.
Jag vill undersöka hur långt mitt eget pannben räcker och om jag kan omprogramera det som blivit lite fel i mitt huvud.
Så jag har satt som mål att lära känna berusningsgraden, ha tydliga gränser och lära mig sugsurfa. Vi får se hur det går, men jag känner mig väldigt motiverad.
Tillbaka till din fråga så hör man mest personer där man inte funnit harmoni och balans i "gråzonen" och då kanske det blir bättre att avstå helt. Men jag tror att det finns personer som hittar andra vägar och kanske ändrar förhållningssätt till alkohol. Sen så är jag nyfiken om man kan omprogramera sig totalt eller om detta är en "färskvara", dvs man måste kämpa med det hela livet. Så i dagsläget har jag inte mer svar, men jag tänker undersöka lite och se hur jag fungerar och vad som är möjligt. I inledande skede kommer jag ta bort "dricka själv" och "spontandricka" då jag har en känsla att det ger mig mindre kontroll. Jag tänkte sätta upp regler som jag mår bra av och som jag kan efterleva. Exakt vart dessa regler går får tiden utvisa. Möjligt att dessa kan justeras allt eftersom.
För mig finns nog en slags gråzon, dock är det olika om man lyckas hitta harmoni och förhålla sig till det på ett sunt sätt. Även om den finns väljer ju inte alla att använda den. :)
Det var lite tankar från dig. Stort lycka till med att hitta din väg och det som är "rätt"/"bäst" för dig.
Kram

Jag skulle verkligen vilja kunna dricka normalt. Dvs ta ett glas vin eller öl och vara nöjd. Har provat det många gånger när jag minskat på alkoholen.
Men det funkar inte i slutändan. Det håller uppe suget, jag vill ha mer. Blir det inte när jag drack det där enstaka glaset så blir det vid nästa tillfälle...