Det har nog varit viktigt för dig att ha tid för att jobba med din nykterhet. Stort grattis till 16 nyktra veckor!

Jag tycker att du ska utgå från att det kommer att gå jättebra att bibehålla nykterheten när du börjar jobba heltid. Blir det jobbigt får du hantera det då. Att oroa sig för det nu stjäl bara onödig energi från dig.

Kram ❤️

tog det väldigt lugnt första året och ägnade den mesta tiden åt att utforska mig själv. När jag sen började jobba fulltid igen så gick det nog nåt år innan jag insåg att jag skulle klara mig finfint med att ha ledigt fredagar och liksom längda helgen för min egen skull. Jag hade ju eget så jag hade förmånen att kunna styra mitt arbete själv, alla har ju tyvärr inte den möjligheten . Men som beroende så är ju inte min stresströskel speciellt hög så det gick fort för mig att komma upp i ett för mig skadligt varvtal.

Jag har aldrig upplevt att jag fått nåt fungerande,fysiskt, vaccin mot min stresströskel eller min alkoholism annat än stegarbetet som är ett riktigt bra skydd !! Som det de facto är ! En skön och stabil krycka att stödja sig på när livet rusar iväg!!

Finns kanske möjligheter för dig också att sakta ner livet ?

Jag ägnar mycket tid åt att fundera på hur jag inte ska hamna i ekorrhjulet av stress igen. Det enda jag kan komma fram till är att med nuvarande arbetsplats fungerar det inte. Det skulle inte fungera att gå ned i tid. Kommer det en beställning gör det det och då är det bara att leverera inom utsatt tid. Oavsett om jag arbetar deltid eller heltid. Vad skulle jag göra i stället? Jag arbetar med det jag har utbildat mig till. Jag har en lön på en nivå som jag är beroende av, särskilt nu som ensamstående. Flytta är svårt då barnen är etablerade i området och har sina skolor här. Det gäller nog bara att bita i det sura äpplet och förhålla sig till den situation som är helt enkelt.

Efter en del strul kom jag och flickan iväg i går. Vi hade underbara timmar hos hästarna. Nu vet hon vad det är och vill åka tillbaka. Det kommer vi att göra redan om två veckor.

Deltog för andra gången i går kväll på AA online. Jag har ju beställt Stora boken med syftet att göra stegen så att jag kan delta i AA fullt ut. I går förstod jag dock att åtminstone han som håller i det här mötet inte är sponsor under några villkor. Bland annat om man samtidigt går till beroendeklinik (man får inte prata med flera olika samtidigt) eller äter antidepressiva som han menar är sinnesförändrande och gör att man inte kan ta till sig stegen. SUCK! Denna okunskap. Är det bättre då att människor dras med sinnesförändrande depressioner? Jag har inte för avsikt att tjafsa emot, men det blir inte något mer AA för mig i alla fall. Inte i denna gruppen i alla fall.

Kram!

Bra tankar du har. Stressen är vår fiende för den är en stor trigger för drickande.
Gäller för dig att hitta en strategi och balans i din situation. Gör ändå skillnad att vara medveten som du är.
Ha en fin dag o kram?

Så synd du blev bortskrämda, men tror man får leta sig fram till det som känns rätt.
Så testa dig fram till det som ger dig mest styrka och känns rätt.
Kram och styrka // Strulan ??❤️

Fördomar tycks finnas även inom
AA. Skit i dom! Kolla om du hittar något möte online istället. Det ska jag prova. När jag är mogen.

Om du bor i en större stad brukar det finnas särskilda kvinnomöten hos AA också. Det hade jag nog föredragit.

Kan bli lite trött på mäns mästrande ibland, ”så här är det och så ska det alltid vara”. Även om kvinnor i flock kan vara jobbigt också ?

”Stora boken” är ju inte heller toppmodern precis, inte ens språket vill man modernisera har jag läst. Precis som om språket är det avgörande? Till och med ”Fader vår” har ju fått modernare språk.

Jag får se hur jag gör. Ser att det finns många möten online. Även kvinnomöten. Jag kan nog tänka mig att testa det också. Vill väl ändå ge AA en chans till. Annars är det lugnt här! Inget sug. Dagarna rullar på. Här har skolorna startat i dag och jag ska inte sticka under stol med att det är skönt att få lite tid att tänka egna egna tankar. Städar och lagar mat lite om vartannat. Mer i gång än jag orkat på länge faktiskt. Där emellan sitter jag. Och glor. Viktigt.

Kram!

Hej Charlie och tack för grattis! Dagarna rullar på ja, skönt att det är lugnt och utan sug. Tycker också det är skönt att få var själv hemma lite och gå runt och smågreja med saker och ting, och glo? Kul att det gick bra hos hästarna och att hon vill tillbaka! Det bådar ju gott för framtiden.

