av En annan Anna

En annan Anna
tors, 2020-02-20 - 13:09

Hej alla!

Jag har aldrig förut pratat med någon om mitt alkoholmissbruk. Jag har väl egentligen knappt erkänt att det är ett missbruk det rör sig om fast jag vetat det mycket väl... Senaste glaset vin tog jag i söndags. Innan dess har jag druckit varje dag, minst en liter vin om dagen, väldigt ofta mer. Ibland en kvarting gin eller vodka och vin. Mitt liv har kretsat kring inköp av alkohol och att åka runt till olika systembolag och handla för att de inte ska tycka jag köper för mycket. Jag har haft ångest på lördagen över om jag har tillräckligt med alkohol hemma eller måste ge mig ut under någon förespegling och smygköpa. Jag har druckit redan på morgonen ibland och ofta längtat efter att alla ska gå och lägga sig så att jag kan dricka ifred.
Jag har gömt alkohol hemma, i garderober och väskor och försökt dölja drickandet för min man och mina barn 6 och 7 år. Jag vet inte om jag har lyckats, de har aldrig sagt något men de måste väl ha märkt att jag varit påverkad tänker jag och det känns så fruktansvärt att tänka på. Jag har gått som i en dimma det senaste halvåret. Jag och mannen har sett filmer på tv som jag inte minns att vi sett för jag har varit för full. Barnen har sagt saker till mig som jag uppenbarligen svarat på men inte kommit ihåg dagen efter. Otaliga gånger har jag fått höra från man och barn -Men det berättade jag ju igår!
Jag har druckit mycket länge, det vill säga mycket med mer normala mått mätt som mycket vin och sprit på helger (min man gillar också alkohol men på ett mer rimligt sätt) men det senaste året har det helt eskalerat och senaste halvåret har det varit katastrof. Jag har dock hela tiden kunnat sköta mitt jobb som är väldigt avancerat.
I helgen fick jag dock nog. Jag är så oerhört trött på att må såhär och jag är så rädd för min hälsa. Är 40 år och är så rädd att levern tagit stryk och att jag snart ska dö på grund av alkoholen. Jag är så rädd att lämna mina barn. De blir också allt större och kommer garanterat snart märka hur jag dricker och må dåligt över detta...
Har nu varit nykter i fyra dagar och de första var hemska. Jag mådde så oerhört illa, kräktes och sov ingenting alls. Jag har också svettats igenom tre ombyten per natt, vaknat helt kall och blöt i sängen. Otroligt läskigt...
Nu sitter jag här en ledig dag och det finns kallt vin i kylen och sprit i skåpet. Ångesten och suget är olidligt, bara ett litet glas tänker jag, men då vet jag ju hur det slutar...
Tänker också en hel del framåt, måste jag alltid avstå från alkohol eller kommer jag kunna dricka någon enstaka gång då och då utan att hamna i missbruk igen? Mycket tankar och frågor... Tacksam för råd och tips och pepp...

LillaVideung74
tors, 2020-02-20 - 13:31

Välkommen hit och tack för din ärliga berättelse om ditt liv. Det är en början till förändring att våga berätta/be om stöd/hjälp.
Jag tror vi är många här i detta forum som känner igen oss. Duktiga, ansvarsfulla kvinnor med jobb, barn och en fantastisk förmåga att hålla näsan ovan ytan o fungera i vardagen trots/eller med hjälp av vår bäste vän och värsta fiende alkohol.
Fortsätt skriv och fråga! Kram

Kristina78
tors, 2020-02-20 - 13:33

Jag är 41 år och slutade dricka i augusti...jag har även fått gå en öppenvårdsbehandling där jag bor.
Jag är tämligen säker på att familj vet om att du dricker för mycket,jag trodde inte att mina barn tagit skada av hur jag druckit..men det har kommit fram att jag har sårat dom väldigt mycket.
Det finns ju all möjlig sorts hjälp att få, kontakta sin hemkommun och berätta precis hur det är...för man behöver stöd och hjälp på vägen.
Sen har det funkat väldigt bra för mig att gå på AA, där är det ingen som dömer...Alla är ju där av samma anledning,och dom har väldigt många tips att dela med sig av.
Jag vet hur det är att må skitdåligt över sitt drickande, men det går att sluta...för mig finns det inget annat alternativ än att hålla upp helt och hållet,ett glas skulle bara väcka lusten att dricka mer.
Så håll ut och kämpa på, det är otroligt skönt att leva nykter.

