Min pappa var också alkis. Förstår din känsla enormt. Det sista man vill är ju att gå i deras fotspår ?

Skönt att du har stöttning i din sambo ❤️ Det har du av oss också!

Kram ?

Tack VV och andrahalvlek ?
Nej man vill verkligen inte gå i sin pappas fotspår, och ännu värre, riskera att föra över det på sina egna barn ?
Nu känns det skönt att ligga i sängen och inte vara den som somnat först.
Just nu tror jag inte att ångesten jag känner är pga att jag inte har nåt vin hemma, utan ångesten ligger i att jag undrar "va fan var det som hände egentligen?"
Men ångest är bra var det någon här som skrev, det betyder att man vill förändras.
Jag vill förändras.

och tack för ditt fina inlägg i min tråd <3
Har läst igenom dina nu, stor igenkänning. Mitt drickande eskalerade också efter jag fött mitt andra barn. Så starkt att du vågat skriva om det, för mig tog det lång tid att bryta igenom skammen och erkänna ens för mig själv.
Vad bra och klokt du kämpar! Låter jättebra att du kunnat prata med sambo, så jävla modigt ju!!
Hur har du det idag?
Önskar en fin helg.
Stor kram!

Jag förstår inte vad det är som gör det, när man ska vara som lyckligast i livet så sabbar man såhär för sig själv?
Jag sa till min man: vad hände? När började jag helt plötsligt dricka vin varenda dag? Varför reagerade jag inte? Hade det gällt någon vän så hade jag verkligen reagerat o tyckt att det varit väldigt oroväckande. Men nu trodde jag i mitt stilla sinne att jag var sådär skönt avslappnad o osvensk som minsann inte super som en dåre på helgen och är duktig o präktig på veckorna. Neeejdå.. Jag har allt under kontroll..?

Det bästa som kunde hända mig var när min man frågade rakt ut: den tomma baginboxen som står i köket, var det den jag köpte i förrgår?
-yep..

Nu är det slut. Slut med att stressa till bolaget o köpa en ny låda för att han inte ska märka nåt. Slut med att hålla koll på vilket bolag jag var på sist, så jag kan gå till det andra, personalen känner ju igen mig. Då verkar det som att jag bara köper en låda i veckan, precis som att det inte är för mycket..

Slut med att somna på 2 röda sekunder på kvällen bara för att vakna upp kl 03 med tung ångest och bara ligga o grubbla tills resten av familjen vaknar.
Slut med att varje dag få höra från min man "men det har du redan sagt", slut med att varje dag fundera på vad var det nu vi åt till middag igår?

Nu börjar mitt nya liv. Det värdiga livet.
Igår var första nyktra fredagen på evigheter. Känns gott. Somnar sent på natten, men sover djupt. Vaknar trött, men utan ångest. Idag blir 2 vita dagar 3 ?
Massa kramar till den som behöver

Ja det känns skönt att han typ vet. Självklart vet han inte allt, men jag vill tro att han inte behöver veta allt om jag tar tag i detta nu. Tänker jag fel då?
Jag mår bra, ju mer man läser här inne så blir man beroende av detta istället ? Hur mår du? Vad händer i helgen?
Kram ?

Skriv, skriv, skriv här på forumet. Det ger dig nödvändig tid att planera och reflektera - och hos oss har du ett ”bollplank”.

Bra att du sätter ord på vad du lämnar bakom dig. Smusslet och skammen. Fortsätt rota i det, sätt ord på allt det skämmiga så att du påminns om vart du aldrig vill hamna igen.

Hjärntvätt - det vill säga att göra, tänka, andas och leva nykterhet 24/7 de första månaderna är det enda som funkar om man vill ur det.

Repetera, repetera, repetera och aldrig glömma var man inte vill hamna igen.

Kram ?

Nykter. Fantastiskt. Ätit galet god mat. Lekt med mina barn. Suttit uppe sent och skrattat med min man framför teven.
Jag är där jag ska vara ?

