Mitt första inlägg här.
Min alkoholresa började som för många andra för många år sedan. För ca 12 år sedan eskalerade drickandet i samband med ett destruktivt förhållande som innehöll psykisk misshandel, sönderslagen lägenhet, hot om våld osv osv.
Jag har varit ensamstående med mina 2 barn, som nu är 17 och 20, hela deras liv. De senaste åren har båda barnen påtalat mitt drickande men jag har nekat till att ha problem, samtidigt som jag allra innerst inne vetat att de haft rätt. Jag menar, att kunna dricka 10-12 starköl eller 2 flaskor vin 3-4 ggr i veckan är ju inte normalt. Det har jag ju egentligen alltid förstått. Men denna förnekelse......
Min nyktra resa påbörjades för några veckor sedan, efter att jag ledsnat på livet som missbrukare och tog en överdos alkohol med tabletter och hittades medvetslös i en snödriva. Jag var inlagd flera dagar med njursvikt, hjärtarytmi, metabol acidos, uppkopplad till ekg, natriumdropp, urinkateter m.m.
Jag hade nått botten. Totalt. Jag var nära döden och det har skakat om mig rejält.
Jag vill inte dö. Jag vill leva. För mina barn och för mig själv.
Nu har jag påbörjat medicinering med antabus och ska starta upp med samtalsterapi denna vecka. Jag har förstått att vägen mot ett nyktert liv kommer vara väldigt krokig, och tanken på att aldrig dricka mer är läskig. Men jag väljer livet. Så måste det bli.

Utan att känna dig så tror jag du gjort ett klokt val.

Och du behöver inte tänka aldrig mer alkohol, jag har varit nyckter 15 år, en dag i taget.

Mvh Bo

Shit vilken botten du nådde ? Och vilken herrans tur att du hittades så att de kunde rädda ditt liv ❤️

Välkommen hit! Skriv och läs mycket här så ska vi peppa och stötta allt vi orkar och hinner ?

hit !!

Du har verkligen slagit i din botten och påbörjat vändningen i livet ! Att ta en dag i taget gör det enklare att hantera och håll din stund i snödrivan i färskt minne så vet du hur det ser ut om du börjar tänka på att fyllna till igen.

Skriva av dig alla tankar här och fundera på om du ska gå på nåt aa-möte så du får lite hjälp på traven.

Att läsa andras historier och erfarenheter känns stärkande.
Har funderat på AA faktiskt. Just nu känns allt så nytt och lite läskigt.....

Sofia

Vilken dramatisk vändning ditt liv tog där för några veckor sedan, tur att du överlevde! Starkt att i det läget fatta beslutet att påbörja en nykter resa. Du har tagit många kloka steg för att hålla dig till rätt spår framåt - du medicinerar med Antabus och ska påbörja samtalsterapi. Du är beredd på att det kan vara en krokig väg och erkänner att det känns läskigt med långsiktig nykterhet. Samtidigt väljer du livet, du vill verkligen leva både för din egen skull och för barnens. Vilken gåva till dem att du efter den skrämmande händelsen med överdosen nu har gjort en sån helomläggning! Hoppas att forumet här kan vara till hjälp och stöd för dig framåt och att du vill fortsätta dela med dig av hur det går för dig.
Varma hälsningar,
Sofia, Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

.... nykter idag! Kämpar på med antabus och samtalsterapi.
Suget finns där, ibland väldigt mycket, ibland lite mindre.
Försöker undvika sociala medier på helgerna, pga alla statusar om att "nu är det helg, skål!" och förfrågningar om AW osv. Det triggar mig när jag ser sånt och gör att jag känner mig extremt ensam. I stort sett alla jag känner dricker ju, under normala förhållanden, sånt som jag inte klarar av....

Hej Ett steg i taget!

Jag lovar dig att suget kommer att försvinna, det kommer försvinna med tiden.
Helt plötsligt en dag, kommer du märka att inte tänkt på alkohol på väldigt länge.
Och det är en otrolig frihetskänsla.
Tills dess, ta det lungt och var försiktig.
Mvh Bo

Kämpar med allt runtomkring som är konsekvenserna av det senaste bottenskrapet för 17 dagar sedan.
Eftersom jag har en 17-åring hemma är soc inkopplade, som det ska vara såklart. Men det är tufft och jag känner mig som en skurk när jag blir kallad till dessa samtal och det känns för jävligt att utsätta min tonåring för detsamma.
Och den onda cirkeln blir sluten, ju mer oro och stress runtomkring, ju mer vill jag dricka.
Men kämpar vidare trots allt, med antabus och nya deckarböcker från biblioteket....

Ingenting blir bättre för att du dricker, och det vet du, och du kämpar på så bra. Du har allt att vinna, även om det tar tid. En dag i taget.

Styrkekram ❤️