av Miiiha

Miiiha
sön, 2020-05-10 - 00:40

Jag kommer från en familj med beroendeproblematik. Min moster gick bort för 2 år sedan endast 50 år gammal i sviterna av ett långvarigt alkoholberoende. Min mamma och storasyster är alkoholister. Själv har jag haft problem till och från i livet med alkohol och jag känner att det finns en viss "dragning" till alkohol även när jag är nykter. Ibland känns det inte som att jag kan vara lycklig utan alkohol.
Sedan 3 år tillbaka träffade jag en underbar man och sedan dess har jag inte druckit något alls. Saken är den att jag förlorat en hel del vänner för att jag slutat dricka. De vill inte längre träffas eftersom jag inte vill dricka vin eller öl. Jag har frågat flera gånger om vi inte kan ta en kopp kaffe eller ses och göra annat. De svarar alltid "jo absolut!" men sen händer det aldrig. Jag känner mig lämnad och ensam. En annan sak som gör det "nyktra livet" väldigt ensamt och jobbigt är att jag i princip inte vill träffa min mamma längre. I helgen träffade vi mamma och hennes kille för att grilla på lördagen. Det tog inte lång tid innan de hade korkat upp och satt och drack i rasslade tempo ute i solen. Jag och min man har för tre månader sedan blivit föräldrar så vi fick hålla oss mycket inomhus med Lillen. När vi skulle fika efter maten var de berusade, upprepade sig och var allmänt dryga av den alkohol de fått i sig. Hon hade inte ägnat en minut åt vårt barn på hela kvällen och inte engagerat sig i att umgås med oss för den delen heller. Istället låg all hennes fokus på att sitta ute i solen och dricka med sin kille. Det hela slutade med att vi tackade för oss och åkte hem direkt efter fikat.
Jag känner en stor sorg och ett tomt hål inom mig av alla människor som väljer bort mig för alkoholen. Jag känner mig så ointressant och så ensam i denna nyktra värld. Med tanke på att vi har beroendeproblematik i familjen och att jag känner av de tendenserna själv har jag tänkt på att bli nykterist. Men ibland känns det inte som att det är värt det. Jag känner mig så övergiven av flera i familjen och av så kallade vänner. Jag vet att jag skulle bli betydligt mer accepterad bara jag drack.... Och det är sorgligt...
Hur ska jag tänka? Vad ska jag göra?

Lilleman
sön, 2020-05-10 - 04:02

Låter som att du ska skaffa nya vänner! Lägg relationen på is med din mor, sluta dricka om du inte kan hantera det!

För det kanske slutar att du som mor din, hellre fyllnar till än att ta tid med barnbarnen.
Alkoholen slår för oss i slutändan saker i spillror! Familj, hälsa, ekonomi. Risken är stor att den gör dig även ensam. Inte för att du vill, men för att alla flyr från dig.

Fråga dig själv vad som är viktigast, att dina vänner är lyckliga för att du super med dom?
Eller att din man o erat barn, men framför allt att du själv är lycklig, frisk o nykter?

Du har förlorat din moster pga A, förlora inte dig själv o det du byggt upp...

Andrahalvlek
sön, 2020-05-10 - 08:46

Ge upp dina vänner och din mamma/syster - och satsa istället på sambo, bebis och att på sikt få nya vänner som kan dricka eller avstå. Ingen vänskap ska stå och falla med om man dricker eller inte.

Du är vinnare i detta - glöm aldrig det!

Själv tror jag att jag får svårt för fulla människor som inte kan bete sig nu när jag har blivit nykter.

Men då får jag göra som ni gjorde - avvika lite tidigare än jag tänkt.

Kram ?

VaknaVacker
sön, 2020-05-10 - 09:56

När man blivit nykter själv inser man vilket fattigt liv man har när man dricker. Så länge man är nykter är man rik. De släktingar och vänner man har som dricker för mycket klarar man sig utan. Även om det kan kännas ensamt. Som Andrahalvlek säger, satsa på din egen lilla familj... och utöka vänkretsen genom att söka dig utåt?

