av Virvla

Virvla
tors, 2020-02-06 - 12:34

Vissa dagar är bättre än andra. Livet kallas det.
Jag har nu varit nykter sen den 3 december 2018. Och jag tänker fortsätta. Vissa dagar är det bättre. Har inga sug. Men tanken”aldrig mer” har fastnat. Och det gör det hela jobbigare. Men jobbar på att få bort den tanken. Har börjat med att tänka på saker jag uppskattar och känner tacksamhet för. Känner enorm tacksamhet över nykterheten. Men det är inget som jag ska ta för givet. Jag intalar mig själv att jag är nykterist. Känns lättare så.
I helgen blir det konsert och hotell. Och jag vet att det kommer supas hårt. Men för första gången känner jag ingen oro över det. Jag är lugn. Ser fram emot konserten och att få ligga på hotell. Att få umgås med min man utan barn. Även om han kommer att dricka så ser jag fram emot det. För jag vet, att jag inte kan hantera det. Inte just nu. Och har jag kommit så här långt så tänker jag inte att förstöra det. Börjar bli berusad av livet istället. Av så enkla ting som solen, fåglar och natur. Av min man, mina bonusbarn och familj. Vänner.
Min strategi har varit och är, jag ska göra allting nykter. Oavsett om det är städning eller fest. Och hittills har det gått bra. Saknaden kan komma ibland men den avtar mer och mer. Ser stora förändringar på mig själv. Tappat kilon ( kanske har gått upp lite då jag överkonsumerat choklad ett tag?) annan lyster, klara ögon, kan köra närsom.. stressen är mindre, även om det är något jag ständigt får tänka på, börjat träna så smått. Mer fokus på livet helt enkelt.
Hoppas ni alla har det bra i era resor. Ni kan, orkar och vill förändra era liv och det kan bara bli bättre oavsett om ni försöker minska eller sluta helt. Har man viljan så går allt.
Kram!?

Virvla
fre, 2020-02-07 - 08:01

Varsågod ? du kommer också att kunna skriva dessa ord. Det lovar jag ?

Virvla
tis, 2020-02-11 - 15:26

.. är idag är ingen bra dag. Känner mig ledsen. Plufsig och äcklig. Men en sak är bra. Jag tänker inte ta till alkoholen. Inte en tanke på det. Jag låter det liksom vara. Tror mensen kan spela sin roll i det hela.. ibland önskar jag att jag vore man. ?
Imorse var jag så trött. Haft drömmar inatt, drömmer att jag hänger mig. Vaknade inatt och jag tyckte att jag såg någon utanför fönstret. Min man vaknade också, jag sa att det står någon där. Men givetvis så gjorde det inte det.. men tror nog att det gjorde det ändå.. jag har hela mitt liv sett saker.. och fått höra att jag är medial. Och sen så tändes vår automatiska lampa också utanför..
Helgen var bra? min man blev ganska så onykter och somnade på golvet på hotellet.. men jag la mig nöjd och nykter efter en trevlig kväll. ?? så glad över min nykterhet. Tog en drink och sen höll jag mig till Loka.. man dricker inte så mycket när man är nykter.. ? frukosten var ljuvlig.
Men idag hade jag kanske inte kunnat stå emot.. när humöret går upp och ner..varenda sekund och så mkt känslor.
Men skriver av mig här. Det hjälper.
Hoppas ni alla har det bra på era resor. Tillsammans är vi starka.
❤️

Virvla
ons, 2020-02-12 - 08:23

Tack så jättemycket! Nu satsar jag på 2 år. ? det tar lång tid innan hjärnan hänger med..men jag ska komma dit ?

Virvla
tors, 2020-02-13 - 14:41

Dessa dagar har det varit värre. Och jag vet inte vad det beror på. Jag har energi. Jag är inte lika trött längre. Men ändå diskuterar huvudet med mig. Hjärnan har liksom inte fattat än att jag inte vill ha någon alkohol. Jag klarar mig bra utan den. Den är inte bra för mig. Ändå tänker jag på den. Kan det vara så att jag tänker på den för att min mamma dricker varje dag nu i princip och går o oroar mig? Jag hatar det förbannade giftet och det borde förbjudas!

