Domarn

Jag dricker för mycket. Varje dag blir det några öl eller några glas vin. Är lite små berusad varje kväll. Och döljer det för min sambo och barn! Jag har vin gömt i garderoben så jag ska kunna dricka när sambon inte ser. Jag vill sluta MEN, jag vill inte att det ska ”synas” att jag har problem. Jag vill kunna ta ett glas med sambon på fredagkvällen, några öl med polarna på lördagen och sen är det fine. Plus att jag ska gifta mig i sommar och då ska det ju drickas i olika former, allt från förmingel skumpan, vin till maten osv osv. Jag vill sluta dricka det ohälsosamma på kvällarna i smyg men ändå klara av att dricka det som ”förväntas” av en. Går det?

Om du dricker varje dag, och även i smyg, så tror jag tyvärr inte att det går att dricka ”bara socialt”.

Är man alltför fast i alkoholens grepp väcker lite alkohol direkt sug efter mer. Det kan gå en tid, men spårar ur till slut. Gång på gång. Enda sättet är då att sluta helt.

Läs och kommentera andras trådar, och skriv mycket här - så ska vi stötta dig så gott vi kan!

Svårt att svara. Alla är olika men beroendet är ganska lika. Lika svårt att försöka stävja och hålla på en ”bra” nivå.

Jag har försökt i flera år. Både att dricka normalt och socialt. För att till slut försöka sluta och inse att jag var beroende. Jag? Som är så himla normal. Har ju hela perfekta fasaden.

Man måste komma till egen insikt. Men jag gissar att du så småningom kommer att vilja sluta.

Mitt tips: boken ”tänka klart”.

Den gav mig en knuff i rätt riktning.

Häng kvar här! Testa din strategi. Skriv av dig!
??‍♀️?

Domarn

Det jag har märkt är att när sambon är hemma och jag inte kan dricka så känns det bra! Det är lugnt. Jag reflekterar över hur bra det känns då. Jag behöver inte alkoholen. Även kvällar när jag tar en alkoholfri öl så känns det ”okej”. Men så fort det finns en möjlighet för att dricka så tar jag den. Som att beroendet ligger i ”att dricka” snarare än i alkoholen. Konstigt kanske!?

Välkommen hit! ?
Om du är medveten om att du dricker för mycket behöver du ju rannsaka dig själv. Kan ju inte stå rätt till om du har vin i garderoben? För du gömmer väl inte alkoholfria drycker i garderoben?

Jag har gömt alkohol. Köpt mer whisky och fyllt på flaskan hemma så maken inte skall märka hur mycket jag druckit... kastat tomglas i smyg. Oj allt jag gjort för att få dricka alkohol.
Inte lyckats begränsa och dricka normalt... vad det nu är. Önskar jag dragit slutsatsen tidigare att jag måste avstå helt. Mått så dåligt.
Nu har jag slutat och mår bra. Äntligen!

Prova att dricka bara alkoholfritt så märker du om du är fysiskt och/eller psykiskt beroende. Kram

Ursäkta ett lååångt inlägg, men jag känner så väl igen mig i din beskrivning och önskan.
Jag har hängt här i många år och har fortfarande inte svaret på frågan om det går... eller det har uppenbarligen inte fungerat för mig. Det finns två ”kickar” man får när man gömmer och smygdricker. Man gör nåt ”busigt” och man får ett rus. Jag vet inte vilket som ger mig störst kick.
Min sambo upptäckte min vingömma för flera år sedan och då hade jag verkligen börjar bli orolig för min konsumtion. Då var det en lättnad för att jag slapp låtsas att jag kunde dricka normalt hemma. Efter det drack jag bara i sociala sammanhang under en längre period och det var aldrig något problem, men sakta sakta så smög sig helgvinet in och inte en lång stund efter så det var det återigen vin i garderoben. Har aldrig återgått till daglig konsumtion efter det här men periodvis blir det värre. Eftersom sambon är uppmärksam så blir det också väldigt svårt att smyga. När jag dricker blir det också större mängder än tidigare, vilket är oerhört dumt. Det fanns eller finns andra här som har lyckats kontrollera och jag tror att det kan gå, men vi har passerat ett antal gränser vi som befinner oss här och många använder alkohol för att medicinera. Det gäller att hålla koll tror jag och att hålla veckokonsumtionen väldigt, väldigt låg. Och högst 2-3 glas per gång men då under låååång tid på en kväll. Men det där beror ju på hur det har sett ut innan, vad du får för effekt och vad du vill ha för effekt när du dricker. De som har bestämt sig för att helt sluta (och lyckas) verkar ibland må bättre än vi som försöker bli ”normala”. Min syn på ”normaldrickande” har också förändrats radikalt under de här åren, till enbart socialt och väldigt lite åt gången. Det är fortfarande mitt mål, men funkar det inte nu så slutar jag. Det upptar för mycket tid och energi och får dåliga följder de gånger det blir för mycket även om det aldrig är ute bland folk.