Ny här med egen tråd. Har dock läst många inlägg sedan jag hittade forumet för några veckor sedan.

Bestämde i tisdags morse att det får vara nog nu. Kände inte ens ett sug de första dagarna, ett par värktabletter mot huvudvärken bara. Efter att ha läst mångas berättelser förstod jag att lockelsen säkert kommer att dyka upp. I går längtade jag, men tack och lov infann sig aldrig tillfället.

Nu önskar jag lite pepp när suget sätter in. Har förstått att det finns många, många i samma situation som jag. Att det hjälper att läsa om andras erfarenheter och se responsen de får känns stort.

Hälsningar en lyckligt gift kvinna med ett bra jobb och flera fina (vuxna) barn. Så varför?

Fibblan

Är det mest passande ordet, jag kunde hitta??!
Starkt. Är ett annat.
Kärlek.
Ärlighet.
Du har det som krävs för att en gång för alla programmera om hjärnan ??❤️!
Tillsammans fixar ni det här ?!
Jag hejar på med själ och hjärta ❤️!
Stor kram!
/Fibblan ?.

För att du är med oss igen, på riktigt, modig och stark som granit och mjuk och snäll samtidigt. Nu ska det bli bra. Kram.

Vimäger?

Så gott att du är på gång igen??
Dina berättelser, din ärlighet ger mig mod att försöka att bli nykter!

Kram ??

Åtminstone en helt ny tillvaro. Jag mår nästan oförskämt bra efter endast en veckas nykterhet.

Ok, det har jag gjort tidigare också. Men nu handlar det inte bara om att giftet lämnat kroppen och att vinna segrar varje dag.

Nu är det något annat.

Jag har fått ett lugn på riktigt. Tänker inte så mycket på alkohol överhuvudtaget. Pratar okomplicerat med M om situationen. Han är också superpeppad och tycker att även han - som inte har problem - mår bättre utan helgölen.

Är så sjukt stolt över att jag tog mod till mig och berättade allt. M vet sedan november -17 att jag har A-problem. Han vet också att jag druckit till och från sedan dess, med relativt många helvita månader emellanåt. Däremot hade han ingen aning om i vilken omfattning. Att jag i perioder trillat dit ordentligt.

Alltså, lättnaden är total.

Jag mår så himla bra! Vet inte hur jag ska kunna beskriva känslan. Att våga bara vara. I nuet. Leva.

Har många funderingar kring igenkänning här på forumet och hur jag utnyttjar den. Vill utveckla dessa tankar, men det får bli en annan gång.

Att logga in och läsa era kommentarer ger mig nästan lyckokänslor. Hur bra får man ha det...

Från djupet av mitt hjärta: TACK!

En extra hälsning till Odette, vad glad jag blir av att höra från dig. ? Tack för fina ord, jag blir riktigt rörd. Hur är det med dig? Längesedan du skrev något i din egen tråd. Hoppas att du åtminstone är ok.

Ha det gott, alla fina forumvänner! ?

En dag i taget.

Kram på er

Hel

Förstår känslan, har själv varit nykter en vecka. sitter här med mitt morgonkaffe och känner ett lugn och en stillhet inombords som det var länge sen jag hade. Också en sorts förväntan, ett lite nyfiket pirrande inför vad som händer. Jag bara är, här och nu. Så befriande.
Önskar dig en fin dag ?

Jag tycker att Dionysas ord till mig för två och ett halvt år sedan sammanfattar nykterheten så bra. Har delat dem förr och nu är det dags igen:

...att kunna vakna utan ruelse och skam! Sätta på lite kaffe och välkomna en ny dag – inte alltid problemfri, men nu möjlig att att leva med!

-----

Andrahalvlek: Ja, det viktigaste är att vara nykter. Ha en bra dag. ?

Varafrisk: I dag är en bra dag. En fin dag. En solig dag. En perfekt dag att vara nykter. ?