Andrahalvlek
tors, 2020-02-13 - 19:05

Tänk dig att den där rösten är en liten alkoholdjävul som sitter på din axel och viskar i ditt öra. Vifta bort djävulen och trampa ner den hårt med foten! Låt inte hen påverka ditt beslut att vara nykter ?

Virvla
tors, 2020-02-20 - 12:39

Det gör jag. Alkohol är det värsta som finns. Just nu har jag sånt hat mot det. Den har förstört min familj. Förstört min mamma. Är innerligt trött på alkohol.
Jag fortsätter att göra som jag gjort. Jag ska göra allt jag vill fast utan alkohol. Det är min strategi. Samt att bygga upp min självkänsla. Öva varje dag att jag duger som jag är. Stå upp för mig själv. Och långsamt blir det bättre. Om jag jämför med förra året så är jag enormt mycket bättre. Jag tänker inte bli som min mamma. Eller min gudfar. Sen kommer det alltid finnas alkohol omkring en men det är bara att acceptera. Jag dricker inte. Inte just nu. Vad jag gör om 10 år eller 20 år funderar jag inte på utan nu fokuserar jag på ett liv som jag skapar. Som JAG vill ha. Det är ett liv ihop med min sambo. Hans barn. Ha roligt. Det är ett tufft arbete men i slutändan värt det. Allt går att förändra. Man kan få det liv man vill ha. Men det kommer inte till en. Sen dricker min man mycket. Men det är hans beslut. Vi har alkohol hemma. Och det har vi haft sen jag beslöt mig för ett vitt år. Det går bra. Tänker inte ens på att vi har det hemma.
Jag vill kunna vara runt det. Därför har jag varit det sen dag 1. Sen tar det energi men det blir lättare och lättare. Tar nog ett tag innan polletten helt fallit ner. Men jag ska nå dit. Hjärnan är långsam ibland. Jag kommer att fortsätta skriva här för att dels påminna mig om hur det varit, dels för att få pepp och givetvis peppa andra. ? En dag i taget och vips så når man sina mål. Men det yttersta arbetet ligger hos en själv. Det är en viktig insikt. Allt man behöver kan man få.
Just nu upprepar jag för mig själv att jag är nykterist. Flera ggr om dagen. Ska göra det i 40 dagar. Det ska bli intressant och se vad som händer i hjärnan.
All kärlek till er. Vi kan nå allt vi vill bara vi har tillit?❤️ Och lite hjälp på vägen ❤️?

