Jezzica

Han har druckit sen jag var nyfödd i princip nu är jag 25 år.
Han kan dricka i veckor för att sen hålla upp ett tag men sen blir det likadant igen. Han blir otrevlig och som en helt annan människa när alkoholen kommer in.
Jag är höggravid dessutom, har bf imorgon och har mycket hormoner i kroppen nu. Jag orkar helt enkelt inte med honom när han dricker som han gör.
Jag får blockera hans nummer varje gång för att jag inte orkar med psykiskt längre. Jag får ångest/svårt att andas så fort jag förstår att han har druckit igen. Då blir det som att allt rasar, blir lika besviken varenda gång.
Nu ska jag också som sagt snart få en liten bebis och måste lägga allt mitt fokus på henne, klarar inte att hantera honom också. Han är ju en vuxen människa och får klara sig själv, har varit jag som varit den vuxna av oss hela tiden. Tagit ett stort ansvar som barn.. orkar helt enkelt inte längre.
Får ta avstånd, någon i samma situation?
Tips på vad jag kan göra för att göra det enklare för mig? Mer än att blockera honom?
Är samtidigt orolig för honom, vilket alla som är anhörig till en alkoholist är.. men vill bara fokusera på mitt eget liv och mitt kommande barns liv nu.

Nu tar du avstånd pga att det kommer en liten varelse, helt beroende av dig och att du mår bra. Inte längre bara för din egen skull.

En fråga du kan ställa dig är vad kan jag göra? Få honom att sluta dricka? Se till att han inte dör pga sitt missbruk. Nej du är maktlös oc det är negativa konsekvenser som får människor att eventuellt välja en väg utan missbruk och destruktivitet. När min son, som har missbruksproblem, gjort förändringar är när jag inte gjort någonting.

Alkohol och droger raserar liv och leder även ibland till att personen avlider pga sitt missbruk, men vi anhöriga kan inte göra något åt det hur sorgligt det än är. Du kan berätta för din pappa var hjälp finns att få och du kan göra en orosanmälan till socialförvaltningen. Mer kan du inte göra. Sedan tycker jag du behöver hjälp efter alla dessa år. Börja med Alanon är mitt förslag. Lycka till det finns inga val du har rätt att må bra och du har ansvar för en ny människa som ska växa upp under så bra förutsättningar som möjligt. Så tänker jag..❤

Jackieee

Min pappa dricker också i perioder och jag kan bara konstatera att det är en djävulsdans. Jag har inga bra råd, men du är inte ensam iaf. Jag har också barn och de älskar som morfar. Sin nyktra morfar för de ser ju bara den sidan. Förkrossande att se när det drar igång igen och förklara att morfar inte kommer kommer att fira jul med oss ?

…och välkommen till forumet! Du ska börja ett nytt kapitel i ditt liv och märker att du behöver ett nytt sätt att förhålla dig till din pappa och hans drickande. Fint att se att du är beslutsam kring att du just nu behöver din energi till att ta hand om dig och det nya lilla livet. Här på forumet finns massor av klokskap och stöd att få av andra som är eller har varit i liknande situationer.

Precis som gros19 skriver ovan finns även andra vägar för att få bolla tankar kring ditt förhållningssätt till din pappa. Al-Anon som nämndes är ett alternativ. Om du vill prata med någon på telefon finns Alkohollinjen (020-84 44 48) där för dig för ett förutsättningslöst samtal om dina tankar och behov just nu, där du kan vara anonym om du vill. Och du är naturligtvis varmt välkommen att fortsätta läsa och skriva här på forumet. Hoppas att du hittar något som kan vara hjälpsamt för dig framöver!

Varma hälsningar,
Kristoffer
Alkoholhjälpen och Anhörigstödet

Hit! Det är som att läsa om mitt liv. Min pappa har oxå druckit sen jag var liten o gör fortfarande men tack o lov på ett annat sätt. Han var nykter i fem år då jag väntade barn. Det jag gjorde var att hota honom. Att söker du inte vård så får du aldrig träffa ditt barnbarn och jag menade det verkligen. Det hjälpte i alla fall mitt fall. Vet inte om du provat det redan. Det var sjukt jobbigt samtal men så värt det i slutändan. Kram på dig och lycka till med bebben?