av skilla

skilla
fre, 2020-05-15 - 09:52

Hej,
Har läst här ett tag men detta är mitt första inlägg. Jag har bestämt mig för att ta tag i mina problem och försökt minska mitt nästan dagliga intag sedan två-tre år tillbaka den senaste månaden efter konfrontation. Mkt ångest (mycket mycket mycket ångest dvs) som också gav några återfall. Tog iaf kontakt med vårdcentral, tog prover och har fått reda på att jag har förhöjda levervärden. Är 30 år och har nu bestämt flera vita månader för att få ner värdena och bli sund igen. Hur har det gått för er andra med höga värden? Hur hanterar man ångesten ?

//Tacksam för svar och pepp

obstinat
tors, 2020-05-14 - 12:31

Känner igen mig, vi är nästan lika gamla (jag är 31) och jag försöker också dra ner mitt nästan dagliga intag sedan flera år tillbaka. Var idag och tog leverprover på VC och inväntar resultat som jag antar kommer vara förhöjda. Jag tänker att levern ska man ta på högsta allvar, men den är också ett tåligt organ som är bra på att ge "en andra chans". Ganska snabbt kan man av vad jag förstår få ner värdena till det normala. Tror det är extremt osannolikt att varken du eller jag dragit på oss permanenta skador i så ung ålder, väljer iaf att tänka så! Hur känns det inför dina vita månader, har du några konkreta mål?

skriv gärna :) kram

DetGårBättre
tors, 2020-05-14 - 14:11

Jag hade smått förhöjda levervärden i höstas men i januari var de helt perfekta igen. Kroppen är fantastisk på att återhämta sig på alla sätt men man måste låta den få chansen och sen inte bara bryta ner den igen så fort den "läkt ihop". Vad gäller Peth-värden så sjunker de till normala efter en månad ungefär utan alkohol. Några vita månader skadar aldrig och ofta mår man bättre av det dessutom. Sen kan ju en annan väg vara att bara lägga ner alkoholen också!

skilla
fre, 2020-05-15 - 17:00

Tack för ditt svar - skriv gärna om hur det går!
Jag hoppas du har rätt, jag fick bara hem mina provsvar på papper så får se vad läkaren säger vid nästa möte.
Det är blandade känslor inför de vita månaderna. Jag känner mig fast besluten att inte dricka, att bli sund igen, men bävar för nästa läkartid (fick förklarat att jag även borde ta kontakt med beroendecentrum för stöd men det vill jag inte, jag vill försöka klara det själv), och bävar för att förklara för släkt och vänner varför jag inte tar ett glas bubbel eller ett glas vin till middagen och liknande. Men jag tar en dag i taget och känner mig optimistisk. Ser fram emot att komma i form och motionera som jag förut gjorde, att ha tid och energi till att ta hand om hemmet och sådant.
Har du något/några mål? Kram!

obstinat
ons, 2020-05-20 - 14:03

hej igen!! Jag såg inte ditt svar förrän nu, tycker det är svårt att hitta tillbaka till trådar här på forumet... är du kvar här? Det har ju gått några dagar. Något nytt om ditt återbesök till läkaren? Jag fick svar på mina prover - de var helt normala. Antar att det har en del med min senaste månads minskade intag att göra. En dag i taget låter bra. Skriv gärna om du vill prata om ångest eller annat.

Gällande mål, så har jag ett övergripande och det är att nå till en punkt där jag upplever att jag har balans i min livsstil. Där jag varken nekar mig själv en massa saker eller gör för mycket av något. Därför kör jag inte på 100% nykterhet utan kanske 80% (om man säger att jag tidigare hade 0%..). Har du några mål? kram!