”Nu dricker jag ju inte.”

Så är det. Allt blir som det blir och går som det går, men vi slipper oroa oss över allt som rör alkohol åtminstone.

Alltför många dagar i mitt liv har förpestats av bakfylla.

Istället för en urjobbig, även där kan hjärnan lära om, Torn ?
Nu är jag mätt, (hunger är inget vidare för oss), trött och rätt nöjd som det är. Helt ok. Och precis, Andra halvlek, vi dricker ju inte. ?
Det är själva grundlagen.
Ha en bra kväll. Här är det kyligt ?

...hinner inte skriva i min egen tråd ( ..viket offer...men just nu känns det så )
Arbetsintensiv dag och kommer inte på ett enda sätt att koppla av.
Landade precis hemma och måste vara åter senast 7.30
Det jag gör är ändå roligt i meningen kreativt/utmanande.
Det skulle ju kunna vara ett städjobb.
I vilket fall - känner igen alla resonemang om att behöva flykt/ förhöjning - för att stå ut.
Och att samtidigt vara jordad - inte minst av barn.
Kram till alla....ikväll är jag bara hemma.

..och hastig kommentar. Detta om städjobb.
Det var just mitt jobb i ganska många år ( när jag var ung och måste försörja mig och det var var mina vänner och vänners mammors jobb)
Det jag refererade till var de oregelbundna tiderna - tidiga morgnar.

Tänkte just på dig och hur du har det och även rent egoistiskt tänkte jag att jag inte riktigt står ut med att du skulle försvinna igen. Men nu är du här. Hurra. Man kanske inte ska säga så och ingen håller sig knappast nykter här för nån annans skull men det är fint att vara i en liten flock.?
Jag är också hemma och efter att ha ätit, var så hungrig efter en dag utan mat att jag hade kunnat äta mina krukväxter... stillade sig den värsta oron. Nu är det kväll-kväll och då blir det lättare. För min del slutar vinsuget när jag får vila lite.
Jag har dock så dåligt tålamod med mig själv och mina behov av vila men jag kämpar med det och tänker att det inte ska vara strängare regler i livet för mig än nån annan. Utmaning som det mesta verkar vara.
Kram.

Vaknade inatt och såg att det låg fläckvis snö på marken.
Några små frön/ plantor stretar på.
Hade svårt att sova, uppe i varv efter dagen och ingen ro.
Börjar om idag.
Försöker skaka av mig ”allt” det jag inte hann göra igår och tar grepp på dagen genom att sätta igång tidigt. Först en till kopp kaffe i sängen.
Lite nyheter och fri tid.
Nykter idag, helt ok.
Ser fram emot tillägg som tacksam, glad, skönt, yes, hurra.
Men ok- är just ok.
Det kommer när det kommer.
Ha förtröstan till livets egen gång- och processer som inte går att bestämma i detalj. Du styr inte allt.
Ha en fin dag, om än lite kylig, vi får värma på den.

Mer än ok, faktiskt, ett litet snäpp över baslinjen. Jag börjar där. Vinner mycket på att starta dagen tidigt, känner mig ikapp. (Orkar inte jobba sent på kvällarna längre, det är som en allergi) Har haft några bra möten- där jag trots distans kände att jag kunde göra nytta, eller skillnad. Jag mår bra av att åstadkomma, inget nytt här.
Men har mycket kämpigare med mina sämre dagar, även om jag inte tror att någon dag iaf numera, är så himla dålig. Jag är inte bakis. Tappar inte tråden, och glömmer inte viktiga saker.
Jag vet att en viktig uppgift för mig är acceptans av mig själv, också när jag inte uträttar stor/smådåd.
(Några stordåd är det inte riktigt frågan om.) Att gilla mig själv även när jag inte orkar fullt ut. Att inte se katastrofer uppenbara sig när jag har en formsvacka. Mitt jobb går inte att utföra på samma nivå, varje dag utan det fluktuerar. Jag måste, behöver, och tror att jag kan bli bättre på att vara lagom.
Ps. Konsekvensen av detta tänk har ju knappast varit att jag levererat så strålande, utan tvärtom riktigt usel, trött, bakis- och då varit tvungen att överkompensera för att vara ok. Så utgångspunkten är mycket bättre nu.

Man måste tillåta sig lugnare dagar ibland för att mäkta med att leverera stordåd/smådåd då och då.

Jag älskar de dagar jag hamnar i flow, och ogillar verkligen de dagar det känns som ”kossorna” vägrar flytta sig en mm, eller till och med backa.