Torn
tors, 2020-02-20 - 13:45

Hej Anna! Bra att du hittat hit, grattis till 4 dagar! De värsta dagarna är över. Det här forumet är en stor anledning till att jag själv nu har varit nykter i 46 dagar. Läsa och skriva här hjälper till mycket.
Känner igen mig extremt mycket i vad du skriver. Har suttit i samma sits. till slut fick det vara nog, och jag ångrar det inte en sekund, mår så mycket bättre nu. En skillnad dock, min fru avslöjade mig ganska tidigt, hittade mina gömmor mm. Jag berättade hur det låg till och hon har stöttat mig till 100 procent vilket har varit en stor fördel.

Sedan tycker jag det är bra att ta det dag för dag, den första veckan var det tom timme för timme som gällde för mig. Tror det är väldigt svårt att komma tillbaka till ett "normalt" drickande. Kan funka för vissa, men jag ser ingen anledning till att börja dricka överhuvudtaget mer. Varför hälla i sig gift liksom, när man mår bättre utan.
Så känner jag nu, men bara för någon/några veckor sedan kändes tanken på aldrig mer ganska tung.

Kram och lycka till!

Se klart
tors, 2020-02-20 - 13:46

Av dig att ta steget och skriva här.
Jag känner igen mig. Och det är ett otroligt tufft liv, det du beskriver.
Men finns ju så mkt bra där, och värt att kämpa för.
Min ringa erfarenhet säger mig att det är för tidigt att diskutera med sig själv huruvida man kan dricka normalt eller inte.
Det absolut viktigaste är att kämpa sig igenom den första tiden. För så småningom ändras perspektivet utan att vi riktigt förstår hur.
Så, ta det lugnt, en dag (eller timme) i taget. Inga framtidsplaner just nu, för om du håller dig nykter idag och vidare. Så är det en framtidsplan om någon.
Läs mycket här, har hjälpt mig massor!

Peter på landet
tors, 2020-02-20 - 13:50

Bra gjort! Du har klarat dom värsta dagarna. Nu gäller det att du tänker ut en ”nödplan” att hålla ut till du får benat ut dina bekymmer och fått rätt hjälp.
Du skulle ju i vilken annan hotande situation som helst skyddat dina barn, så i detta akuta skede du är i nu med att du vill ta en drink så se alkoholen som barnens största fiende!
Med vilja löser du detta!

Pilla
tors, 2020-02-20 - 20:17

För att jag fått läsa i din tråd.Jag är också ny här och har inte berättat för någon annan än här på forumet om att jag inte kan hantera alkohol.Jag har gjort programmet här och tagit stöd av rådgivare på AH.Nu skriver jag och läser här ,hittills mår jag bra utav det.Det är så befriande att inte känna sig ensam längre./Pilla

Andrahalvlek
tors, 2020-02-20 - 20:28

Det första jag skulle ha gjort i ditt ställe är att hälla ut vin och sprit i vasken. Sen skulle jag ha berättat för min man, så att han kan stötta. Och sen skulle jag hängt härinne på forumet massor!

Vi gör det här ihop! Själv är jag på dag 12 som nykter ?

En annan Anna
tors, 2020-02-20 - 21:46

Ja det är helt underbart att läsa andras upplevelser och få känna sig mindre ensam...

En annan Anna
tors, 2020-02-20 - 21:57

Ni är ju bara helt underbara... Jag grät av flera av era inlägg, tack!!!
Det har varit en supertuff dag och är fortfarande. Mannen är på konferens så jag har varit ensam hemma (varit ledig) hela dagen. Vanligtvis är detta min absoluta favoritgrej, att vara ENSAM! För då kan jag dricka ohämmat! Vanligtvis hade jag druckit minst en halvliter vin mellan ca 11 och 15 och sedan hämtat barnen vid 15:30 (Jag är helt opåverkad efter den mängden). Sedan hade jag smygdruckit lite mer under eftermiddagsbestyren och efter att barnen somnat satt igång och dricka med snabbare takt tills jag somnar. Vi har vin och sprit hemma (jag kan inte begära att mannen inte dricker känner jag) och det har varit otroligt nära att jag fallit dit. ”Bara ett litet glas”. Har faktiskt lyckats stå emot vilket känns otroligt bra men fruktansvärt svårt. Är rädd att inte kunna sova inatt.
Hur ställer ni er till att dricka alkoholfri öl/vin etc? Jag köpte lite lime och mynta och en sån där mojitoläsk så jag tänkte kanske ta mig en drink på det. Är det dumt och riskerar bara att trigga suget? Bör man bara dricka sånt som inte påminner en alls om alkoholen? Fast det är svårt - Cola - rom och cola - mjölk pina colada etc etc...

