av Andrahalvlek

Andrahalvlek
mån, 2020-04-20 - 21:24

Avslutar kvällen med att minnas Tim Bergling (Avicii), som tog sitt liv idag för två år sedan.

Kollar på dokumentären om honom på svtplay, för vilken gång i ordningen vet jag inte. Har knappt inte lyssnat på hans musik tidigare, men började med det i och med hans död.

Nu älskar jag verkligen många av hans låtar. Plattan som gavs ut efter hans död är grymt bra. Texterna går rakt in i hjärtat på mig.

Alkohol, droger, tabletter, psykisk ohälsa, självmord. Utan återvändo i ett rasande tempo.

Dokumentären är otroligt utlämnande för så många. Den är så bra och så oerhört sorglig. Vissa scener får mig nästan att gråta.

Han ropar högljutt på hjälp, men får ingen hjälp. Och när han väl väljer att hoppa av är det för sent. Det dåliga psykiska måendet består, och den hjälp han eventuellt får då hjälper inte heller. Big fail.

Se klart
mån, 2020-04-20 - 23:53

Med så väl preppat för hemmajobb. Och just att gå till och från är ju viktigt. Och att inte som jag, byta om mellan träningsbyxor och mjukisbyxor... skönt att höra att du växlar in lite andra böcker. Vi behöver olika sorters påfyllning. Jag läste på rekommendation från Kaveldun, PO Enquists biografi, som också skildrar hans missbruk, men så mycket mer.
På min lista nu är Lärarinnans sång, av Vigdis Hjort, som jag hört mycket om! Kram.

Andrahalvlek
tis, 2020-04-21 - 06:25

Varje vardag när klockan ringer kl 6. Jag famlar mig upp ur min döda sömn. Sitter på sängkanten med båda fötterna i golvet. Stänger av larmet. Äntligen tyst. Samlar mig några sekunder. Tänker högt för mig själv: ”Idag väljer jag att vara nykter”.

Andrahalvlek
tis, 2020-04-21 - 07:42

Idag valde jag den vanliga morgonrundan på väg ”till jobbet”. Totalt tog det 20 min och jag lämnade av dottern på vägen.

Jag och älskade pudelpojken var sambos i nästan fyra år. Under de åren gick vi tillsammans just den här morgonrundan många hundra gånger i ottan innan jobbet.

Att just morgonrundan är densamma är speciellt viktigt för hundar. Då kan de noga kolla upp vad som har hänt sen sist. Man brukar säga att de ”läser tidningen”.

Den rundan tog inte 20 min i sällskap med honom, ytterligare minst 10 min gick åt till att lukta och kissa överallt.

Jag vet precis hur solen står på himlen efter varje årstid i jämförelse med träden. Jag vet hur månen står på himlen också under den mörka årstiden.

Jag vet exakt var jag ska spana efter olika blommor, buskar och träd. Jag vet hur det känns varmt inombords när björken har slagit ut sina blad från den ena dagen till den andra.

Jag vet precis hur jag ska gå på vägbanan för att älskade pudelpojken ska nå sina favvo-spots. Hur jag ska gå i den lilla backen som alltid är så uselt snöröjd och sandad.

Jag vet precis i vilka hus det bor andra morgonpigga hundar med människosällskap - vilka hundar man kan hälsa på och vilka som ska ignoreras.

Jag vet precis hur tyst och stilla det är och hur den kyliga luften verkligen piggar upp. Hur måsarnas parningslek låter och jag njuter av ”körsången” när koltrastar, starar och talgoxar sjunger ikapp.

Jag vet hur det låter och luktar när lindträden blommar och hela trädet låter som en enda stor bisvärm. Jag vet precis hur en gräsklippare låter i fjärran när ljudet förs över idrottsvallens stora gröna gräsplan.

Det var 1,5 år sedan jag gick den rundan senast och det kändes som att ta på sig en mjuk och go favvotröja.

Bäst av allt - jag hade hela tiden sällskap i ögonvrån. Det kändes som om älskade pudelpojken sprang bredvid mig - alltid som en skugga, alltid i närheten av sin matte.

En kopp kaffe, sen kan arbetsdagen börja.

