Hej, jag har skrivit någon gång förut. Nu är det kris. Har supit bort jobbet. Blev avtackad idag. Fin stund, men jag vet ju vad det beror på. Alla håller fasaden. Har lön några mån till och får vara tacksam. Har fin cv och söker jobb. Är 57 hur ska det gå. Skäms för barnen. Antabus ska fråga husläkaren nästa vecka. Har supit 20 år. Är uppgiven. ??❤️ Tacksam för hjälp. ??

Läs och skriv mycket här på forumet så ska du få allt stöd du kan få ? Vi sitter alla i samma båt, och vi har tagit oss olika långt på resan mot varaktig nykterhet.

Beklagar verkligen att det gått så långt för dig som till uppsägning, men nu finns det bara en väg - uppåt!

Att kontakta läkare och få antabus är en bra start. Då KAN du inte dricka!

Kram ❤️

Häng här med oss så mycket du vill. Vi finns 24/7. Bra att du har kontakter IRL också, med sjukvården och gärna någon nära, vän t.ex. som du kan prata med.
Charlie

Har haft starka självmordsplaner ikväll. Verkar tufft att få ett nytt jobb även fast jag vill och har fin cv. Vore dock hemskt mot mina pojkar och närstående. Men skönt faktiskt att ha en utväg, vill men vill inte. Gråter mycket. ❤️ Jag kanske inte orkar.... har varit på otaliga intervjuer. Har tappat winner -känslan. ❤️? Vore skönt att bara få sätta stopp.

Javelin

Nej, det är inte rätt tankebanor som snurrar nu. Du behöver stöd från sjukvården omgående! Ring din läkare och berätta hur dåligt du mår, finns massor av hjälp att få och du kommer må bättre! Du och din familj förtjänar att du mår bättre!

Jobbet är inte allt och meningen med den här situationen just nu, är kanske att du ska ta tag i hälsan? Hur gick det med antabus? Hur ser livet ut i övrigt förutom jobbfrågan, att avsluta sitt liv när man har barn är inte ett alternativ. Även om det känns hopplös och mörkt nu, så kommer det bli bättre! Börja i rätt ände och kontakta hälsovården, berätta att läget är skarpt och jag lovar att du kommer få hjälp. Du kan ringa 112 om det känns för överväldigande, jag har en bekant som gjorde det och fick fint stöd och mår sedan flera år jättebra. Det finns alltid en utväg!!! Massor av styrkekramar till dig, du fixar det här!!!

Jag instämmer med Javelin!
Du måste söka hjälp omedelbart!
Djup depression är ett livsfarligt läge och man tappar omdömet.
Det finns alltid en väg ut ur det svarta och in i livet igen.
Livet är det viktigaste för dig och dina anhöriga, allt annat är sekundärt just nu.
Ring och prata med alkoholhjälpen, de är så fina och förestående människor, har själv träffat några av dem.
Sänder många styrkekramar till dig!!????

Li-Lo

Skönt att ha en utväg skriver du, så mänskligt att känna så. Min gissning är att du kanske har en känsla av att sitta fast och då kan den typen av tankar plötsligt kännas rimliga. Du är inte ensam om det! Du har skrivit här förut och du skriver nu vilket är ett tecken på rörelse, ett tecken på att du vill finna en väg ur dina känslor och din situation.

Jag ser att du skrev i natt, hur känns det idag?

Vad kan vara en möjlig liten rörelse? Ett samtal, en promenad? Vård?

Alkohol påverkar oss på många och ibland oberäkneliga sätt. Tankar om att vilja få stopp på lidandet kan bli handlingar. Val en aldrig skulle göra nykter. Vad tänker du om det? Du skriver med omtanke om dina pojkar och att inte vilja åsamka närstående smärta. Om du skulle be någon om extra stöd nu, vem skulle det vara? Jag gissar att du har varit ett stöd många gånger, varit den som ger. Hur är det att ta emot? Att skriva här visar på mod, du vågar ta emot respons.

Vi finns här.

Varma hälsningar
Li-Lo
Alkoholhjälpen