Jag försöker mest konstatera ”det här var en sådan dag” utan värdering - och utan att betygsätta mig själv.

Vi vet ju både du och jag att vår ”leverans” beror på antalet hinder på vägen, beslut från andra håll, icke-leverans från något håll - och ändrade förutsättningar hela tiden.

Det känns nästan som man befinner sig i en slalombacke ?

Mat- god alltså, gör mig fortfarande lycklig
Att köpa fina kläder, jaa. (men nu måste jag helt byta stil till lite mer fransk/stråhatt/jeans/linneblusar med tanke på mina frön som äntligen börjat växa och att det formella livet verkar långt borta).
Min man- gör mig galen (inte bara visslingarna) men också väldigt glad, ofta. Ibland orkar vi inte prata om kvällarna för vi har pratat klart, men det är helt ok.
Barnen och barnbarnen- snart nära, fyrverkeri-glädje och bubbel o hjärtat!
Mitt jobb. Slitigt och mycket, men vilken lyx att ha ett jobb där jag får fortsätta växa, bli anförtrodd nya uppdrag, får skratta mycket också.
Forumet- en varm sjö med ljuvliga människor att simma bredvid. Livbojar och räddningsflottar. Vad gjorde jag utan er. ❤️
Ja, ville bara räkna upp några saker jag är rätt lycklig över, påminna oss om att livet är i princip allt annat än det där gamla vinet som vi ändå slutat mer. Kram!

Inser att tillströmningen hit till forumet är never ending. Problem som inte avstannar av nån corona eller ngt annat heller.
Jag blir glad för var och en som hittar hit. Men också så ledsamt att vi är så många och att detta är ett så utpräglat individ-problem som bara löses genom eget ansvar. Det finns ju ingen bra medicin, jag vet det, men om vi är så många..: det har förstås med skam att göra, känna sig misslyckad och att inte klara något som ”alla andra” fixar. Här blir det extra tydligt.
Just idag känns nykterheten nästan som mitt livs beslut.
Just idag är jag (fortsatt) nykter. Inget att tveka på. Så glad att jag ”hann hit” innan jag förlorade barn eller man. Eller jobbet. Mig själv.
Jag känner mig stark i mitt beslut att inte dricka mer. Jag skickar en tanke upp i den blå himlen om att orka hålla i det beslutet.
Ha en fin kväll!

God eftermiddag Se klart! Märkligt, när jag läser ditt inlägg så skriver du nästan exakt om vilka tankar jag har haft i dag. Den ständiga strömmen av nya stackars vilsna själar som hittar hit. Bra men samtidigt sorgligt. Tänk vad alkoholen ställer/ställt till det för många av oss. Du skriver att nykterheten ”nästan” är ditt livs beslut. För mig ”är” det mitt livs beslut. Visst, att gifta sig och skaffa barn borde väl kanske toppa, men jag hade stora problem med alkoholen redan då de besluten togs. Så för mig är mitt beslut att sluta att dricka mitt livs bästa beslut. För jag har barnen och min fru kvar hos mig, i mitt liv tack vare detta

Hade jag inte slutat hade det varit kört, utan tvekan.

Kram

Du har rätt Torn, det är såklart livets största beslut. Inte så mycket att tveka på. Ikväll umgås jag med barn, ljuvligt med besök, vi lagar mat och jag tar en a-fri öl, känns som nästan fredag, väldigt avkopplad och kunde faktiskt inte ha det bättre!
Våra tankar följer säkert något mönster eftersom vi är på samma dag ? så därför tror jag att även du har en fin kväll. Kram!

Alkoholen tar det meningsfulla livet ifrån en människa, och faktiskt kan man dö av det... så det är nog absolut ett av de största besluten för oss som har problem med alkoholen, att sluta dricka.

Tänkt och hänt flera gånger att jag tagit mig iskall cider eller alkoholfri öl på en vardagskväll. Bara för att jag får och kan!

Du är väl snart framme vid 4 mån du med?? kram?

Ja, ett frihets-uttryck tänker jag att det är, Vakna vacker.
Och jag fick svårt att somna ikväll, men bara för att jag kan- och inte riskerar att dricka tre glas vin för att somna- så oroar jag mig inte utan vet att även om jag är trött imorgon så är jag - bara trött.
Det är okej.
Att se klockan ticka mot gryning och klunka i sig ett glas till. Inte ok.
Så deppigt liv.
Jo, 4 månader på onsdag.
Så bra liv! Kram. ?