Magica
tis, 2020-04-21 - 12:10

Har läst dina inlägg och känt mig så inspirerad.. känner igen mig i din resa till ett beslut, jag står idag inför den första dagen av ett annat liv, för nu vill jag inte mer. Tack för att du delar med dig av ditt liv öppet och ärligt. Hoppas jag har samma styrka o beslutsamhet som du har. ❤️

Andrahalvlek
tis, 2020-04-21 - 18:05

Har du startat en egen tråd? Gör det annars.

Det är bra att skriva dagbok. När man skriver tvingas man sätta ord på det man tänker och känner.

Och vi andra kan peppa och stötta och gratta!

Wasabi
tis, 2020-04-21 - 19:49

Vad fint du skriver om morgonpromenaden och ?-pojken. Jag saknar fortfarande min barndomshund, växte upp med honom. Får ont i magen av att tänka på att min lilla hund vi har nu inte kommer leva för alltid. Men det är värt det ❤️ älskar hundar mer än människor.

Andrahalvlek
tis, 2020-04-21 - 20:01

Lakrits var 7 år när han kom till mig och han skulle bli 11 år när jag pga tumör var tvungen att låta avliva honom. Det var en chock minst sagt, en pudel kan lätt bli 14-15 år.

Sorgen och saknaden var så stark och överväldigande att jag nog aldrig har upplevt något liknande tidigare - och det var bara att ta sig igenom.

Det tog en månad innan jag plockade bort hans bädd bredvid sängen. Då tänkte jag inte ”han är död” varje morgon längre när jag såg bädden.

Det tog nog två månader innan jag kunde öppna ytterdörren utan att tänka på att jag inte skulle få ett översvallande välkomnande.

Men hur stor sorgen än är så var det lätt värt det - för varje minut som vi fick ihop var så värdefull.

Vi två var en match in heaven ❤️

Just därför kändes det extra fint i morse att jag helt utan sorg faktiskt nästan såg honom i ögonvrån. Som om han följer mig på den här nyktra resan också. Min pappa och min hund har slagit följe ?

Hel
tis, 2020-04-21 - 22:07

Vad fint att han gjorde dig sällskap idag. ?

Vi var också tvungna att avliva min älskade hund på grund av sjukdom Hon kom till mig när hon var 3 år och blev nästan 14 . Jag hade utmattningsdepression och hon var misshandlad , psykiskt skör. Vi räddade varandra, läkte ihop. Stor Sorg och saknad.
Jag har gått våra rundor så gott som varje dag sedan dess . Och även hon har varit med mig lite extra tydligt vissa dagar. ?

Andrahalvlek
tis, 2020-04-21 - 22:10

Lakrits var min allra första hund, och jag var inte riktigt förberedd på den kärlek som uppstod mellan oss. Men jag är så tacksam över att jag fick uppleva den ?

Andrahalvlek
tis, 2020-04-21 - 22:51

”Att dricka eftersom alla andra gör det eller eftersom du oroar dig för att bli förbisedd är inte modigt. Det krävs stort mod för att stå upp för vad som är rätt, till och med att tyst stå emot majoriteten genom att beställa iste istället för en öl. Det krävs mod för att läsa den här boken. Det ligger inget mod i att dricka alkohol för att bli kvitt rädsla.”

Jag anser mig vara modig i de flesta sammanhang. Jag bangar inte för att höja rösten och öppet ta strid för det som jag anser är rätt och riktigt. Min moralkompass är väl kalibrerad.

Jag känner att jag är på väg dit vad det gäller alkohol också - och det fyller mig med glädje och tacksamhet. Det gäller bara att ha tålamod med processen och tålamod är inte min bästa gren.

Men fixade jag att tillfriskna från utmattningsdepression två gånger - och gå tillbaka till samma jobb båda gångerna dessutom - så ska jag väl klara av att outa min nykterhet med stolthet också.

Andrahalvlek
tis, 2020-04-21 - 23:00

Såg reklam för ”GW:s Låda” ikväll. Är inte han omtalat alkoholiserad?

Ser romantiserade beskrivningar av alkohol överallt nu för tiden. Men det är väl som när man börjar jobba igen efter föräldraledigheten - då ser man plötsligt föräldrar med sina barn överallt.

