Jo, jag åkte till Spanien i onsdags tillsammans med en vän och kollega. Vi skulle stanna en vecka. Vännen drabbades dock av Coronapaniken så henne skjutsade jag till flygplatsen i morse. Nu sitter jag här ensam. Skulle handla på väg från flygplatsen. Fick tag på sista paketet pasta. Tänkte mig ner till stranden. Stängt. Som tur är finns här en liten pool-trädgård. Har suttit där i fina vädret och läst. Försöker hålla mig uppdaterad om läget och tror att allt kommer att lösa sig faktiskt.

Vännen visste inte innan vi åkte att jag inte dricker. Jag presenterade läget med argumentet om min utmattning. Hon är själv mycket måttlig men köpte en flaska gott vin som hon har sippar på. Inga problem för mig. Skönt! Men så drog hon och jag började genast fundera... Men nej. Jag är helt enkelt inte sugen. Vill inte vara trött, hängig, bakis, ha ont i huvudet. Jag uppskattar min klara skalle så himla mycket! Mina morgnar kanske ännu mer!

Tack för att ni tänker på mig! Det värmer otroligt. Har ingen dator med mig och får ont i axeln av att skriva på telefonen. Men då vet ni var jag är och hur jag har det just nu.

Kram!

Skönt att du hörde av dig! Här hemma är coronapaniken helt enorm - så du har det nog jämförelsevis lugnt och skönt i Spanien.

Njut av stillheten, och nykterheten.

Kram ❤️

Jo här är lugnt och skönt eftersom vi sitter i karantän sedan midnatt. Inte ens en nöjespromenad runt kvarteret är tillåten. Poliserna bilar runt och ropar ut meddelanden i högtalare. Mycket märklig situation måste jag säga. Mig går det ingen nöd på. Har en liten men fantastisk uteplats och mat finns. Som det kan bli...
Kram!

Om flyget går kommer jag hem. Bilen står utanför grinden så jag behöver inte ut och traska med risk för frågor från polisen. Som jag sagt hela tiden: jag tror knappast spanjorerna är intresserade av att behålla en bunke skärrade svenskar som dessutom är en potentiell belastning på sjukvården i onödan. Det bekräftades också vid en presskonferens sent i går. I dag kommer ev ett beslut om att stänga landets gränser. Det kommer högst sannolikt integälla utlänningar som åker hem.

Jag har just njutit av yoghurt och clementin till frukost. Tittar lite på de mörka molnen på himlen. Får läsa inomhus i dag. Gläds åt mitt nykterhetsbeslut. Mår bra! Sover många timmar på nätterna. Lägger mig tidigt. Jag följer nyhetsrapporteringen och tar nyktra beslut.

Kram!

Tack för att du skrev så att vi vet att du mår bra ?

På mitt jobb är det rejält hispigt. Jag jobbar inom media så vi sitter mitt i coronaflödet minst sagt. Jag skulle må bra av att stänga det ute lite nu känner jag ?

Kram ❤️

svagis

Och är helt säker på att du kommer med ditt plan hem....men sen måste du väl vara i karantän i 2 veckor? Men det är kanske inte något problem för du kommer väl ändå att träffa barnen antar jag?
Skönt att du sover så gott och mycket - det läker ju hjärnan tror i alla fall jag. Nu verkar min Gaba-dammsugare ha börjat funka bättre (?) för jag somnar snabbare på kvällen och sover bättre igen :)
Nykterhet är väl det enda raka i dessa tider - det gäller ju att kunna ta kloka beslut för sig själv och nära och kära. Jag har så fullt upp att göra eftersom ALL undervisning ska övergå till distans från och med imorgon och jag är verkligen en nyckelperson på mitt nya jobb eftersom jag har 10 års erfarenhet av att utveckla nätbaserat. Samtidigt ska jag skicka in min forskningsartikel för publicering, tredje gången gillt (!) och försöker ändå ta det lugnt och inte låta stressen ta överhanden.

Gott att du fick en vecka i värmen, lugnet och vilan gör dig gott!
Kram
svagis

Har precis som du funderat på karantänen. Den är ju ett problem eftersom jag måste ta hand om barnen. Dessutom ska jag börja stresshanteringskurs på torsdag. Kanske himla dumt? Pensionärerna ska jag inte träffa har jag bestämt mig för. Tex grannen och de jag hyr av här i Spanien.

Bra att du sover bättre!!!! Bra för stresshanteringen framförallt. Du sitter ju i den båt sitter i nu. Kan inte backa från uppdraget utan lägga in alla växlar i stället. Då får du passa på att andas lite extra när det inte är jobb, svagis!