Virvla
fre, 2020-02-21 - 12:58

.. helgen på intågande.. alltid en speciell känsla eftersom det är då alkoholen tagit mest plats. Även om jag druckit på vardagar också. Men helgen har varit för att fira helg. Men jag firar helg nu också. Men med alkoholfria drycker och god mat. Lite finare kläder. Jag är fortfarande i det stadiet att jag måste ha något att göra. Och sån har jag alltid varit. Kommer till insikt om mina beteenden varje dag. Från när jag var liten. Alltid känt att jag är annorlunda. Men alltid velat hjälpa mina medmänniskor. Få bekräftelse och kärlek. Och jag har alltid jobbat med människor. Och kommer nog göra på ett eller annat sätt. Men det blev för mycket av det också och jag gick in ett beteende där jag tyckte synd om mig själv. Varför ser ingen att jag mår dåligt? Jag har pendlat i vikt sen tonåren. Jag har spytt upp mat för att gå ner i vikt( som tur är har jag inte fastnat i det) det jag fastnade i var i träning och enorm kontroll på vad jag åt. Det var i gymnasiet. Har även varit besatt av pengar. Pga av att jag råkade ut för blufföretag. Har aldrig haft en bra ekonomi. Jag liksom, det löser sig, man måste ha kul i livet. Oavsett om det var kläder, saker, m.m.. självmord har alltid funnits i mitt huvud. Och av denna tillbakablick på mitt liv och trauman jag varit med om så har jag kommit fram till att allt ligger i en jäkligt låg självkänsla. Tagit efter beteenden från folk som jag sett upp till. Även om jag mått dåligt av det. Men det är så det varit. Jag har anpassat mig för att folk ska tycka om mig. Likadant med alkohol. En kompis sa att en gång att jag blir roligare när jag fått i mig lite. Mitt ex jag hade tyckte jag blev snällare och foglig när jag drack. Och tyckte gott och väl att jag kunde ta ett glas varje dag. Trots att han visste om min mammas alkoholproblem. Och till slut blev det mer och mer. Han tryckte ner mig ordentligt i skorna samtidigt som jag försökte hjälpa honom med hans problem. Blev medberoende där också.
Jag har mycket att arbeta med. Men det går framåt. Och det kommer vara ett arbete varje dag för resten av mitt liv. Men det kommer bli lättare. I mitt fall beror inte allt på alkoholen. Inte i grund och botten. Och tror inte att det gör det i någons fall oavsett vilket beroende man har. Det är känslorna och demonerna man inte vågar möta. Och i det stora hela så handlar det om självkänsla. Och den går att förändra. Man kan förändra allt i sitt liv. Det är helt fantastiskt! Men det tär på mig emellanåt. Frustration och avundsjuka. Ibland svartsjuka. Mycket varför. Varför har alla andra det så lätt? Men det är faktiskt ingen som har det lätt i livet. Alla har vi våra problem. Och så länge vi finns där för varandra och stöttar så kan vi gå hur långt som helst.
Blev lite långt inlägg.. men tacksam för all läsning och feedback. Jag skriver mest för mig själv. Men alltid roligt om man kan hjälpa någon annan eller få själv få tips på sina texter.
Önskar er en underbar helg?

Li-Lo
mån, 2020-02-24 - 11:14

Hoppas din helg var lika fin som den du önskade oss. Vill egentlige bara säga att din uppriktighet och dina reflektioner är så värdefulla för forumet. Tänk att det djupt personliga liksom kan landa i det allmänmänskliga. Vackert och rörande.

Vänligen Li-Lo
Alkoholhjälpen

bo1995
mån, 2020-02-24 - 11:46

Din ärlighet berör verkligen!
Jag har varit nyckter sen jan 2005, och jag tar fortfarande en dag i taget.
Jag har även funnit ut att om jag sätter ord på minna tankar, och delar med mig av mina mörka hemligheter, så blir de lättare att bära.
Mvh Bo

Virvla
mån, 2020-02-24 - 16:07

Tack så mycket, det värmer min själ.? Det är lättare när man kan vara anonym.
Min helg var underbar!
Vad duktig du är som varit nykter sen 2005 Bo!
Jag har tagit ett beslut att vara nykter fram till sommaren. Sen får jag se vad jag tar för beslut. Livet är roligt just nu. Och jag känner tro på mig själv för första gången i mitt liv. Kanske man börjar landa i sig själv. Men har stora förhoppningar om att livet blir bättre och bättre ju mer ma arbetar med sig själv, oavsett om det gäller total nykterhet eller hur man än gör. Alla får göra sina val. Och givetvis vad som känns bäst. Jag tar en dag i taget med allt. Ett steg i taget. Och skulle jag falla på något sätt så vet jag att jag tar mig upp igen.
Men framförallt lyssna på dig själv. Vad du i hjärtat innerst inne vill. Arbeta med tankarna. Man är faktiskt starkare än man tror.