Andrahalvlek
tors, 2020-02-20 - 22:12

Jag gillar inte läsk, och vatten dricker jag massor till vardags. Så alkoholfri öl får det bli. Det triggar inte alls, drack mig aldrig full på öl utan bara på vin.

Tänker prova alkoholfri bubbel också. Rött alkoholfritt vin tänker jag inte prova. Dels för att det kanske triggar suget, och dels för att jag hört att det inte är gott alls.

Jag tror nog din man har förståelse om du behöver att inte bli frestad nu i början innan du blir stabilare i din nykterhet. Tillfället gör tjuven tyvärr. Vissa stunder är ingen tillgång bästa sättet att faktiskt låta bli.

Anonym15366
tors, 2020-02-20 - 22:21

Jag är också 40. Mamma. Jobbar. Hus. Hem. Hela vardagssnurran.
Försökt sluta många gånger i flera år.
Äntligen efter många strategier, självhjälpsböcker och nu terapi i ett år har jag varit nykter i 51 dagar. Jag insåg att jag var tvungen att sluta helt. Det gick aldrig väl med ”bara ett glas”. Det kommer aldrig mer att fungera så.

Det bästa är väl att fortsätta skriva av dig här. Ha ett mål. Eller flera. Börja med en vecka i taget.
Jag har inte druckit alkoholfritt vin eller öl den här gången. Finns så mycket annat gott, och nytt att dricka. Varför inte ett välgörande och lite lugnande ört-te?
Och så måste jag tipsa om en superbra bok som var ett stort stöd första veckorna ”tänka klart”, av Annie grace. Någon här tipsade mig. Jag är oerhört glad över att jag läste den.
Häng kvar här!??‍♀️?

Vinäger
fre, 2020-02-21 - 05:53

Vilken igenkänning det är, detta med att gömma, smussla, smyga...

Hoppas att du kan använda all den energi vi har lagt med vad gäller allt detta planerande till att orka ta dig ur det.

Välkommen hit. Jag tror på dig.

Kram

Ensammenintestark
fre, 2020-02-21 - 07:22

Din historia delas av så många här, vilket iaf jag haft hjälp av. Även jag är en av dem som smusslat, druckit då jag varit ensam och hållit ”lagom nivå” inför barnen, men druckit mer ohämmat när ingen annan ser. Även jag har ett krävande jobb och har levt ett till synes ”normalt liv”. Men jag har numera insikten att vi är väldigt många med ett på ytan välfungerande liv men ett inre kaos på grund av alkoholen.

Igenkänning gör att man känner sig mindre ensam. Och en insikt av att det finns en annan lösning eftersom faktiskt så många här upptäckt ett bättre liv utan alkohol. Det gör en mer hoppfull.

Det är verkligen till stor hjälp att skriva och läsa här inne. Mig har det betytt allt för. Jag är också en av dem som mörkar för resten av familjen, så är ensam i detta projekt. Men just därför är detta forum så fantastiskt.?

Jag önskar dig ett varmt välkommen hit och hoppas att gårdagen gick att genomleva. Min erfarenhet är att fjärde dagen brukar vara tuff, alkoholhjärnan vaknar liksom till liv och undrar var alkoholen tagit vägen och börjar tjata i huvudet extra mkt. Men det blir bättre efter det! Önskar dig all lycka till! Detta gör vi tillsammans???