Odette
sön, 2020-05-10 - 10:29

Ska strax iväg på ett ärende men snubblade över din tråd och ville bara av hela mitt hjärta säga .. att DU är fantastisk !!! Det är DERAS förlust ... blev väldigt rörd av din berättelse . Skriver mer sen måste rusa :) KRAM

Pilla
sön, 2020-05-10 - 10:34

Välkommen till detta fina forum .
Här finns alltid någon som bryr sig?
Vill bara säga att jag läst ditt inlägg och tänker som de andra som skrivit här.Tänk på dig och din familj i första hand.
Det är ju ändå inte äkta och ärligt när det är vin vänner och ölvänner.
Du vill väl som oss andra ha fina och rena och ärliga relationer i ditt liv.Det är inte skön känsla att bli bortvald.
Det finns riktiga vänner för dig ?men så länge destruktiva relationer tar tid och plats så....
Tack för att du delar här?
Kram Pilla?

Miiiha
sön, 2020-05-10 - 11:05

För det mesta känner jag mig som en vinnare i detta. Men ibland tryter modet och jag känner mig både utanför och ensam när helgen kommer, alla ska dricka och man ser på sociala medier att ens tidigare kompisar börjat umgås med andra för att dricka istället för att träffa mig. Likaså är det så svårt att se positivt på livet och nykterheten när ens mamma väljer alkoholen framför mig, mitt barn och mitt liv. Helgerna är tuffast för min del. Inte för att jag känner ett stort sug efter alkohol. Utan för att jag känner ett tomrum och ett utanförskap utan dess like.. Jag vet att det enda rätta är att fortsätta vara nykter och att bli nykterist. För jag, likt min mamma, min storasyster och min moster kan inte hantera alkoholen. Jag är en beroende människa men just nu utan ett aktivt beroende. Jag kan längta efter alkohol bara för att "få må bra", "känna lugn och harmoni i kroppen".. Men jag vet samtidigt att det har sitt pris. Och därför behöver jag ta steget och bli nykter för alltid. För den dagen jag låter alkoholen komma in i mitt liv så vet jag oxå att jag är fast... Men hur tar man avstånd och släpper alla vänner och sin familj till alkoholen utan att känna bitterhet?

Lilleman
sön, 2020-05-10 - 12:01

Ta avstånd är till drickande vänner är ganska lätt faktiskt för mig.
Jag vill inte dricka o bli bakis, min hälsa är viktigare. O i värsta fall om dom inte ger sig så slänger jag mitt hälsotillstånd i ansiktet på dom så dom får lite dåligt samvete samtidigt.
Senast igår hade jag en vän som tjatade om att vi skulle dricka öl! Vet du, jag for till mina nyktra vänner istället, vi tog en promenad med vovvarna o det var magiskt ?

Återigen, tänk på ditt eget bästa o ditt barns bästa! Finns ingen anledning att blanda in alkohol o dåliga vänner i det ?

Men undrar ändå om du inte har någon vän som INTE dricker?

Miiiha
sön, 2020-05-10 - 13:38

Det är verkligen så att jag fastnat i tankarna på de destruktiva relationer. På ett sätt är det som att jag ältar de vänner och familjemedlemmar som lämnat mig eller som jag håller avstånd till pga av alkoholen istället för att lägga all min fokus och energi på de vänner och familjemedlemmar som inte dricker. Och det är ju så i mitt fall att det känns hårt att bli lämnad. Jag har under så lång tid "velat ställa allt till rätta" för att inte längre bli bortvald. Men jag borde kanske tänka om och lägga fokus på de vänner och de familjemedlemmar som faktiskt inte dricker.
Jag har 4 vänner som är helt nyktra, 2 st ganska nära och 2 st lite mer ytliga vänner... Alla 4 har jag fått en relation till under de senaste åren när jag själv avstått alkohol..
På ett sätt är det ju faktiskt jag som väljer bort alkoholen och därmed även vänner/familjemedlemmar som dricker... Det har jag jag inte tänkt på?..