Kram!

Jag ringde 11313 för att reda ut frågan om karantän. Efter att ha köat i en och en halv timme kom jag fram. Handläggare lät oerhört trött men var tydlig. Har man inga förkylningssymptom behöver man inte sitta i karantän. Jag följer riktlinjerna och gick till min kurs. Flera av kursdeltagarna valde dock att delta via länk. Fungerade helt OK. Det var nog mest kursledningen som blev lite förvirrade. De fick försöka hitta lite nya grepp när de som var uppkopplade via länk inte såg vad de skrev på tavlan tex. Däremot kommer jag att helt avhålla mig från att träffa pensionärer över 70 eller andra med underliggande sjukdomar.

Studiedag för flickan i dag. Jag har försökt pitcha in att hon och jag ska gå på jympa. Hon har ofta ont lite här och där (rygg, axlar, ben). Svaren har inte varit entydiga. Kanske..., nja,.. Vill hellre gå på massage (DYRT!) I dag tog jag upp det igen. Sa att då bokar jag färdtjänst så sticker vi dit och testar. "OK!" sa hon bara. Vad bra det känns för mig! Detta blir spännande tycker jag. Vi kanske får en ny gemensam aktivitet :D

Alkoholen då? Jo, för det mesta inga tankar på den. Det poppar upp i huvudet då och då. Någon gång i Spanien och i går när det var så fint väder tex. Förutom mina vanliga argument till att inte dricka har jag ju nu det där blodprovet som ska tas på beroendekliniken innan nästa möte. Tyckte då att det verkade lite onödigt, men faktiskt har det hjälpt mig nu. Jag vill ju visa fina mätvärden, inte dåliga! Ögontjänaren i mig, eller? Kvittar varför egentligen, bara det funkar. Här gäller det att plocka nyktra dagar inget annat! Tidtidtid.

Kram!

Flickan vägrade gå in i färdtjänsttaxin. Vi har pratat om det nu. Hon blir osäker när hon ska till ett nytt ställe. När hon inte vet hur det ser ut eller hur det är. Då blir hon stressad näst intill panik. Inget att göra. Men, vad händer med mig? I mitt inre känner jag en sorg över hennes funktionshinder - självklart. Men även en frustration. Detta var min enda chans i dag att få komma ur lägenheten och tom få röra på mig lite. Nu blev jag sugen på vin. Skit. En hel helg till så här och jag kreverar.

Charlie70:)

Håller tummarna för att det ska fungera bra i helgen:)

Nu vet jag inte var din dotter ska åka...men jag tänker att man kan ta kontakt med den mottagningen och den hon ska möta...för då försöker man ordna så att det blir på bästa vis.

Kram :)

svagis

och just den där känslan när man nästan lyckas få med sig dottern till den där aktiviteten/mötet/stället som man innerst inne varit orolig hela tiden för att hon ska vägra....och då vägrar hon :(

Men jag är glad att du är hemma från Spanien igen och att du håller dig nykter - bra jobbat!
Jag är också nykter - men det är ganska tufft just nu pga att jag fått extremt mycket att göra på jobbet när alla lärare ska ställa om till distansundervisning - mycket tankar på vin men jag hankar mig fram...en dag i taget :) Vi ska klara det här!
Kram
svagis

Ja, det är en jobbig tid tror jag, särskilt för oss.
Charlie, Svagis, jag hejar från mitt håll där tycker att jag kommit över ”krisen” rent privat- och sett till den anarki som uppstår i ett sånt här läge.
Stort grattis Starkis till löneförhöjningen!
Och Charlie, skönt att du är hemma,
Och skönt att ni är nyktra!

Själv fick jag hämta min dotter i huset hemma hos hennes pappa idag kl 11, medan han jobbade. (Hon har utvecklingsstörning med språkstörning och autistiska drag.)

Hon har varit hemma sjuk själv sen i tisdags - och hon klarar det riktigt bra, men idag var nog gränsen nådd. Det förstod jag direkt när jag hörde hennes röst på telefon, så jag körde direkt.

Hon var SÅ stressad när jag hämtade henne. Hon hade packat allt rätt och riktigt, men jag såg på henne hur det kröp i kroppen på henne av oro och ångest.

Jag fick lägga mycket energi på att lugna henne, men allra viktigast var att jag var lugn själv. Hon är som en barometer på mitt humör. Spelar ingen roll vad jag säger eller gör - det hon fångar upp är vad jag känner inombords. Varje gång.

