av Alta

Alta
sön, 2020-01-12 - 09:33

Hej! Igår drack jag. Gör inte som jag. Jag känner att alkoholhjälpen verkligen är rätt verktyg och stöd. Så vad hände? Jag var nykter i två veckor. Första gången så lång paus på flera år. Var nykter på nyår. Jag och min var nyktra ihop. Men han hade inte alkoholhjälpen som jag. Jag fick så mycket stöd och kände mig verkligen stark. Men igår ville min man ha barnvakt så barnen åkte till mina föräldrar. Min man ville dricka. Jag ville vara nykter och bara vila. Jag känner mig lite extra skör nu i början. Och jag vet alla dessa 100 ggr som jag tvingat min man att dricka när vi haft barnvakt. Jag hade inte ork att göra någonting igår. Och jag sa nej många gånger. Min man förstod nog inte hur seriös jag var nu. Tidigare så många gånger har jag varit svag och brutit fort. Han hade köpt extra till mig från bolaget också ifall jag skulle ångra mig...

Men grejen är att jag förstod vad jag tvingat honom till när han velat vara hemma nykter med film. Nu var det tvärtom och för första gången någonsin . Jag var så lugn och nöjd med livet. Sen öppnade jag ölen och svepte den. Sen var det tyvärr kört. Min tolerans var inte alls som den varit förut. Jag spydde inte en enda gång hela förra året. Men igår spydde jag ner hela toaletten och sovrumsgolvet. Min man fick slänga mattan. Total minneslucka. Vet bara att vi kom hem från lokala restaurangen. Sen svart.

Kämpa ni som klarat sedan nyår!!!! Om det finns någon glorifiering kvar hos er så låt mig säga att det är gift!! Det blev total KAOS för mig. Jag vet att med den stöd som finns här så klarar vi fan alla det!!!! Dricker du blir det kaos för dig också. Jag har förklarat för min man att jag är en annan person. Alkohol är som cancer som jag skurit bort. Och ni hjälper mig. Alkohol har styrt mitt liv så mycket utan att jag vetat det. Inte en gång till. Jag mår fruktansvärt idag. Men jag har ett hopp och jag måste få mln man att förstå att jag vill inte mer på riktigt. Min pappa är helgalkis. Jag vet vad den gör. Jag är tyvärr där också. Men jag ska ändra mitt liv till ljus nu.

Mrx
sön, 2020-01-12 - 09:52

Usch! Förstår hur illa du mår idag när jag läser ditt senaste inlägg. Alla kan göra misstag och välja fel ibland. Du är skör i din nykterhet men på rätt väg. Nu har du resten av ditt liv framför dig med möjlighet att göra andra val. Jag och frugan pratar öppet om allt inklusive alkoholen. Hoppas ni hittar fram till varandra och skapar förståelse mellan er. En dag i taget ?
/Mrx

VaknaVacker
sön, 2020-01-12 - 10:03

Bara att ta nya tag ?Trots att det är strongt att avstå i två veckor så är det inte då mycket tid när du avstått i ett halvår t ex.

Tack för du delar detta. Så lätt att falla. Alkoholhjärnan vill innerst inne ha giftet. Men det kommer att bli lättare med tiden för oss!
Hoppas du och maken kan prata och stötta varandra framöver.

Nu fortsätter vi i ljuset. Kram?

Lennis
sön, 2020-01-12 - 10:08

Det är precis som du säger efter ett tag tänker man att så farligt är det inte...
Skulle jag vara du o för att inte helt kännas att det är kört skulle jag räkna mina dagar ex säg att du hade 14 dagar innan sen 15-1 så blir det inte så deppigt! Snedsteg o misstag kan alla göra! ??

Alta
sön, 2020-01-12 - 11:51

Tack för era vänliga ord. Betyder så otroligt mycket. Det känns så bra att ventilera med människor som förstår vad man kämpar mot.

Alta
ons, 2020-01-29 - 23:19

Nu vill jag dricka igen. Vi skulle ha gått på visning av en stor renoverad men dyr lägenhet i en ort nära där vi bor. Nej, då börjar barnen tokprotestera. De vill bo kvar i vår lilla lägenhet eftersom den ligger nära deras skola och det är deras hem (vilket jag förstår). Men en ny fin lägenhet hade tagit bort mig från krogarna i centrum där jag känner halva gästerna. Jag blir översocial när jag är full och ska prata med allt och alla. Skäms ALLTID över det dagen efter och gömmer mig nästan för att inte möta någon som jag pratade med på fyllan.

Vi bor trångt, men barnens reaktion var inte nådig. Jag trivs också men vi behöver en större lägenhet punkt. Nu ser jag inte meningen med något. Hatar mitt liv så djupt. Är jag fast i detta mörker förevigt? Trillade dit för en vecka sedan. Jag tror att drickandet för mig är som ett sätt att skära mig armen typ. Sov ingenting på natten nästan trots att det bara blev tre glas vin. Blev inte lugnare av vinet, hade inte roligt när jag drack och har kommit på att jag egentligen innerst inne inte ens tycker att alkohol är gott. Har länge glorifierat alkohol som min lyx och ensamtid. Nästan alltid druckit när vi haft barnvakt, annars bara två glas vin om än ofta. Men om jag är destruktiv och negativ och ser drickandet som ett sätt att straffa mig själv. Hur ska jag hantera suget då? Orkar inte söka hjälp, men är den någon som känner igen perspektivet? Hur hanterar man motgångar utan att bedöva - straffa mer med alkohol ??

Charlie70
tors, 2020-01-30 - 06:57

Hej Alta! Ditt inlägg är fullt av egna argument för varför du inte ska hantera motgångar med alkohol.
Du skäms dagen efter
Sover inget på natten
Blev inte lugnare av vin
Hade inte roligt när jag drack
Tycker inte ens alkohol är gott
Dricka är ett sätt att straffa mig själv

Ett sätt är att tänka på dina egna erfarenheter och argument när suget sätter in. Att tänka igenom effekten/konsekvensen av att dricka när du överväger att ta ett glas. Saken verkar ju stå alldeles klar för dig, nämligen att alkohol inte är ett bra sätt för dig att hantera motgångar. Det gäller nu för dig att finna grejer DU gillar att göra i stället och som kan ge dig det du behöver när du upplever motgångar. Det är ett jobb vi alla gör här - att finna alternativen.
Känns som om det blev ett litet rörigt inlägg från min sida och vet inte om det hjälper dig ett dugg. .
Charlie