Darth Booze

Hej alla!
Efter att under fem års tid ha druckit mer och mer vin slutade jag helt våren 2017. På slutet drack jag ca 2/3 bib rödvin på veckodagarna (mer på helgen) och för att inte få abstinens på jobbet drack jag på morgonen och hade med mig vin till jobbet som jag drack i smyg. Jag slutade tvärt och hade en hemsk första vecka. Jag förde dagbok under den tiden och kan lägga ut den i separat tråd om någon är intresserad. Jag drack inget alls på ca 8 månader.

Av flera olika skäl beslöt vi oss för att fly Stockholm, så vi sade upp oss, sålde huset och flyttade till en mindre stad. Frugan hittade ett bra jobb direkt och jag var arbetslös ngn månad. Tog sedan ett jobb jag inte ville ha. Trivdes inget vidare. Vi började dricka lite vin på helgerna. Mkt försiktigt. Jag var väl medveten om riskerna, men det är ju så skönt att kunna se fram emot det där första glaset när man kommer hem...

Allt gick bra länge (med alkoholen, annat var skit). Över ett år. Det var en väldigt jobbig period och jag vet inte om jag orkat utan att få slappna av då och då med lite vin (som en alkis sade). Fick bara två veckor semester på ett år.

December -18 flyttade vi till hus och på våren bytte jag till ett mycket bättre betalt jobb som jag ville ha. Allt bra med alkoholen ff. Nu hade vi ordnat upp allt och fått en bra ekonomi. Sedan kom semester med resa utomlands. Det blev öl till lunch, drink på stranden, dela en flaska vitt innan middagen ”dela” på en liter vin till middagen och en drink efter. Det var ju semester ju!!

Vi skulle sluta när vi kom hem, men det gjorde vi inte. Idag var en asbra dag på jobbet=fira. Dålig dag=tröst. Tråkig dag=gaska upp sig etc..
Det var alltid någon av oss som haft en dag som stämde in på ovanstående....

I slutet av november började det gå över styr för mig. Jag var nästan på samma nivå som då jag slutade 2017. I början av december var jag där. Jag drack ett glas på morgonen innan dusch och tandborstning. Gick hem på lunchen och tog ett glas. Allt för att inte sitta och darra å skaka på jobbet. Jag undvek fika för jag kunde inte plocka upp en kaffekopp och dricka ur den.

Detta var givetvis helt sjukt och jag insåg att om jag slutade tvärt skulle jag behöva läggas in (vilket jag borde gjort första gången). Jag påbörjade istället nedtrappning genom att sjukskriva mig en vecka och ta den värsta delen hemma. Har sakta trappat ned sedan dess och är nu på en mycket lägre nivå. Dricker inte i närheten av lika mycket och inget på morgon eller eller lunch. Tar ett glas per kväll just nu och mår mycket bättre.

Mitt och frugans gemensamma mål är att kunna dricka i sociala sammanhang, inget till vardags och lite till helgen.

Realistiskt? Gick ju bra länge förut, men tveksamt...

Darth Booze

När jag läste mitt eget inlägg ser det ut som att allt är bra. Ville korta av slutet då det blev väl långt och missade poängen.
Frugan tror att detta med nedtrappning kommer att funka. Jag tror inte det.
Ikväll blev det tre glas. Har någon här långsiktigt lyckats återgå till ”normal” konsumtion eller känner någon som gjort det?

Klurar på om jag ens ska försöka eller lägga ner drickandet helt...

Darth Booze

Inte fått något välkomen eller ens hej.
Vad har jag gjort fel? Druckit för mycket, för komplicerat när ens partner inte vill sluta, brutit mot någon outtalad kodex, eller något annat?
Förra vändan gick jag till AA. De tog emot med öppna armar. Kan inte gå till AA i min lilla stad.

Om jag inte är välkommen så säg gärna varför. All feedback är viktig...