Så nu har vi gemensam sjukstuga här hemma och hostar ikapp, och så lär det vara hela helgen. Men lite sol ska vi nog få ändå. Fika utomhus kanske.

När man inte förstår allt fullt ut så tror jag att det blir extra jobbigt när den kollektiva oron runtomkring liksom exploderar. Då vill man bara stanna i det trygga invanda.

När dottern var mindre fick vi avbryta typ allt hela tiden eftersom det totalt låste sig för henne. Nästan inget nytt inplanerat funkade. Typiskt autistiska drag.

Men vi gav inte upp, vi fortsatte att försöka. Lirka, locka, pusha. Och det har blivit bättre och bättre med åren. Så bra att vi knappt tror att det är sant ibland.

En sak gjorde vi dock väldigt tydligt, både medvetet och omedvetet faktiskt. Vi slutade ha några som helst förväntningar. Allt fick bli som det blev, och det var okej.

Tio ”träningsbesök” hos tandläkare för att ”lära sig” laga hål med hjälp av endast lustgas slutade till slut med sövning ändå, eftersom hon fick tokpanik och skrek och sparkade när det väl skulle göras. Jag ryckte bara på axlarna och sa ”och det sa jag redan från början.” Snacka om bortkastad tid för alla liksom.

Men sen när det funkar ❤️ Som idag när hon själv hade packat allt rätt, även sina mediciner. Då blir jag så glad att jag nästan spricker. Och jag berömmer henne så jag storknar. Jag tror på positiv förstärkning ❤️

Jag förstår verkligen din besvikelse och sorg. Då och då blir jag också så fruktansvärt ledsen för min dotters skull, hur begränsat hennes liv är på många sätt. Men hon är tack och lov inte ledsen för det, och det är min tröst.

Försök att komma ut på egen hand i helgen. Cykla kanske? Det ska jag göra både lördag och söndag. I maklig takt pga förkylningen.

Kram ❤️

...kunde jag gett min högra hand för en flaska vin eller två. Helt uppenbart att dessa "misslyckanden" och min känsla av instängdhet tillsammans med flickan triggar mig i mitt beroende. Självklart är allt ansvar mitt. Jag drack inget. Blev väckt, alldeles för tidigt i dag. Flickan kunde inte sova längre då hon har ont i ryggen (därav mitt jympaförslag). Flickan och jag har pratat om händelsen. Dels vill hon veta exakt vad kosekvenserna av en bomkörning blir hos färdtjänst. Har mailat dem med hennes frågor. Hon har ångest för om jag jag får betala trots att vi inte åkte, eller om vi blir av med färdtjänst helt. Det senare kommer vi ju inte bli för en händelse och betalningen är inget problem så klart. Har förklarat detta för henne. Om och om igen. Dessutom kom vi fram till att jag ska åka till jympastället och ta foton och filma lokalerna, kanske intervjua någon i personalen så att hon kan förbereda sig bättre inför nästa gång. Jag känner mig helt dum i huvudet som inte tänkte på det tidigare :-(.

Så nykter i dag så klart. Vi får se hur dagen blir. Solen skiner! Flickan pratade om att det var länge sedan vi var på 4H (ligger hemmavid). DET var ju ett bra förslag sa jag! Kanske vi kommer dit. Får se. Lämna henne själv någon längre stund är uteslutet då hon har epilepsi.

Tack svagis, Varafrisk, Se klart och Andrahalvlek för era kommentarer i min tråd!

Kram!

Så skönt att ni kunde prata om
det. Och kom fram till en gemensam lösning. Spela in en liten film från stället ni ska till är ju perfekt!

Ett besök på 4 H-gården låter ju alldeles underbart ❤️

Det är väldigt slitsamt att vara funkisförälder. När andra släpper taget om sina barn fortsätter vårt ansvar år efter år. Utmattande. Och vi kan bara göra så gott vi kan.

Vår dotter fyller 21 år i sommar. Planen är att hon ska flytta till ett LSS-boende i april nästa år. De börjar bygga boendet nu. Men jag vågar inte hoppas förrän vi har skrivit på kontraktet.

Kram ❤️

Hej

Andrahalvlek och Charlie70 ..jobbar m er barns målgrupp och jag vet hur tufft era barn och ni föräldrar kan ha det/har det...jobbar på en mottagning men träffar mest föräldrar. Nu är det ju speciellt i Coronatider men ta kontakt m kurator som är lite spindel i nätet mm. Kanske ni redan har kontakt.

Hoppas solen skiner på er där ni bor☀️

Kram?