Och jag tror du har rätt, det finns ju saker som är väldigt svåra att förstå för någon som inte varit i beroende, men som tex vi här inne kan relatera till direkt. Det är ju inte heller för att söka hans förlåtelse/bekräftelse du berättar, att det inte liksom handlar om en syndabekännelse, utan för att du väljer att kunna söka stöd hos honom. Så det viktiga är väl tänker jag att kunna berätta om alla situationer som kan trigga, och att hitta tryggheten där du kan vända dig till honom utan att skämmas.
Jag har haft en fin helg med ungarna, fått mycket praktiskt gjort och det känner jag mig stolt över.
Vad härligt det är att höra att du och din man skrattar ihop utan alkohol, vilket jättebra tecken. Kram!

Det känns som en brottningsmatch med sin hjärna. Jag tycker att tankarna på vin är starkare än suget. Jag är inte sugen på vin, men jag tänker ofta att " Jag längtar till jag kan dricka vin igen". Hur kan man längta efter nåt som har gett en sådan ångest? Ja min plan är att typ ha en vit månad, min man går på semester i mitten på juni, tills dess ska jag hålla upp. Efter det så ska jag dricka med måtta. Om det går. Går det inte, så får jag ändra strategi. Nu när min man vet, så kommer det nog bli svårare att klanta till det igen (hoppet är det sista som lämnar en).
Regning nykter söndag idag

Vad är det med sömnen? Jag sover som en klubbad säl varje natt sedan jag slutade dricka. Jag har inte hört när familjen gått upp o stökat omkring, ganska rejält också tydligen, skrik o gap, men jag har sovit igenom allting ?

Jag är fortfarande trött när jag vaknar, sov ända till 9 idag, annars är det standard att vakna vid 0630.
Har det med avsaknaden av alkohol att göra?

Hej,
Grattis till insikter och till en nykter helg, det är fint att läsa dina inlägg. Jag läste också jättemkt här i början, helt avgörande för mig att känna igen mig hos andra, att skriva av mig själv, att kunna heja på dem som blir ens vänner, och att få stöd när jag har behövt.
Jag är 54, så jag har inte tid med några mer strategier kring att dricka lagom och den insikten är en av mina livs bättre. Men där är vi olika. Jag var så skräckslagen mot ”slutet” när jag drack för jag tänkte att om jag fortsätter så här kommer jag att få sluta dricka. Det var min värst tänkbara mardröm. Nu lever jag mitt i den mardrömmen och jag mår väldigt bra. Nykterheten går från att vara något jättejobbigt till att bli något som förenklar livet och framförallt gör livet bättre och på riktigt. Men där är du inte nu, en dag i taget.
Sömnen: det är kroppen som säger T A C K för att jag får vila!
Att dricka sliter enormt på våra organ, påverkar hjärnan, minne och dessutom påverkas våra narurliga gladhormoner. Men allt det vet du säkert. Jag ville mest säga hej, och att ha lite tålamod. Mina tre månader är snart fem. Jag vill inte dricka mer. Kram!

Känner igen mig i mycket av det du skriver.

Har två barn och det var först efter att nummer två kom som mina problem med alkohol drog igång på riktigt. Lite smygande så att jag inte märkte det till en början. Tog ett glas vin av tristess, för att jag kände mig ensam, hade haft en tuff dag med skrikiga barn eller för att jag kände mig "värd" det. Helt plötsligt var varje dag en helgdag och ett eller två glas vin till middagen var standard. Inte så att jag drack mig berusad men mer som en vana jag helt plötsligt fått.

Efter ett tag har jag däremot tappat räkning på glas på kvällarna på helgen och haft svårt att stå emot det där glaset jag var "värd" efter en tuff dag. Och det skrämmer mig. Så idag är dag nummer fyra helt utan alkohol. Har försökt dra ner på intaget sedan i höstas men misslyckats totalt så nu blir det stopp.

Jag sover precis som du, som en klubbad säl, och har svårt att komma upp på morgonen. Nu är klockan 19.30, barnen är precis nattade och jag skulle lätt kunna somna i soffan...

Brottningsmatchen pågår för fullt i huvudet men jag försöker mitt bästa för att få tankarna på annat. Oftast hamnar de på sushi, jag tror nog jag ska äta sushi någon dag...