Du gör definitivt inget fel!
Ibland undrar man om det inte är mer än typ tre pers här inne i forumet.
Men det är det.
Många läser andras inlägg och finner stöd, gemenskap och tröst i det. Färre kommenterar har jag upptäckt, jag är lite sådan själv dessvärre.
Ibland önskar man att man fick mer respons från andra men det hjälper givetvis att vara flitig med att dela ut kommentarer själv.
Din berättelse är speciell och din egen, vi har alla egna historier där väldigt mycket är likt andras berättelser. Samtidigt finns det mycket att känna igen sig i, att ta till sig och begrunda.

Jag tänker mycket på hur jobbigt ditt pussel måste varit med att dricka före jobbet, till lunch, skakningar som gör att kaffekoppen skvimpar över.
Tycker ändå inte att mängderna du beskriver är extrema på något vis, men jag kan ha fel?
Har du haft det svårt med ångest och oro över att du dricker?
Det här med att försöka dricka socialt och bara ibland vid speciella tillfällen är knepigt. Själv klarar jag det inte i dagsläget.
Livet är fullt av speciella tillfällen och precis som du skriver skapar man lätt tillfällen där det blir OK att dricka, även om man vet att det är en stor, fet lögn.

Jag har snart varit helt utan alkohol i 4 månader och tänker fortfarande på alkohol ganska ofta. Jag har haft extremt kul med alkohol många gånger, jag har haft extremt svårt och jobbigt med alkohol också. Grym ångest dagen efter.
Allt är som ett tveeggat svärd.
Jag vet att om jag dricker finns ingen botten, jag dricker tills jag är riktigt dragen, alltid. Det är en enorm trigger för mig att dricka, jag går igång på alla 8 cylindrar och om jag är relativt gränslös som nykter så blir jag i det närmaste fullgasad och "Spaced out" på fyllan.
Med den vetskapen i bagaget så är jag en idiot om jag försöker dricka lagom och i sociala sammanhang.
Tror det är högst individuellt och kanske du är stark nog att fixa det som många av oss aldrig kommer klara?

Jag önskar dig all lycka och varmt välkommen till forumet, du kommer finna många vänner här.

Ta hand om dig Darth Booze

GaragePer

Och välkommen! Här finns många som stöttar och peppar så ha lite is i magen. Så var det för mig med i början. Att lära sig att dricka "normalt" tror jag man kan göra men tror också det beror på hur man druckit och varför. För min del vill jag ta en längre paus för jag har sådan ångest som jag definitivt vet inte blir bättre av alkohol. Har inte druckit på vardagarna på länge men ändå på helgerna och jag gillade det inte till slut. Jag kan ta ett, ibland tre ibland blir det fler glas vin men för de som verkligen har svårt att sluta tror jag det blir svårare att hålla det "normalt".Att man känner att man behöver dricka direkt på morgonen låter ju inte riktigt bra! Bra jobbat att du lyckats trappat ner. Lycka till hur du än bestämmer att du vill göra?? kram

Jag har varit nykter i drygt fyra månader nu vilket är de längsta uppehåll ja haft sen mina problem började kännas. Jag kan också önska kunna dricka normalt igen men har märkt av vid tidigare stopp då jag börjat dricka igen att det sakta men säkert blir viktigare och viktigare att ha alkoholen i livet och tillslut så har man kommit till en punkt att man känner att man måste ha en förändring osv. Med detta sagt vill ja inte säga vad som går eller inte går men en sak som är säkert för min egen del iaf är att livet är lättare att leva nykter än det är att försöka dricka lagom. Mvh

Darth Booze

Garageper, Ledsen och Äntligen. Tålamod är en dygd och där failar jag :-/
Idag gick jag på gemensamt fika. Jag drack iofs inget kaffe, men kunde ha gjort det.
Jag vill sluta helt med alkohol, men har inte frugan med mig. Pratade en del om det igår och jag har gått med på att försöka dra ner under en månad. Vi dricker olika sorters vin för jag tål inte oorganiska viner. Hon anklagar mig för att sno av hennes vin, men hon dricker mer än hon tror och en bra bit över vad Socialstyrelsen rekommenderar.

Tror inte att jag klarar att sluta dricka om hon fortsätter...

Om någon undrar över namnet:
Anakin Skywalker var en Jedi som föll för frestelserna i the dark side och blev Darth Vader
Jag föll för alkohol och blev Darth Booze...

