Ny här med egen tråd. Har dock läst många inlägg sedan jag hittade forumet för några veckor sedan.

Bestämde i tisdags morse att det får vara nog nu. Kände inte ens ett sug de första dagarna, ett par värktabletter mot huvudvärken bara. Efter att ha läst mångas berättelser förstod jag att lockelsen säkert kommer att dyka upp. I går längtade jag, men tack och lov infann sig aldrig tillfället.

Nu önskar jag lite pepp när suget sätter in. Har förstått att det finns många, många i samma situation som jag. Att det hjälper att läsa om andras erfarenheter och se responsen de får känns stort.

Hälsningar en lyckligt gift kvinna med ett bra jobb och flera fina (vuxna) barn. Så varför?

Fina Vinäger, var inte så hårt mot dig själv, utan tänk att de nyktra dagarna blir fler och fler iaf. En dag är du redo att släppa taget helt om alkoholen. Det var fint att få träffa dig och du ger verkligen positiv energi. Det tror jag att vi alla kände.

Vi tar en dag i taget!

Kram

att träffa dig igen vinäger, och alla andra i lödags, både gamla och nya! Vinäger, du är snart på rätt sida staketet igen, du har sådan go i dig!

Jag tabbade mig oxå förra helgen men inte att klanka ner på dig själv. Vi har fler nyktra än onyktra dagar denna sida av året. Eloge till oss?? nu kör vi vidare. Kram??

Jag beundrar dig för att du alltid är ärlig och tar dig tillbaka snabbt efter ett återfall. Själv fortsätter jag dricka för att skammen är så stor och jag tänker "vad spelar det för roll nu?".
Tänker på dig idag i alla fall!

Finns ingen här inne som dömer dig! Vi har alla varit där på ett eller annat sätt och det är bara du som är hård mot dig själv nu! Tillsammans hjälps vi åt oavsett vart vi är i vår kamp!
Du vet var jag finns ❤️

Kram PimPim?

I mina ögon är du inte alls ett hopplöst fall. Eller... i så fall är jag också just hopplös, trots att det går bra just nu och det känns som moder ska gå bra från nu. Du brukar också uttrycka den där säkerheten ibland när det känns bra. Så vad säger du Vinöger, bör jag också inse att jag är ett hopplöst fall eller bör jag titta på de framsteg jag faktiskt gör och har gjort?
Här är några av dina framsteg
Många och långa nyktra perioder
Ett otroligt stöd här på forumet eftersom du så frikostigt delar med dig
. Du har berättat för din man o bett om hjälp
Du har förstört ditt bästa gömställe
Det finns åtskilligt mer att skriva, men jag vägrar att tro att det är hopplöst. Försök se mönstren i fallandet. Tidpunkt, årstid? Utmattning? Har du tagit hand om dig? Se det helt enkelt som att du blir lite klokare för varje dag. Du vill inte dricka. Ambitionen finns där, förmågan likaså. Nu ska bara övertygelsen komma också. Jag tror på dig.

Vinäger, du är såklart inte hopplös för då hade du inte hängt dig kvar här så envist som du gör!!?
Så nu vet du det, det är hoppfullt och du likaså ??
Kram ?

Funderar på hur du mår, Vinäger:)

Känner igen mig i din känsla..att känna sig som ett hopplöst fall...men det är du ju inte...jag tänker att det finns resurser inom dig..så kändes det på träffen.. din värme smittade...Jag tänker vi har så lätt att döma oss själva...Hoppas att dagarna som kommer ska bli bättre:)

Kramar:)

- om än inte bra...

Att läsa alla era fina inlägg gör mig så varm och glad, så bara av det känns det som att allt kommer att ordna sig. Det bara måste det. Sådetså...

Jag har inte druckit något sedan i lördags. Visst, det är bra, självklart jättebra. Men... Det är inte ett dugg tyst i hjärnan. Och rösten är bara alltför välbekant.

Supertuffa dagar på jobbet med många obekväma beslut. Fulgråt på kvällarna i M:s famn. Långa promenader.

Men vet ni, jag fortsätter kämpa och kämpa och kämpa... Ibland känns det som en evighetskamp. Så plötsligt kommer det lite medvind och man bara låter sig svepas med i nykterhetens ljuvliga sötma. Andrum. Njutningen av att slippa kriga, om än så för endast några dagar eller - när det går riktigt bra - veckor, den är oslagbar. Det gäller att ta tillvara den, insupa energin, lagra det positiva... Försöka att inte slå undan benen på sig själv för att det inte höll hela vägen - den här gången heller. Nya tag...

Sisyfos och Varafrisk (kul att träffa dig i lördags!): Det är klart att vi inte är några hopplösa fall. Hua, då vore det ju kört på riktigt. Tack för att ni påminner mig. Det behövs.

Se klart: Tack. Älska mig mest när jag förtjänar det minst, för då behöver jag det bäst. Vackra ord som jag skrivit i min tråd mer än en gång.