Hette Fyllborg när jag var ung.. fy vad man har frusit, druckit och haft det bedrövligt i tonåren.
Som vuxen ingen speciell helg faktiskt. Idag jobbar jag med tilliten till att det blir en mysig kväll, att vi kommer att vara flera som hjälps åt med att åstadkomma det. Inte bara jag har ansvar för mat och dryck och planering. Vi gör det ihop. Får släppa på mitt kontrollbehov och det går väldigt mycket bättre när jag inte dricker. Behöver inte överkompensera och vara ”duktig” för att visa för mig själv att jag klarar allt trots att jag dricker- och då kan det ju inte vara så farligt?
Nya tider nya tankar.
Nykter idag och det känns bra, och självklart. Tänker på er som har kämpar-dagar och att de går över. Det går i vågor, ha tillit. ?

Nya tider nya tankar. Och så den självklara nykterheten. Som jag nyss skrev i en annan tråd: Åh, vad jag längtar dit.

Tack för en givande tråd. Enkel på ett vackert och prestigelöst sätt. Så vill jag beskriva den. Och det är en komplimang.

Trevlig helg!

Kram

...blev så löjligt glad över att du skrev att du inte vill att jag ska försvinna Se Klart ( från tråden alltså:-)
Ska snart ratta hem i regnet och önskar dig och alla andra fina och kloka och kämpande människor här en fin Valborg! ???

Tack för din kommentar. Som jag skrev till dig tidigare så var du den första som skrev i min tråd så du är en förebild på flera sätt. Försöker göra som du, skriva hos de som är nya och bara visa att vägen fram är möjlig. Så tror och vet vi att det är. Som du vet tror jag på dig lika hårt som granit. Tack för uppskattande ord, glad att få vara med och bidra till forumet och den generositet som finns här. Vissa dagar en oas i ökenvandring. Andra dagar ett ställe där man kan ha betydelse för andra! Njut av helgen nu, eller snart! ?

Både med bilen och med dig själv ? Du gör mitt forumliv- och liv extra fint och jag vet att du vill hänga kvar här, streta på trots allt babbel i huvudet, visioner (dystopier heter det kanske) om framtida tråklivet som vi ju är rädda för men på något sätt måste vi reclaima lusten och omvärdera allt möjligt.
Jag vet inte och du vet inte men jag är säker på att vi kan klura ut det tillsammans, vi här.
Helt säker. ?
Så särskilt är jag inte brukar jag tänka för mig själv, skönt med tanke på hur mkt tankarna kring särskiljande präglade de unga åren.
Jag ser en kvinna i medelåldern (kanske är man äldre medelålder rentav) men jag har allt annat än gett upp hoppet om ett roligt och lustfyllt liv framåt.
Nu gör vi som en författare som forskat mkt om människans ursprung brukar säga, håller ihop i samlargruppen. Det vill säga själva förutsättningen för att vi ska klara oss. Förr samlades mat och pinnar/ nu är det erfarenheter och insikter.
Idag tillhör jag möjligen svamlargruppen.
Kram till dig Kavlis. ??

...jag har läst igenom hela din tråd och imponeras stort av dig. Dina kloka insikter, ditt sätt att uttrycka dig på som är både eftertänksamt och nästan poetiskt, men ändå rättframt. Hela din tråd genomsyras av så mycket omtanke medlemmar emellan och mot en gemensam fiende, växer personligheterna hos oss allierade medlemmar fram. Det är något så vackert och trösterikt i det.
Och att du tillåts även glänta på locket till det lite tunga också, särskilt nu på slutet, att du tillåter dig själv att "inte bara vara den som är den "vuxna" - tror jag du beskrev dig som i något inlägg, utan även lite liten och skör. Hur tråkigt är det ok att livet är? Vad innebär ett liv och vem är jag om jag inte beter mig på samma sätt som jag brukar? Tycker jag ens om det jag brukade tycka om?

Jag blev tårögd av beskrivningen av tystnande medlemmar här inne. Beskrivningen av startade trådar som långsamt sjunkande i listan över forumets aktiva inlägg...som förlisande skepp. Det berörde. Jag var själv på ett sådant, men har nu funnit ett flytträ att lägga på och är beslutsam på att få fast mark under fötterna igen.

Så fina och viktiga frågor ni mejslar fram tillsammans. Jag förstår verkligen din tacksamhet i stödet till ett nyktert liv från medlemmarna här inne. Jag känner personligen att det kan vara en av de viktigaste ingredienserna i min jäsande surdeg mot en ny sorts tillvaro.

Kram...och fin Första Maj!

- ?
Honungsblomman
Dag 5