Kram

Märker att mitt nikotin"behov" har ökat markant den senaste tiden. Förutom vanligt snus har jag kompletterat med snus utan tobak av den starkare sorten. Häromdagen handlade jag även ett dyrt paket nikotintuggummi 4 mg. Inte för att jag vill sluta snusa utan för att jag vill få ännu mer nikotin. Så nu kan det bli att jag tar en prilla och samtidigt två nikotintuggummin, varvar med snus utan tobak och så går dagarna. Jag mår toppen av denna konsumtion, men en effekt av detta är att jag inte kunde somna igår. Därför försov vi oss och flickan missade skoltaxin hemska tanke. Men vi kunde lösa transporten på annat sätt som tur var för hon var på G i dag och och ville verkligen till skolan! Ja, vad säger man då om detta nikotinintag? Någon som har kloka reflektioner och/eller råd?

Kram!

Snusar själv, men mitt behov är konstant och har inte ökat i samband med nykterheten.

Däremot skulle jag inte ens tänka tanken att sluta med snus just nu. Kanske aldrig.

Nikotin och alkohol triggar samma belöningscentrum i hjärnan, så något samband finns det nog.

Skönt att det inte låste sig för dottern när morgonen inte blev som den brukar ??

Jag snusar och det har ökat en del sedan jag slutade med a. Drar jag ner, så börjar jag käka mer godis så
jag föredrar snuset. Det är ju inte bra med snus, men vill inte bli för fet. Har vänner som har slutat med snus och
det verkar nästan vara ännu tuffare än att lägga av med alkohol.? Då det långt ifrån ger samma konsekvenser med snus som med alkohol så tänker jag fortsätta tillsvidare. En vacker dag kanske jag lägger av med snuset med, men det får framtiden utvisa. Jag har en kompis som lagt av (över ett år nu) men han "snusar" fortfarande i form av prillor av ingefära. Kanske kan vara något att testa .?

Kram

En fördel med att sluta dricka är att tandborsten håller sig fräsch längre. Inga missfärgningar av gammalt rödvin. Förr skyllde jag på snuset, men det märker jag inte är fallet nu. Ja, mitt nikotinberoende har ökat markant tydligen. Men inte från dag ett av nykterhet utan det kom nu, den senaste veckan. Jag bidar min tid och hoppas det lägger sig. Vill inte hålla på med för mycket restriktioner i det här läget. Ingefära-stadiet har jag nog långt till som det ser ut nu :D. Alkoholen blir mer och mer en icke-fråga. Jag tänker på den men känner inget sug eller längtan. Tog blodprov förra veckan inför möte på beroendekliniken på måndag. Blev osäker på om provsvaren hinner bli klara. Har egentligen ingen betydelse för de kommer vara rena. Men att jag har haft det här blodprovet framför mig hjälpte mig definitivt som en del i en helhet när suget blev så otroligt starkt för några veckor sedan.

Som jag nämnt tidigare har jag pratat med ett fåtal om att jag numera är nykter och vad som lett mig hit. För andra mer perifera bekanta har jag skyllt på utmattningen - typ. Nu börjar det poppa upp lite här och där märker jag. Förslag om att vi ska dricka vin, sen när jag har börjat dricka igen... Det kommer jag ju inte att göra. Ingen stor fråga men jag märker ju att detta kommer att behöva hanteras framöver. Det är ju bara att säga att jag märkte under min sjukskrivning att jag mådde så bra utan alkohol så jag fortsätter på den inslagna vägen. Behöver inte vara mer än så. Men, det ska bli sagt, och vid rätt tillfälle.

I dag består projektet av av omplantering av blommor. Jag har inte för avsikt att klara av alla. Fixar jag de två av större modell i dag är jag nöjd. Resten tar jag de kommande dagarna. Numera är mina projekt mycket avgränsade för jag orkar inte så mycket i taget. Har jag gjort lite, måste jag vila, och sitta och glo. Det är min mindfulness.

Tack Andrahalvlek och Torn för kommentarer i min tråd!

Kram till er alla!

Jag försöker också tydligt begränsa mina ambitioner- att inte lägga ribban för högt helt enkelt.

Ibland när vissa surdegar har blivit så sura att de nästan kryper ner i soprummet själva så måste jag förstås göra något.

Då har jag ett trick. Jag säger till mig själv att ”jag ska bara titta på det lite” och har inga högre krav än så ställda. Och vips så är jag igång och hamnar då ofta i flowet och får mer gjort än jag tänkt mig.

I helgen ska jag ta fram och titta på fönsterputsgrejerna ?