Wasabi: Fint att se dig igen, du kloka modiga vän, även om jag förstås önskar att du haft det lite lättare sedan sist.

Charlie, Rosa-vina, Fenix och Finaste Lisa: Tack för fin pepp och för respons på lördagen. Så himla roligt att träffa er alla. Ni är fantastiska.

Stormenlilla, VaknaVacker, Ledsen själ och Andrahalvlek: Så mycket klokhet detta forum besitter. Tack för att ni är med och bidrar.

PimPim: Tack, jag är så glad för att vi hittade varandra även utanför forumet.

I dag är jag nykter. För att jag vill. För att jag måste. Alternativet är inget alternativ.

Kram

Ensammenintestark

Jag är så imponerad av din styrka. Du verkar ha det så tufft i nykterheten, men ger dig inte. Jag är full av beundran. Tror också att du kommer uppleva betydlig lättare perioder. Du vill ju vara nykter! ???

... som du så klokt påmint mig om. Är vad som räknas iaf när det kommer till beslut om nykterhet.
Nu tar vi den här torsdagen utan några större åthävor och bara stirrar lite frågande på ev andra tankar som pockar på,
Kram Vinäger, vi fixar det här!

Hur mår du egentligen? Att dricka efter en nykterhetsträff är ju upp och ned. Å andra sidan, när jargongen på forumet kom igång och det började pratas om ’efterfester’ och ’efterpärlor’ då visste jag att jag inte skulle kunna gå. För då hade nykterhetsfirandet ’kapats’ av alkofestjargongen.

Hoppas så att du kan hitta ett lugn i nykterheten och kapa banden och bli fri. Vet ju att du kan !!!

Styrkekramar ?

Andrahalvlek, Ensammenintestark och Se klart: Tack för pepp, det betyder så mycket. Särskilt när jag så kaxigt skriver att jag tror att det äntligen är över, men så... Den där A-djävulen är inte att leka med. Det är därför jag vill att alla ska sluta innan hen tagit över helt. För en dag blir det så om vi fortsätter. Det är oundvikligt. Tyvärr...

Nurture: Nja, tror att det för mig var tvärtom, återfallet sköts upp tack vare forumträffen. Det var nog planerat långt innan jag själv var medveten om det, men min förväntan inför träffen höll undan det. Efteråt släppte allt, men för min del hade orden ingen betydelse. Tack för att du trots allt tror på mig. ?

Kram

Torsdagar har länge varit speciella i mitt liv. Då har jag haft flextid och kunnat bestämma själv hur jag ska lägga upp dagen. Perfekt för en "normaldrickande" människa, men katastrof för oss alkoholberoende. Typ fritt fram redan från lunch...

I dag är det torsdag. Jag planerade som vanligt. Slutade tidigt, redan strax efter lunch. Åkte och handlade, parkerade utanför köpcentrat med Systembolaget närmast entrén. Precis som vanligt alltså.

Körde hemåt med en upprymd känsla inom mig. Bar in kassarna med ett leende på läpparna. Plockade in varorna medan jag letade rätt på bästa Spotify-listan. Loggade in och höjde volymen på märkeshögtalarna (jäkla bra köp). Placerade alla tulpanbuketter jag köpt, i olika vaser och på strategiskt vackra platser i mitt hem.

Allt som vanligt, alltså.

Plockade fram finaste vinglaset, snurrade foten mellan mina fingrar. Kristall är så vackert. Hällde upp den ljusrosa drycken och njöt av färgen. Bubblorna gjorde effekter mot solljuset ute i uterummet. Jag öppnade upp en av dörrarna och njöt av den de varma strålarna.

Smuttade förväntansfullt på drycken och konstaterade än en gång:

Kombucha är gott och många gånger ett fullgott alternativ till alkohol. I alla fall i dag. Och i dag var det viktigt att det var just det. I dag...

En dag i taget.

Länge leve Kombuchan.

Kram på er, bästa vänner ?

Underbart att läsa Vinäger! Du verkar ha kommit på banan igen efter en rekordsnabb avvikelse :-)
Kram!

Haha, jag är med dig hela vägen. Det är så ”snyggt” upplagt och så dricker du A-fritt.
Jag måste bara också fråga - effekten? Frågar mest för att jag inte riktigt vet varför jag ibland dricker och din beskrivning ovan med planering, göra fint, sätta sig ner och verkligen njuta skulle nog räcka bra för mig eftersom jag faktiskt inte längre ens gillar att vara berusad. Du beskriver det här så otroligt målande hela vägen - kände du dig besviken på att det var afritt, eller extra nöjd för att det var just det. Tänker ibland att det är just det där lugnet jag är ute efter, när man kört på ordentligt och sätter sig ner och kopplar av. A-fritt funkar för mig då minst lika bra, men det gäller att minnas det just i det där planeringsskedet. För där tror jag att det är à jag behöver.
Kramar till dig Vinäger!

Aldrig druckit det! Fick tips om någon sort men glömt titta efter det... så du får gärna tipsa mig!
Ha en mysig fredag, kram?