Jag var också förlamande trött i början. Gick från enorma sömnstörningar till att sova hela natten inom en vecka. Gäspade ändå mig igenom dagarna.

Det har blivit bättre, framför allt är jag blixtepigg på morgnarna. Helt nytt fenomen för den här 50-åringen. Har typ aldrig hänt tidigare under hela min livstid.

Kvällströttare är jag också. Upplever att tröttheten är mer äkta och genuin, och jag somnar nästan alltid inom 30 min medan jag lyssnar på ljudbok.

Kram ?

Ja jag förstår hur du menar att tröttheten är mer äkta o genuin, hjärnan har liksom arbetat hårdare med att suga åt sig alla intryck under dagen, inte varit blurrig av alkoholen.

Åh, det där med ljudbok. Jag har fortfarande inte insett tjusningen (som jag förstått på väldigt många att det faktiskt är), där är jag mer old school mina 34 år till trots ? Men Att läsa fysiska böcker älskar jag, när jag väl får tid till det. Så det ska jag definitivt ta upp igen! Tack för påminnelsen. Ska släppa mobilen för en gångs skull ? Så får det bli! Börjar imorgon för nu e klockan alldeles för mycket. Godnatt o kram ?

Jajjemen, det verkar vara vanligt. Jag var jättetrött i början av nykterheten. Brukar säga man är konvalecent. Man läker från missbruket både fysiskt och psykiskt. Det får ta lite tid. Hjärnan var som fyrkantig i mitt runda huvud...

Får också sug ibland. Det gör inget så länge det inte bygger bo i min hjärna. Våra hjärnor vill ju ha sina dopaminkickar och har möblerats om så det är inte undra på att man blir sugen. Huvudsaken man styr impulsen till den del av hjärnan som granskar viljan att dricka, så man inte dricker på känslan!

Heja dig! Ha en fin dag?

Suget.. Som en våg som sköljde över mig. Skulle ta mig an tvättberget o tänkte att nu minsann e jag värd ett glas vin! Men icke.. Jag tänkte om och tänkte rätt. Tog mig en Cola o tänker på hur min kropp tackar mig genom att sova som en döing. Stackars kropp. Stackars hjärna. En hjärna som inte är vid sina sinnens fulla bruk. Som låtit någonting giftigt styra.
Ska laga mat snart. Kanske borde krångla till det. Göra svår mat så hjärnan får komma till sin rätt. Jag ses av andra som en smart person. Tänk om de visste hur korkad jag egentligen är. Undrar vad min pappa skulle säga om han visste att jag gått i hans kletiga fotspår. Förmodligen ingenting. "Det är dina gener" typ.

Har hört det så många gånger om andra som missbrukar både alkohol och andra droger: ”Hen kan inte hjälpa det, det sitter i generna.”

Det är förvisso delvis sant. Men det finns ingen forskning som visar att man ärver en ”beroendepersonlighet”.

Det man ärver är vissa personlighetsdrag och sårbarheter som gör att man ska vara extra vaksam vad det gäller alla former av riskbruk och missbruk.

Min pappa var också alkis. Han dog i sviterna av sitt missbruk 61 år gammal, för 18 år sedan. Om han finns någonstans omkring mig så vet jag att han är jätteglad för att jag valde att vika av från stigen som han hade trampat upp. Det är jag säker på att din pappa tycker också!

Svinbra jobbat med suget!

Kram ?

Tack för pepp @ah & @kml!
Ja jag är glad att jag struntade i suget igår. Mår bra idag. Inte lika trött som de senaste dagarna, hade svag huvudvärk i förmiddags, men den är skönt nog över nu.
Har umgåtts med en kompis, berättat för henne o några till att jag har en vit månad. Känns bra. Äter mängder av glass, rimmar illa med att jag vill gå ner i vikt. Men det viktigaste först tänker jag.
Heja alla er som kämpar ?

God morgon, hoppas du haft en bra natt. Själv sov jag mig igenom hela och vaknade knappt av väckarklockan. Underbart!

Snart är vi gjort vår första vecka, det kommer bli en bra sjunde dag ??