av Hel

Andrahalvlek
mån, 2020-04-27 - 10:38

Tänk på ekvationen Tänka-känna-göra.

Avbryt din automatiska negativa tankar med medvetna positiva eller neutrala tankar av typen ”nu känner jag mig låg men jag ska ta en promenad och titta på träd och blommor.” Ingen värdering alls, bara ett konstaterande.

Genom tankar och att faktiskt göra saker kommer dina känslor att påverkas i rätt riktning. Men du måste ha tålamod.

Alkoholen har höjt dina hormoner serotonin (må-bra-hormon) och dopamin (motivations-hormon). Nu när du har slutat dricka har dessa hormon störtdykt. Det tar tid innan de stabiliserar sig på en normal nivå. Du måste ha tålamod.

Skriv en lista: promenad, diska, laga mat, handla, laga mat, äta, läsa en bok osv. Stryk efterhand.

Kämpa!

Rosa76
mån, 2020-04-27 - 11:21

Bra råd AndraHalvlek...en lista med "rimliga" saker att klara av, bocka av och känn dig helt nöjd när det är gjort...Vi har alla låga dagar Hel men du, tänk så jäkla mycket sämre det var när man lade till bakfylle-ångest..En dag med kassa känslor och energiförlust går att vända! Kram!!

Hel
tis, 2020-04-28 - 07:58

Tack fina ni för värdefullt stöd!
Efter ett kort yogapass en dusch och en rask promenad hade jag tagit mig ur känslan av total hopplöshet i alla fall
Min attgöra-lista för dagen l(istor är bra, brukar jag ha i huv'et , men kanske bättre att skriva ner och få en tydlig bock i kanten) innehöll dock bara det abosult nödvändigaste där jag också accepterade att jag hade en skitdag, med tanken att det går över. Det får ta den tid det tar
Men höll garden uppe, beredd på anfall som tack och lov uteblev. Telefonsamtal med glada och positiva människor hjälpte mig. Skratt är förlösande.
Inatt har jag sovit 7 timmar i sträck, helt ostört och vaknade med en känsla av lättnad och lite försiktig spirande positiv energi.
Idag är det 16:de dagen utan vin. Värt att notera.

Hel
tors, 2020-04-30 - 07:43

Börjar dagen med att läsa Tänka klart.
Jag saknar inte alkoholen, känner inte minsta sug. Jag känner ett lugn, en frihet. Så skönt att slippa stressen med planerandet av inköp. Hur mycket jag behöver rädslan att det inte ska räcka och fylla på med några flaskor till. Det var ändå inte nog.
Min man frågade häromdagen om han skulle åka och köpa lite vin till mig, ja det var den där skitdagen men jag sa; absolut inte! Ett tillfälle för honom att bunkra upp också. Men han lät bli. Har ofta varit så, jag mår skit, han vill "hjälpa" genom att köpa vin till mig och utnyttjar det läget till att 'få" åka och handla. Vi drar ner varandra. En ond cirkel. Som är på väg att brytas.
Coronatider håller oss isolerade. En konstig tid. Overklig på nåt vis. Men ger tid till eftertanke och möjlighet till förändring. I alla fall hos mig.
Idag tar jag med mig citatet "det finns inget större elände än falska glädjeämnen" från ovanstående bok.
Önskar er en fin och nykter valborgshelg ?

Vinäger
tors, 2020-04-30 - 14:42

Att tacka nej, trots skitdag, är verkligen starkt. Så skönt att slippa kämpa, att inte känna sug. Fortsätt njuta, det är så underbart när det funkar, bara flyter på. Har för mig att vi är på samma dag. Snart tre veckor.

Fortsätter att hämta stöd hos dig. Just nu är det lugnt, men flytet är inte riktigt detsamma hos mig.

Ha en fin helg!

Kram

Se klart
tors, 2020-04-30 - 17:13

De har fått en särskild betydelse för mig. Dels känns det som en grym arbetsseger när de är avklarade. Jag kan också känna mig extra kaxig under skitdagarna liksom; försök bara, men jag står emot. Jag är starkare än alla skitdagar i hela katalogen.
Men det bästa med skitdagarna är att de går över och som nån magisk belöning brukar dagarna efteråt vara guldiga i kanten.
Heja dig, genom alla sorters dagar!

Hel
lör, 2020-05-02 - 08:05

Det var länge sen jag hade en så lång nykterhet.
Nu är jag stolt glad och tacksam för att jag har lyssnat på mig själv. Stannat upp och mött mina känslor, accepterat dem för vad de är istället för att hälla vin på dem, dränka och fly de negativa eller förstärka och fira de positiva. Det har ju alltid funnits en anledning.
Men när jag nu kommit så långt att suget satte in redan vid lunch och jag utan tvekan hällde upp och kastade i mig de första glaset, fyllde på med mer.för att komma igång, få energi och visst jag tog tag i det som skulle göras, bockade av min lista. Samtidigt en oro och skam att någon skulle komma på mig, jävligt irriterad om nån gjorde, en rädsla för att något skulle hända som krävde att jag behövde sätta mig bakom ratten. Eller när jag med stresspåslag och ångest kastade mig i bilen för att köpa nytt och oerhört skamfylld och med darriga ben gick in på bolaget en måndagförmiddag, (särskilt pinsamt just en måndag) Då var det dags för mig att sätta stopp. Tänka efter. Se på mig själv utifrån. Och det var ingen trevlig syn. Så oerhört sorgligt. Jag vill inte dit igen.
Så jag ska kämpa och faller jag så ska jag upp igen.
Tack Vinäger (du är en dag före mig:)) och Se klart för stöd och pepp.