Virvla
fre, 2020-02-28 - 09:31

eller något.. frustrerad. Irriterad. Glad. Nere. Uppåt. Sorg. Alla dessa känslor. Varför. Hur.När.
Jag har jobbat och jobbar mycket med mig själv. Jag vill så mycket. Men jag tycker mig ha fastnat. Fast ändå inte.
Jag tänker inte lika alls mycket på A längre. Varje dag, ja. Men inte lika intensivt. Det jag mest har i min hjärna är att nu har jag klarat mitt år. Du kan hantera det på ett helt annat sätt nu. Du klarar det. Men jag vågar inte prova. Tänk om jag faller tillbaka i det destruktiva mönster jag har?
Nä, bättre att jobba upp sig själv. För jag har ganska kul nykter också. Och är tacksam över det. Att jag har varit så mycket runt alkohol det senaste året. Och inte druckit. Jag vill känna mig stolt. Och lite gör jag väl det. Men frågan som kommer, varför i helvete kan inte jag dricka normalt? Jag kanske kan, men är det värt det. Så som jag har mått vill jag ALDRIG må igen. Men det gnager. Jag har det mycket bättre nu. Jag har lärt mig att hantera stress lite bättre. Att jag duger som jag är. Med mera.. men det är gnagande tanke ändå. Kanske man skulle prova bara för o se. Så kanske man kan släppa det sen.. det är ett svårt avgörande. Jag tänker nog få mer ordning på mitt liv. Själsligt, ekonomiskt m.m.. Men det är svårt att släppa taget. Jag är på väg att flytta till min man. Från min kommun jag bott i 32 år. Det känns. Men välkomnar en förändring. Sen vet jag inte om jag flyr från problemen eller om jag helt enkelt följer mitt hjärta. Det är svårt att släppa allt. Jag har tagit mycket ansvar för min mamma eftersom hon har alkoholproblem. Denna ständiga oro. Vad gör hon nu? Dricker hon? Kör hon bil? Är hon död? Tänk vad jag har fått leta efter henne. Hämta henne för hon har varit full på jobbet. Listan kan göras lång. Det kanske är där min frustration ligger. Att jag inte kan hjälpa henne. Tror också det kan vara en anledning till att jag tänker mycket på alkohol. Min mamma började dricka när jag var i tonåren. Då jag hade behövt henne som mest, när man är i den åldern för att hitta sig själv. Jag vill inte klanka ner på henne. Hon är en underbar mamma. Men man blir ledsen och arg. Efter varje löfte om att hon ska sluta. Så håller hon upp. Men faller igen. 20 år har det varit så. Men jag älskar henne innerligt. Men det har också medfört beteenden hos mig som jag inte gillar. Enormt kontrollbehov, misstänksamhet med mera..Men det kanske dags att släppa allt nu. Det är på tiden att jag lever mitt egna liv. Med min älskade man som ger mig stöd i vått och torrt. Mina bonusbarn som jag älskar som om dom vore mina. Älska mig själv. Älska livet. Njuta.

Blev ett långt inlägg men ville skriva av mig.
Önskar er en härlig helg! Ska på födelsedagsfest. Lär bli mycket vin. Men för min del alkoholfritt då jag ska köra. ??❤️

Virvla
tis, 2020-05-05 - 15:38

Ville bara kika in. Allt är bra. Allt är så fantastiskt!
Jobbar med mig själv varje dag. Tron försätter verkligen berg. Jag har mina dagar med ångest och den är för jävliga men låter dem passera. Har lärt mig mycket. Lärt mig om livet, beteenden, om mig själv.
Det handlar inte om att hitta sig själv. Det handlar om att skapa det liv du själv tycker du vill leva och är värd.
För du vet väl om att du är den bästa vän du har i ditt liv?
Och att just du är värd det bästa?
En mening jag ofta återkommer till är: allting jag behöver kommer till mig med lätthet och jag är värd det bästa??
Och med alkoholen? Nej, har inte provat. Jag känner inte för det. Och finns knappt i mitt huvud. Trots att jag ständigt är runt det.
Jag njuter just nu. Här och nu. Trots omständigheterna med Corona.
Livet är till för att levas!
Hoppas ni alla har det bra på era resor??