Efter den första föräldraledigheten tyckte jag att det var överjävligt jobbigt att börja jobba igen. Hur skulle jag ens överleva utan min dotter i åtta timmar?

Efter den andra ledigheten tyckte jag bara att det var skönt att få tänka och prata i lugn och ro på jobbet. Och resorna till och från jobbet var en fröjd av lyxig egentid.

Olika sätt att förhålla sig till samma faktum.

Soffi
ons, 2020-04-22 - 06:41

"Just därför kändes det extra fint i morse att jag helt utan sorg faktiskt nästan såg honom i ögonvrån. Som om han följer mig på den här nyktra resan också. Min pappa och min hund har slagit följe ?

Visst är det skönt att alltid ha sällskap av dem man älskar högst!

Jag minns när min far dog, det är över tjugo år sedan nu. Han dog, men han försvann aldrig ifrån mig. Jag kommer ihåg att jag någon gång sa till dem som beklagade sorgen att "ja, jag är ledsen, men jag känner fortfarande hans närvaro, han finns här för mig". Jag möttes av oroliga, undrande blickar "Har det slagit runt, har hon tappat förståndet?"...
Så, jag pratar aldrig om det längre. Att jag har en hel lite skara, vi det här laget, av älskade människor och djur vid min sida.

Så vackert att läsa att även du har lyckan att inte behöva skiljas från dem du älskar!!

Andrahalvlek
ons, 2020-04-22 - 20:38

Jag har aldrig sett eller upplevt något konkret, men jag tror att jag har skyddsänglar med mig ❤️ Flera gånger har jag så tydligt haft marginalerna på min sida.

Jag tror också på ödet - att det tar oss dit vi ska i livet. Men man måste vara öppen för de möjligheter som ödet ger oss och våga ta de beslut som krävs.

När man inte tar rätt beslut vid rätt tillfälle så slutar det i bitterhet. Få människor ångrar beslut som de har tagit, desto fler ångrar beslut som de aldrig vågade ta.

För mig är vägen till beslut alltid svårast. Men när jag väl har bestämt mig så kollar jag aldrig bakåt - då är det bara att köra på framåt! Möjligen justera rutten om det behövs.

Det gäller även nykterheten.

Andrahalvlek
ons, 2020-04-22 - 20:55

Jag har fått massor gjort idag - heja mig! Ofta är det så på jobbet. Mellandag, mellandag, leverans!

Jag brukar likna mina arbetsuppgifter vid kossor som jag föser så sakta framåt. Ingen kossa får halka efter, alla måste jag ha med mig. Ibland får jag göra en tjurrusning för att fånga in en rymmare.

Vissa dagar får man in ett helt gäng med kossor i den inhägnade fållan - och tillfredsställelsen då är enorm!

Imorgon måste jag åka till jobbet en sväng. Min chef vill träffa mig IRL. Först skickar hon hem mig och sen envisas hon med att träffa mig live istället för att ha videomöte. Snacka om att inte leva som man lär.

Är beredd på att hon kommer att gnälla och hitta fel i det jag har gjort. Bara för att markera om inte annat. Jag har bestämt mig för att behålla humöret och bara repetera mina argument tills hon förstår.

Sen har jag ”byggt in” några saker som jag är beredd att backa på, för att hon ska få behålla ”ansiktet” typ.

Inser just nu att jag har förberett en förhandling med min chef ?

Nåväl, efter mötet åker jag hem till mitt köksbord igen. Tänk att jag har ändrat uppfattning om jobba-hemifrån-arbete så radikalt på så kort tid.

Det är en av mina starkaste styrkor. Jag kan lätt och helt utan prestigeförlust ändra uppfattning om någon eller något överbevisar mig.

Viktigast först - vara nykter! Inte ens min chef kan få mig ur balans på den punkten.

Torn
ons, 2020-04-22 - 21:20

Märkligt att hon vill träffa dig live. Håll avståndet bara så du inte har möjlighet att ge henne en snyting.? Nä, skämt åsido, jag tror du kommer fixa det galant. Men det är ju bra att du är förberedd. Skönt att det går bra med att jobba hemifrån.

Kram