Vinäger
sön, 2020-05-03 - 15:38

Grattis till tre veckor och en massa nya insikter. Du gör det så bra. Dina reflektioner över hur det var hjälper säkert till. Påminnelser om hur vi inte vill ha det är bra och nyttiga. Sorgligt är ett bra sammanfattande ord, oerhört sorgligt har det varit.

Kram

Hel
mån, 2020-05-04 - 07:30

Tack Vinäger!
För att inte förringa mitt problem, glömma hur det var känns det viktigt att ha det nedskrivet.
Planerandet, hetsandet smusslandet, ljugandet . Självföraktet. Så här var det, svart på vitt. Inga undanflykter
Rastlösheten smög sig på igår när planerat jobb var utfört. En tomhet, en saknad uppstod men inget sug. Mest saknar jag att få umgås och vara nära mina barn och barnbarn. Några av dem kan jag träffa utomhus, se och höra men inte röra . Andra bor långt ifrån.
Den saknaden, det tomrummet kan inte ens vinet fylla.

Hel
lör, 2020-06-20 - 16:58

har jag återigen hamnat här, här där jag inbillar mig att jag kan börja om och lämna vinpimplandet bakom mig. Här där jag tror att jag bland likasinnade kan finna en gemenskap som hjälper mig på min väg till ett liv utan alkohol. Men någonstans på vägen blir jag bara trött på alla hejarop och grattis till nyktra dagar, (men ueblir dom surar jag lite och undrar varför just jag inte är värd ett grattis, när alla andra får? ?)
Och sen är allt över.
Kanske är jag för opersonlig, ointressant som inte kan dela mina tankar som de som har förmågan att uttrycka sig i ord och skrift? Dålig på att skriva (och peppa) i andras trådar.?
Vet inte vad jag vill med detta egentligen, är väl som en livlina att klamra sig fast vid och hoppas den håller.
Nu får det bli min egen dagbok över kampen mot ett nyktrare liv. Bara köra på, oavsett...
Ingen plan, bara en dag i taget
Och jag börjar imorgon

Kaveldun
lör, 2020-06-20 - 19:09

Jag har nu bara läst de senaste inläggen men som svar på ditt sista inlägg. Detta forum är ju inte någon garanti för nykterhet och jag tror inte alls att förmågan att skriva intressant eller poetiskt har ett dugg med resultatet ...alltså om du håller dig nykter eller ej att göra ( och med det sagt så är jag säker på att dina inlägg är lika angelägna som någon annans).
För mig har detta forum varit ett fantastiskt stöd eftersom jag tidigare känt mig så ensam i mitt drickande och i tankarna på hur jag ska ta mig ur det.
Jag känner igen mig i väldigt många inlägg eftersom det finns mönster som verkar vara gemensamma för oss alkisar - oavsett vilka vi är för övrigt. Och jag upplever en värme här som jag verkligen behöver när jag försöker tillfriskna.
Men processen att bli nykter är - också - en ensam process. I ngn mening är man alltid ensam - så ser livet ut helt enkelt.
Om detta forum kan vara ett stöd för dig - det kan bara du komma fram till.
Men du är välkommen hit ( tillbaka!)

AmandaL
lör, 2020-06-20 - 19:46

Hej hel! Varför blir du trött på heja rop och grattis till nyktra dagar? Jag älskar dem hihi, jag känner mig sporrad och peppad av att få ett grattis när jag har lyckats klara ännu en dag nykter ??‍♀️ Men du skriver samtidigt att du undrar varför dem ibland uteblir? ? aja inte det jag egentligen ville lägga vikt vid men undrade bara om du ville att jag ska skriva och säga hej, välkommen och grattis till att du är här eller låta bli ? jag vill göra det som är bäst för dig! Kul att du är här tycker iaf jag och lycka till om du så vill ha mitt hejarop ????

Hel
lör, 2020-06-20 - 22:19

Kaveldun och AmandaL
Menar inte att dissa detta forum, absolut inte, är väl mer så att jag nedvärderar mig själv och inte tycker att det jag förmedlar är intressant för någon annan, om ens för mig själv eftersom jag misslyckas gång på gång, en värdelös patetisk alkis....inte värd några hejarop eller grattis.
Det är min alldeles egna kamp, jag vet, ingen annan kan ta den striden åt mig och vad jag kan få ut av att hänga här är ju som du säger Kaveldun, upp till mig.
Ja, vad ville jag egentligen Amanda? När jag stänger in mig i min bubbla och drar offerkoftan på mig tränger ingenting igenom men om jag försiktigt börjar ta den av mig så känner jag ju att jag blir glad över ditt inlägg, så tack! ?