Lilleman
sön, 2020-05-10 - 17:21

Jag kan förstå det där Älta det, tyvärr är det en återvändsgränd.
Du ska nog acceptera läget för att kunna gå vidare.

Ja alla vi vill väl ställa saker o ting till rätta, men du för inte glömma att det kanske inte går alltid, då är det kanske enklare att låta saker o ting vara o göra saker istället som du KAN påverka, ditt eget liv.

Men det låter ju strålande att du har nära nyktra vänner! Kanske du ska göra som jag, delade med mig av mitt problem! Jag lovar att dom är förstående ?

Sen vill jag att du läser i folks trådar här på forumet, för att du ska skaffa dig perspektiv! Det hjälper. Det är trist att läsa hur illa det gått för vissa. Men det kanske får dig på andra tankar, att kanske det är dags för en ändring i ditt liv ?

Varafrisk
sön, 2020-05-10 - 17:24

Va bra att du skriver här:)

Du har kloka tankar..du är rädd för att bli fast i alkoholen..det är ju en väldigt bra insikt! Stå fast vid den och som ngn skrev..satsa på din bebis, dig själv och din sambo. Jag känner igen mig i dig...att älta över spruckna relationer...relationer som jag faktiskt har sörjt...en del kan jag sakna och en del saknar jag inte..men har gått länge i terapi och pratat om detta.

Allt gott till dig:)

Varafrisk
sön, 2020-05-10 - 21:26

Oj man kan undra vad jag har hållit på med??

När jag skrev mitt inlägg blev det ngt fel och allt försvann. Och nu när jag gick in för att läsa i din tråd så var det tre inlägg fr mig...knepigt?

Kram?

Miiiha
tis, 2020-05-12 - 06:58

Tack för alla fina och värmande ord! Jag har läst på en del andra forum här inne och hittat en hel del som är användbart för mig.
Det största i allt är nog att jag för en gång skull förstår att jag inte är ensam.
Jag ska verkligen försöka lägga mer fokus på det som jag kan förändra istället. Göra "min lilla familj" till prio ett i livet istället för att lägga all min fokus och energi på att må dåligt över mina fd vänner eller mina familjemedlemmar som valt att sätta alkoholen i första rum.
Nu har jag som plan att hitta något meningsfullt på helgerna som min familj trivs med att göra. Och framöver bjuda in mina nya nyktra vänner på umgänge.
All kärlek till er som finns där ute och lägger en värmande hand på en vilsen själ❤️

miss lyckad
tis, 2020-05-12 - 15:23

Vi har ju den kontinentala stilen och även vårt svenska råsupande..Som tur är finns det många yngre som väljer ett friskare liv..Det innebär att dom visar för nästa generation att alkohol inte är sunt..Var 7:e svensk har alkoholproblem..Sen kan man ju räkna ut att det finns en massa människor runt dem som mår väldigt dåligt av deras missbruk..Barn, barnbarn, partners, föräldrar, Osv..Du är stark och smart som bryter egen väg för dig och familjen..Visst finns det många människor som inte dricker eller väldigt sällan..Dom vänner som inte kan avstå, anser jag att också har problem..Du hittar säkert fina vänner som inte vill leva i dimma och vakna bakfulla..Grattis till goda val????

Kennie
fre, 2020-05-22 - 23:55

Ja, din egen familj är prio ett! Det är så skönt att inse att de där ibland krångliga relationerna man snurrat i sen barndomen faktiskt inte har makt över en längre. Och så ska det vara, man ska kämpa för den familj man själv bildat och valt att leva med, de barn man eventuellt har. Din mamma lever med ett beroende, det är inte ditt fel, du har inte gjort något för att bli bortvald. Och så länge som hon inte tar tag i sitt problem så finns det inte mycket du kan göra åt er relation. Däremot har du makten att vårda relationen till din man och ditt barn. All styrka och värme till dig.