FinaLisa: Så glad att du orkar skriva något. Finaste, önskar dig en vacker dag. ?

Hel: Åh, då ligger vi lika. Lite extra pepp till varandra nu då. ?

Kram kram

Nu blev jag riktigt glad av senaste läsningen i din tråd! Underbart att du har hittat det där inre lugnet och får må bra! Harmonin är dig så väl förunnad. Kram

Passar på att skicka en liten hälsning till Odette också. Fint att se dig igen. Jag har tappat bort din tråd. Önskar så att du lyckas pilla upp livets knutar, en i taget, och att det rasslar till bland pusselbitarna så att de får falla på plats. Kram

Fibblan

Kan bara hålla med! Precis så där är nykterheten som bäst ✨! När man riktigt njuter av den! Så glad för både din och min skull, att vi är där ?!
Bamsekram?!
/Fibblan ?.

De här orden fick jag av en vän förra året när min panikångest var riktigt jobbig:

"Du är modigare än du vet, starkare än du tror och klokare än du förstår."

Vännen vet inget om mina A-problem, men jag tycker att orden passar så bra även till oss kämpar här.

Just nu är det ingen kamp alls. Inget sug. Fortfarande ett lugn inom mig. Så skönt. Så tacksam.

Livet pågår!

Kram till er alla

Tack för kommentar i min tråd! Du verkar ju vara på ett strålande humör nu Vinäger.? Så härligt
att det går bra! Du är ett levande bevis på att det går, om man vill och aldrig ger upp.
Jag var inne och läste en del här på forumet 2018 och Du och Fina Lisa var de enda nicken som jag kände igen när jag var tillbaka här. Just det att aldrig ge upp och komma tillbaka imponerar på mig. Det ger respekt.

Kram

Är så glad för din skull. Tusen tack för hälsningen från dig och Mirabelle här i tråden. Det värmde väldigt mycket. Här går det upp och ner.. Just nu hel och " ren" ;)... kämpar på liksom :). Kikar in här till och från och blir så glad att se att det går bra .. sänder varmaste kramar tillbaka till dig ... även till Mirabelle och alla andra fina på forumet. :)

Så inspirerande att läsa i din tråd. Det ger mig så mycket hopp om att det ska gå. Jag har åter halkat ner till dag ett igen... Men skam den som ger sig. Det viktigaste är att vara i det nyktra nuet. Inte ställa för höga krav och klappa sig själv medhårs.

Som sagt! Du äger vinäger!

Tidigare var det en lättnad att veta att det fanns alkohol gömd i garderoben inför helgen. Visst kunde vi officiellt ta något glas till maten och även en öl efteråt. Men det var ju aldrig tillräckligt. Då kunde jag alltid pusta ut om det fanns att fylla på i det hemliga förrådet.

I dag är det en lättnad att det inte finns något undanstoppat. Att M, med den magiska nyckeln till den inlåsta alkohol som ändå finns hemma, är inne på samma spår som jag.

Han tittar med sina fina ögon på mig och säger "visst hoppar vi över helt". Så tacksam att han visar respekt och inte bara bestämmer över huvudet på mig. Det är helt och hållet mitt önskemål att det inte ska finnas något tillgängligt, då just det är min absolut svagaste A-sida.

I kväll kommer barnen som var här den ödesdigra kvällen för två veckor sedan hem på middag igen. Ännu en lättnad infinner sig: Jag riskerar inte att ens bli lite omständlig och högljudd.

Den sista lättnaden är att veta att jag redan nu kommer att vakna pigg och fräsch (nåja...) i morgon. En långpromenad står på programmet och nu kan den bli av redan på förmiddagen.

Det vita livet är en förmån att uppleva. Särskilt för oss som känner till det smärtsamma alternativet.

Ha en fin helg, alla vänner! Det ska i alla fall jag ha. Tack som vanligt för all respons, ni är fantastiska.

Kram på er