Darth Booze

Två glas vin under kvällen. Vet inte hur mycket frugan drack, men hon var rätt slirig när hon nu gick och lade sig. Antar att hon druckit som hon brukar, men det blev konstigt då jag tidigare druckit betydligt mer vid det här laget. Känner att jag måste sluta och att det kan resultera i att förhållandet spricker. Det är min rädsla, men... fuck im lost...

Edit:
Skyller på frugan känner jag. Enbart mitt ansvar vad jag dricker. Det vet jag...

Du bara drack två glas är ju bättre än tidigare ? du ska ju ut och cykla imorgon läste jag. Toppen ju. Fysisk aktivitet behöver man. Det ger härliga endorfiner i kroppen. Jag tror på dig tom att du kanske kan köra a fritt imorgon även om din fru väljer det andra??

Jag tror att det är individuellt men att det är väldigt svårt att gå till att vara en normaldrickare. Du hade ju en paus och sedan gick det till att bli som det var innan. Jag säger inte att du inte kan lyckas denna gången men tror du att det finns faktorer som skulle kunna göra det annorlunda? Jag tänker att oavsett kanske det är bra med en paus nu så får du fundera på hur du skulle komma dit du ville med ditt drickande? Ha lite strategier.

Bra att du skrivit här! Ibland läser folk och ibland kommenterar man. Jag har mått sådär i min krokiga väg och tyvärr orkar man inte skriva i flera trådar då men vi är massa som läser varandras och man vet att folk hejar! Bra funktion som dagbok också :)

Darth Booze

Det finns faktorer och möjligheter som säger att det kan bli annorlunda denna gång. Min fru tror på dem, men jag gör det inte. Litar inte på mig själv med A. Jag klurar på att gå all out och fucka ur privat hemma så hon fattar, men hon kommer att genomskåda det. Alternativt lägger jag ner alkohol helt och dissar henne när hon tar det, eller annan lösning. Knepigt :-/

Var Dag

Det är knepigt håller jag med om. Jag själv var tidigare sambo och vi drack en hel del. Försökte få med min sambo på en vit helg
- men fredagsölen var för viktig för honom. Vilket såklart inte underlättade så jag fortsatte, tyvärr. Vad Jag tror är att du skall lita på din egen känsla om a, vad som är bra/funkar eller inte såsom du skriver. Hur menar du med att gå all out? Önskar dig en underbar helg och massa styrka utan a?kramar

Darth Booze

Var Dag: jag menade att jag skulle bli jättefull, men det var en korkad ide...

Vaknade av mig själv vid 9-tiden. Nykter ?
Tog bilen till återvinningen med plast och sånt bara för att jag kunde ?

Var Dag

Härligt - skönt att inte behöva fundera på om man kan eller ej ? imorgon behöver jag åka dit (skulle idag eg men tiden sprang iväg) önskar dig en fin nykter lördag kväll ? kram

Darth Booze

Efter att ha tagit det lugnt fredag och lördag kväll, vaknat nykter och nöjd både lördag och söndag sket det sig söndag kväll. Inget hårresande, men satt vid datorn med glaset bredvid (ska stå i köket, så det dricks mindre). Måndag morgon av alla dar vaknade jag med 0,45 promille. Jobbdag! Så korkat...

Skulle inte iväg med bil och ingen skada skedd, men idiotiskt och skäms :-/ Varför göra en så korkad grej!?

Verkligen superbra att du reflekterar över drickandet och vill skära ner...
Det är så svårt när ens partner vill fortsätta.. man är ju så svag och har svårt att nyktra till ensam.
Jag och min man har också druckit för att fira, för att vi grälat, för att vi jobbat, haft semester....
Jag har i många år försökt sluta och nu äntligen förstår han att inte dra hem alkohol. Jag känner ibland att han luktar alkohol men han sköter det diskret.
Jag vill inte bli frestad. Min 13:e nyktra dag idag. Känns bra. Suget kommer. Och går. Man måste medvetet vara i känslan. Låta den vara. Den går över.
Nu tjatar jag här men vill tipsa om boken ”Tänka klart” av Annie Grace. Har läst massa självhjälp men den här får en att fatta! Vill även råda dig att gå och prata med en terapeut som är insatt i beroendeproblematik.
Och häng kvar här! Här får vi utrycka allt vi inte kan prata om med andra.
Vi kämpar tillsammans!?