Andrahalvlek
lör, 2020-06-20 - 22:20

Svinbra att du har hittat hit igen Hel! Du kan det här, tyvärr. Sluta dricka kan du, kruxet är att inte börja igen.

Skriv mycket här så kommer du kanske på strategier för att inte börja dricka igen.

Mitt tips till dig: Sök på Craig Beck på youtube. Han är grymt duktig på att beskriva missbrukets mekanismer.

Kram ?

Se klart
lör, 2020-06-20 - 22:50

Hej
Välkommen tillbaka. Härligt att du är här, det innebär ju att du tar dig själv på allvar och vill må bra. Forumet kan vara/stödja olika behov olika dagar, liksom ens egen energi att peppa eller ha kloka råd. Jag ser det ofta som att vi växeldrar varandra. Och för mig räcker det vissa dagar att bara läsa hur läget är lite här och där för att påminnas om kämpandet som vi delar.
Önskar dig kraft och ut ur bubblan och av med koftan! Kram.

Hel
mån, 2020-06-22 - 23:14

Måndag. Dag 1. Känt mig trött och sliten. Kroppen värker både på in- och utsidan. Men har haft annat än mig själv att tänka på idag.
Tack för välkomnande pepp.

Hel
tis, 2020-06-23 - 12:57

Vaknade utvilad och med en härlig känsla av lättnad. Lättad över att jag lyckats ta ett beslut , jag ska inte dricka alkohol. Jag kan inte dricka ett glas eller två och vara nöjd, jag vill tömma hela flaskan. Jag kan inte begränsa drickandet till , vad det verkar vara det allmänt vedertagna fredag-lördagsdrickandet, jag vill dricka om inte varje dag så i varje fall betydligt oftare. Det går inte.
Försöker minnas vad det var som gjorde att jag gav upp där i maj efter dryga 3 veckor. Men vet inte.Tristess och leda , depression, den förbannade coronan som begränsar mitt liv????Ja inte bara mitt, allas våra liv.
Inte kunde jag hantera livet i detta bättre med hjälp av vinet, förutom de timmar när vinet lugnade, slätade ut och jag lät mig omfamnas av dess falska ro. För att sen vakna upp till verkligheten, med dunkande hjärta, torr i munnen och med en äcklig eftersmak av gårdagen, ånger och självförakt. Vad fan håller jag på med?
Jag sätter inte upp ett mål, ett slutdatum eller lovar evig nykterhet.Är jag inte ärlig då i mitt försök att förändra, feg? Är jag svag och ynklig som inte "med heder och samvete" lovar att avhålla mig från alkohol åtminstone i 3 månader? Har jag då bakdörren öppen att smita ut igenom? (den läste jag om i en tråd någonstans.) Jag vet inte.
Just nu tar jag bara en dag i taget.

J

Catlady
tis, 2020-06-23 - 14:45

Har läst genom din tråd. Känner igen en hel del. Trillade själv dit igen efter 23 dagars uppehåll. Drack inte lika mycket som innan, inte alls, men kändes ändå lite som ett misslyckande. Jag har jättesvårt att blicka framåt och ta ett långsiktigt beslut. Intalar mig själv att jag inte har så himla stora problem. Men om jag inte hade det, så skulle det ju inte vara ett problem att avstå?

Hur som. en dag i taget. Idag ska jag ut och kånka ved och plantera. Skörda spenat. Gräva ett nytt trädgårdsland. Ingen alkohol. En dag i taget.

Andrahalvlek
tis, 2020-06-23 - 15:20

Det är inte så klokt att lova ”aldrig mer” har jag läst. Det blir så allvarligt då, och ingen kan sia om framtiden.

Det är inte heller så klokt att bestämma en fast tid, typ en månad. Då ligger alkoholdjävulen lågt hela månaden och hugger sen som en kobra. Har jag läst.

Det bästa, enligt dem som gått före i nykterheten, är att ta en dag i taget och sikta framåt en månad i taget och då ta ett nytt beslut. Eller att ta ett inom-överskådlig-tid-beslut.

För varje nykter månad upplever man mer och mer fördelar, så man förändrar sitt tänk helt enkelt.

Så är det för mig. I början fokuserade jag stenhårt på en dag i taget, gratulerade mig själv för varje nykter vecka. Sen övergick jag till att räkna månader och tog ett inom-överskådlig-tid-beslut.

Den 9/7 når jag nykter 5 månader, och jag planerar inte att börja dricka igen. Inom överskådlig tid tänker jag inte dricka alkohol.

Jag vet att jag inte kan dricka normalt. Det är hundra gånger lättare att avstå helt än att dricka lite. Jag vill inte dricka alkohol, lika lite som jag vill dricka bensin. Där har jag landat nu, och då blir den nyktra resan så mycket lättare.

Kram ?