Peter på landet
fre, 2020-02-21 - 12:12

Ta små steg! Trappa ner stegvis, att sätta för stora mål gör risken större för återfall. Träna, försök prova ut vad du kan mata ditt belöningssystem med ist för alkohol. Sätt långsiktiga mål, vad vill du med dig själv? Vad vill du med barn/ man?
Jag har valt att inte sätta högre mål än dag för dag. Du löser detta med rätt fokus, tänk FAMILJ

En annan Anna
fre, 2020-02-21 - 20:07

Fortfarande nykter. Dag 5. Tufft även idag. Mannen är ute med våra gemensamma vänner, jag valde att stanna hemma vilket också är en utmaning med skåpen fulla med alkohol. Känner mig irriterad på barnen och har kort stubin, stackars ungar...
Jag brottas också mycket med ångest. Är så van att döva den, döva den tills jag slocknar. Jag bär med mig oerhört traumatiska upplevelser av övergrepp från min barndom som jag druckit bort. Nu finns inte den flyktvägen längre vilket känns oerhört tufft... vill bara domna bort kropp och själ...
Tänkte på det när jag körde hem från jobbet idag att det kändes så sjukt att inte åka förbi ett systembolag på vägen hem. Jag vet exakt var alla systembolag i vår storstad ligger. Jag för mentala noteringar om vart jag varit de senaste gångerna och roterar bland dem för att inte väcka uppmärksamhet. Allt jag tänker på på systemet är att de tycker jag är en äcklig alkis (vilket iofs är sant) och att de säkert pratar om mig.
Fredagkväll och ingen alkohol... vet inte när det hände sist. Det är säkert över ett år sedan.

Andrahalvlek
fre, 2020-02-21 - 20:58

Grymt bra kämpat! Det kommer att bli lättare och lättare för varje dag.

Försök att djupandas, då lättar ångesten lite. Andas in och räkna till 3, håll andan och räkna till 4, andas ut och räkna till 5, håll andan och räkna till 6.

Försök att repetera några gånger, och lägg handen på magen så att du känner hur den fylls med luft.

Läs andras trådar härinne, och känn gemenskapen. Du är inte ensam! Vi är många som sitter i samma båt.

Kram ❤️

En annan Anna
lör, 2020-02-22 - 00:06

Både min morfar, min mamma och min pappa var alkoholister. Mamma dog i sviterna av sin alkoholism. Hon hade utvecklat esofagusvaricier och dog i en Gastrointestinal störtblödning. Det är ingen vacker död kan jag lova...Vi hade ingen bra relation och jag klandrar henne mycket för vad som hände mig i min barndom. Nu när jag ser mig själv i spegeln kan jag se henne. Det är smärtsamt och gör mig både äcklad, ångestladdad och rädd...
Har fortfarande inte rört en droppe denna fredag, trots ensamhet och tillgång. Lite stolt ändå. Ska försöka sova nu.
Kram på er och tack för alla svar. Det känns så fint att få svar ska ni veta, allt blir lättare... jag pratar inte med någon annan än er om detta. ❤️

Se klart
lör, 2020-02-22 - 16:10

Läste om din tråd nu, och jäklar vad bra att du fixat snart en vecka. Det är faktiskt det jobbigaste, avklarat. Tänk hur skönt det kommer vara på måndag, på jobbet. Även om man är otroligt trött de första veckorna så är det en annan trötthet.
Känner också igen det där att inte komma ihåg filmer, eller vad (vuxna) barn sagt. Känner mig bara efter den här korta tiden mycket mer alert,
Vad jag vill säga är att kämpa på även om det är jobbigt just nu, det blir så mycket bättre bara efter ett tag. Och med de vanor vi tillskansat oss kommer vi hela livet behöva antingen avstå eller ha mkt stränga begränsningar. Det är inget att tveka på. Så- en fortsättning på det som har varit är omöjligt,
Håller hårt på dig och hoppas att det lättar lite snart!

En annan Anna
sön, 2020-02-23 - 23:40

Idag är det en vecka sedan jag tog det sista glaset vin. Jag är så stolt över att ha klarat en vecka!
Ikväll var jag och en vän ute och käkade och kollade på ett band. Det var bestämt sedan länge och jag hade ångest för det och undrade hur det skulle gå. Jag valde att vara ärlig och berättade för min vän att jag dricker alldeles för mycket och nu valt att sluta helt. Fick bara stöd tillbaka och det slutade med att vi båda drack Alkoholfri öl och alkoholfria drinkar. Har även äntligen börjat kunna sova hyfsat. Inatt var första natten jag sov oavbrutet. Blev helt chockad när klockan ringde, då hade jag sovit hela natten utan att vakna vilket jag alltid gjort tre-fyra gånger innan (med A). Det är verkligen en underbar känsla att vakna,utsövd och nykter.