Darth Booze

Tack JoYo. Ska kolla upp den boken. Sedan förra gången jag slutade har jag en del AA litteratur. Ska gräva fram de böckerna också. Gillade ”Dagliga reflektioner” bl.a. :-)

Edit: stavades visst: reflexioner :-)

Darth Booze

Torsdag dracks inget. Jobbade hemma på fredagen och fick mycket gjort. På lunchen stack jag iväg och veckohandlade. Mycket bra och fan vad duktig jag är! Vid tre tänds vinterbelysningen i trädgården (timer). Eftersom jag nu varit så duktig blev det ett glas vin i belöning. Det försvann fort, så det blev ett till. Överlag ändå ok mängd alkohol den kvällen.

Lördag
Vaknar nykter. Vädret är skit. Dimmigt och duggregn. Frugan är borta. Klurar på om jag ska ta bilen någonstans eftersom jag kan...
Kommer inte på något vettigt ärende. Utan att reflektera över det häller jag upp ett glas vin (ca 11.00). Det var ju skitväder och så... Häller upp ett till, dricker halva innan jag hajjar till. ”Vad fn håller jag på med”!? Ringer frugan som är på promenad, möter henne och vi går en timme drygt.
Fn vad jag är duktig. Belysningen tänds och vinet hälls upp...

Söndag
Vaknar smått bakis. Solen skiner. Nice! Tar ett glas vin för att ”fira”. Ska just hälla upp ett till när jag kommer på att det är just det jag inte ska göra. På med kläderna och ut å gå.

Om man nu känner sig så nöjd när man varit nykter ett par dar, varför inte bara fortsätta med det?? Varför hälla upp alkohol av bara vana? Känns som att man behöver programmera om hjärnan. ?

På det sättet som du beskriver höll jag på att resonera under typ 10 år. Jag hade bättre och mycket sämre perioder.
Det gick att sluta och idag vet jag att det var rätt. Varför?
Själva tänkande på vin tog otroligt mycket energi. Planera hur mycket "får" jag dricka, vara stolt att jag inte var bakis, ha dåligt samvete när jag var bakis.
Alkoholångesten var ständig närvarande.
Det var inte värd, verkligen.

TessMa

Jag tror du har helt rätt, vi behöver programmera om våra hjärnor. Jag har under flera år bestämt på morgonen att ikväll dricker jag inte. Kvällen kommer och jag dricker. Igen och igen samma sak....svek mig själv och mitt barn. Under 2019 hade jag ett par vita månader (nästan) 1:a - 3 veckor skulle vara 1 månad. 2:a - drack dag 27 skulle vara nykter 30 dagar. Jag har snabbt efter dessa perioder varit tillbaka i samma pimplande nästan varje kväll.

Nu har jag faktiskt fått nog, 35 dagar nykter och målet nu är att fortsätta januari ut. Sen tror jag att jag fortsätter så jag har 3 mån nykterhet. Sen vet jag inte. Där är jag?Min man har också insett att hans hjärna inte kan hantera alkohol då han kan spåra ordentligt när han dricker. Så vi gör det tillsammans och det underlättar så klart. Men vi har olika mål och vårt drickande var också väldigt olika när vi var aktiva. Läste igår i en gammal tråd där det var en tjej som verkligen ifrågasatte hur hon skulle klara nykterhet. Hon kom in och skrev mellan jämna mellanrum. Efter 2 år var det fortfarande tufft för henne men bättre naturligtvis. Sista inlägget var efter 4 års nykterhet och hon verkade äntligen fri. Njöt av livet och listade allt positivt som hänt henne sen hon slutade. Det fick mig att hajja till ordentligt. 4 år! Det är lång tid, och kanske är det så att programmera om hjärnorna tar tid.

Önskar dig lycka till på din väg ?