Och sitta och glo är verkligen perfekt mindfulness-träning! Svårt som sjutton, mobilen åker ofta fram så fort jag har en minut över.

Efter att under flera veckor ha sovit lite mer normala 6-8 timmar per natt har jag i natt sovit timmar igen. Exmaken är utskriven från sin karantän. Tre intensiva barnveckor är slut. Då sover jag tydligen. Jisses vad skönt.

Helgen är i princip oplanerad. Jag ska fortsätta med mina hemmaprojekt i låg takt. Det är väl någon form av vårstädning jag håller jag på med. En sådan rev jag av på en dag eller två förr i tiden. Nu har jag grejat i en vecka och är fortfarande inte klar.

Har funderat en hel del på sommarsemestern med barnen. Bokade redan förra året Spanien i tre veckor, men den resan är ju bara att glömma (inklusive pengarna för de svindyra flygbiljetterna antar jag). I stället har jag googlat en hel del på campinggrejer. Bestämde mig för att köpa en hammock som visst är da thing nuförtiden. Flickan blev eld och lågor när hon hörde om detta! Jag förmodar att vi inte bör resa inom Sverige i heller - i alla fall kan jag tänka mig att vi Stockholmare inte kommer att tas emot med någon större värme i andra landsändar förrän om x antal månader. Vi får helt enkelt hålla oss inom länet och som tur är finns det ju mycket fantastisk natur även här!

Nykterheten rullar på i sin gilla gång. Jag har ju inte mycket i mitt liv som utmanar den i heller. Inget arbete som stressar mig och inget umgänge med andra familjer eller fester. Funderar mycket på hur det blir när allting återgår till det normala. När jag arbetar heltid igen och covid-19 har lugnat sig och vi börjar umgås som förr igen. Kommer jag att riskera att trilla dit då eller har jag hunnit skaffa mig tillräcklig immunitet för att känna med lätthet att alkoholen inte tillhör mig längre? Det återstår att se.

Kram!

Vad skönt att du får sova! ?

Jag tror det är bra att få utmana sin fantasi och ta en "hemester" ibland. Det finns ofta väldigt vackra oupptäckta platser för en själv och nära där man bor ?.

En hammock är så mysigt! Förstår din flickas förtjusning ??
Den är så välkomnande för alla, en vuxengunga att också få vila i.
Ha en fin helg Charlie ☀️??
Kram ?

Jag är ingen globetrotter alls, jag trivs bäst hemma. Ihop med dottern brukar det funka bäst med dagsutflykter eller att åka iväg 20-30 mil med två-tre övernattningar.

Husbil har jag funderat på, just för att hon ska ha sin trygghet med sig. Men det är ju rätt så dyrt förstås. Hyra en husbil funkar kanske ?

Skönt att du har fått lite vila från barnen - man behöver det för att orka i längden.

Kram ❤️

Åh, Charlie, vad skönt att du låter så stabil. Trots att du haft några tuffa veckor bakom dig. Har tänkt en del på dig, så...

Tror också på hemester eller kanske något längre i slutet av sommaren. Märklig tid vi lever i vad gäller det mesta nu. Saker vi tagit för självklara är inte alls det längre. En hammock låter underbart, inte minst när den uppskattas även av flickan.

Du känns så stark i ditt beslut, jag tror att du inte kommer att vilja dricka igen. Kanske längta en kort stund efter det första ruset, men inte låta tankarna bli verklighet. Det är vad jag tror.

Kram

På onsdag blir det 4 månader. Känns toppen! 14-åringen fyller snart 15. Det är honom jag har att tacka för min nykterhet. Hans blick när jag stod i hallen här hemma. Skitfull, tillsammans med en okänd man som hade hjälpt mig hem från puben eftersom jag knappt kunde gå utan att trilla och som jag ville bjuda på starkvinsglögg som tack. Den blicken glömmer jag ALDRIG. Vilken IDIOT jag var. Hur kunde jag ens fundera ut att jag skulle till puben och supa mig asplakat samtidigt som jag hade barn hemma. Barn som jag självklart skulle möta när jag kom hem. Barn som är beroende av mig som vuxen och förälder. Den som kan ge trygghet, kärlek och hjälpa om det behövs. Nej, detta kommer aldrig att hända igen. Det är denna bedrövliga händelse som framförallt hjälper mig att hålla mig nykter.

TACK MITT BARN. Jag älskar dig oändligt! Du är värd allt.

Åh, den blicken ? Så smärtsam att uppleva, som en hästspark i magen. Har ni kunnat prata om det efteråt? Har han vågat visa sin glädje över din nykterhet?

Otroligt motiverande inlägg ❤️ Den blicken vill man aldrig uppleva igen!