Saskian99

Jag vet inte om jag har problem eller inte. Men med tanke på att jag skriver här så antar jag det. Jag dricker inte dagligen, ibland är jag nykter en vecka, ibland flera veckor (med viss ansträngning). Jag börjar närma mig 30 och har vetat sen jag var i början av 20-årsåldern att jag har problem. Allt började när min mor gick bort och jag drack för att självmedicinera mot ångesten. Nu har det blivit som en given ingrediens såfort jag får ångest/känner mig stressad. Även om jag bestämmer mig på morgonen att idag/denna vecka/ denna månad ska jag inte dricka en droppe - så sitter jag där på eftermiddagen (inte varje eftermiddag, men ifall något stressigt/jobbigt hänt under dagen). Ofta är det i smyg.

Det är som att jag går på autopilot och inte kan hejda mig själv. Jag är livrädd för att må dåligt för jag vet inte hur jag ska hantera känslorna som blir skräckinjagande ju längre tid jag undvikit dem.

Ingen, förutom min särbo, vet att jag haft problem i perioder (han är stöttande och tycker även att jag borde sluta, men hejdar mig inte när jag tar ett glas vin en lördag). Jag vet att jag pga min osunda inställning till alkohol behöver sluta med det helt (eller?) Men det känns som om ingen kommer förstå mig då ingen (förutom särbon) vetat om mitt problem, och därför kommer jag inte få något stöd.. Eller ta mig seriöst.

Jag vet inte varför jag bryr mig så mycket om min omgivnings "godkännande".. och jag börjar undra ifall mitt problem ens kan räknas som ett problem. Jag vill sluta dricka pga jobbiga känslor men jag kan inte. Det känns hopplöst. Folk har det så mycket värre med sina problem och dricker ren sprit dagligen. Skulle kännas löjligt att sitta på ett AA-möte med mina fjuttiga problem jämte någon med 20+ år av dagligt spritdrickande liksom. Men jag betvivlar att en vanlig svensson har ångest nästan varje dag pga sitt drickande. Jag vill förändras men vet inte om jag kan eller om det ens är någon idé.

Min fråga är väl vad jag bör göra, bör jag sluta? Vad ska jag säga till omgivningen angående att jag inte dricker? Hur slutar man dricka fast man vill men suger säger en helt annan sak? Hur står man ut? Någon med erfarenhet av liknande som vill dela med sig?

Hej Saskian!
Jag skrev mitt först inlägg här några månader innan jag skulle fylla 30. Hade liknande tankar som dig, dvs har jag verkligen problem. Det hade jag helt klart och det tog ett tag att inse att även om man dricker ett helrör varje dag så blir dom där ölen, vinet osv rätt mycket sprit tillslut. Jag höll uppe ett tag men sen började jag igen... nu är jag tillbaka här efter några veckor nykter och det är nog tyvärr så att det är svårare att kontrollera drickandet än att sluta helt (det tar en massa energi och för mig funkade det inte på slutet).
De tips jag kan ge är att verkligen bestämma dig för en förändring - om det nu är att dra ner eller sluta. Sen ta hjälp av någonting för att få det att fungera. Du kan testa tex alkoholmottagning, programmet här, terapi, AA/NA, kanske vara öppen med din särbo om hur det är (inte för att kontrollera men för att stötta) Testa en nykter period på 30/90 dagar?
Ha de gott,

Jag håller med bofink- bra råd och jag är säker på att AA och andra stöd skulle välkomna dig. Och du är välkommen hit!
Det du beskriver - att drick på negativa känslor känner nog många av oss igen - jag gör det. Och jag dricker nog både på sorg och glädje ( och mindre skav). Alkohol är en progressiv sjukdom ...alltså den blir nästan alltid värre - snabbt eller långsamt. Så ta hjälp. Vad gäller omgivningen så förstår jag också vad du menar. Jag har inte varit helt öppen med min omgivning / och många runt mig vet inte hur jag har det. Och kanske behöver man inte heller berätta för alla - i alla fall inte när man är i en mer skör nynykterhet. Men min erfarenhet är också att när man väl berättar för någon - och är riktigt öppen - så möts man med förståelse.
Men det är ditt liv och dina val. Du är klok som tar dig en allvarlig funderare på dina alkoholvanor nu. Om man väl fått ett mönster av att dricka för att hantera livet då är det viktigt att ta hjälp och tänka om.