Virvla
fre, 2020-06-12 - 12:26

Ett tag sen igen. Mycket funderingar. Hit och dit. Vem är jag vem vill jag vara? Är jag bipolär? Är jag schizo? Borderline? Med mera.. känner mig väldigt negativ just nu. Men får väl acceptera det. Jag tänker på min stora kärlek här i livet, min man. Jag vill inte förlora honom. Han och hans barn är mitt allt. Jag är rädd för att om jag är för negativ så lämnar han mig. Så på med en mask. Jag försöker vara positiv hela tiden. Svårt att visa känslor.
Det är ju på dessa känslor jag druckit innan. Tog jag vin så blev jag ju glad. Tills jag inte blev det av ett par glas vin utan behövde mer. Nu försöker jag minska socker. Försöker få till träning för att få till de naturliga ämnen i hjärnan som hjälper en att må bra. Min man tycker att jag är hur duktig som helst med alkoholen. Har haft och har ett jättebra stöd hos honom. Men.. han dricker rätt så bra själv. Har påtalat det men han tänker inte sluta. Men om han ändå kunde minska.. men jag är rädd för att han tycker att vi får det tråkigt då... jag blir knäpp av alla tankar ibland. Jag MÅSTE lära mig att stå upp för mig själv och säga vad jag tycker. Lära mig ta kritik. Lära mig att inte överanalyserar allt. Jag har kommit en bit på väg. Men ibland blir det bara korvstopp. Men en sak har min kropp och hjärna klargjort för mig. Jag tänker aldrig döva mig med alkohol. Jag vägrar. Sen om jag långt, långt i framtiden klarar av ett sunt förhållande till det, det får vi se då. Men just nu vill jag bara kännaig glad, ha energi och vara positiv.
Och jag vet att jag kommer komma dit. Jag vet att jag kan få allt jag vill här i världen. Men man måste jobba för det. Och det svåraste är nog acceptansen.
Jag jobbar mycket attraktionslagen. Så det som gäller är att fokusera på det man vill ha i sitt liv.
Tror det ligger mycket i det. Inte ryckas med i andras liv.
Puh, det var skönt att skriva av sig lite även om det inte sker så ofta nu för tiden. Men tror det är bra, skriva av sig. Prata.
Jag kommer att komma dit jag vill vara.
Vet inte hur många dagar jag varit nykter. Vet bara att det kommer fler. 2018 sa min kropp till mig att detta håller inte. Och jag kraschade 2019. En jäkla resa men jag är glad att jag kommer komma hel ur det här. Det vet jag.
Jag hoppas ni andra har det bra. Önskar er lycka på era resor. Allt går att förändra! ?

Wasabi
fre, 2020-06-12 - 17:03

Blir imponerad av dig och din nykterhet. Jag känner också igen mig mycket i dina tankar och funderingar och hade också en alkoholiserad mamma. Den relationen är svår... det enda man kan göra är att fokusera på sig själv och kanske påverkar det folk runt omkring, kanske inte. Hoppas din man kan dra ner på alkoholen. Han kanske kunde testa en vit månad? Tror att alla skulle må bra av det. Se hur man mår, tänker och faktiskt kan göra saker nykter. ?

Virvla
tors, 2020-08-06 - 17:25

Tack! Och du själv är jättebra! Jag fokuserar inte så mycket på nykterheten. Den har faktiskt blivit en vana. Man kan ju alltid hoppas att man inspirerar någon. Framförallt min mamma. Men än så länge så icke. Min man.. ja.. han har faktiskt minskat lite ☺️ Sen är det sommar och då blir det ju givetvis lite mer, så säger alla iaf ? men jag är glad och tacksam ändå. Han börjar förstå hur viktigt det är för mig. Tror att han kommer minska mer nu när hans bästa kompis ska bli pappa.
Önskar dig allt gott på din resa. ?